Alaskakråka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Alaskakråka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Corvus caurinus -Stanley Park, Vancouver, British Columbia, Canada-8.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKråkfåglar
Corvidae
SläkteCorvus
ArtAlaskakråka
C. caurinus
Vetenskapligt namn
§ Corvus caurinus
AuktorBaird, 1858
Utbredning
Corvus caurinus map.jpg
Synonymer
Kustkråka
Hitta fler artiklar om fåglar med

Alaskakråka[2] (Corvus caurinus) är en nordamerikansk fågel i familjen kråkfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Alaskakråkan är en relativt liten (42–45 cm) kråka med medellång stjärt och rätt liten näbb. Fjäderdräkten är glänsande helsvart. Den är i princip identisk med amerikansk kråka, möjligen något mindre och mer kortstjärtad. Lätena är lite mörkare, hesare och snabbare än den amerikanska kråkans, men populationen av den senare utmed Stilla havet har intermediära läten.[4][5]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Alaskakråkan förekommer på Kodiak Island och vid Stilla havets kust från södra Alaska till sydvästra Washington.[3] Arten är stannfågel, men rör sig vida kring efter häckningstid.[5]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Arten är systerart till amerikansk kråka och dessa två står i sin tur nära kråka och halsbandskråka.[6][7]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Alaskakråkan är vanlig i kustnära barrskogar och utmed stränder och kuster. Fågeln lägger ägg mellan april och juni och häckar monogamt. Hos cirka en femtedel av bona får föräldrarna dock hjälp av en fjolårsunge. Den är en allätare, men har specialiserat sig på havs- och landlevande ryggradslösa djur, framför allt krabbor och musslor.[5][4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Corvus caurinus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 308. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ [a b c] Marzluff, J. (2019). Northwestern Crow (Corvus caurinus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60785 24 augusti 2019).
  6. ^ Jønsson, K.A., Fabre, P.H. & Irestedt, M. (2012) Brains, tools, innovation and biogeography in crows and ravens. BMC Evol. Biol. 12: 72. doi: 10.1186/1471-2148-12-72.
  7. ^ Haring, E., Däubl, B., Pinsker, W., Kryukov, A. & Gamauf, A. (2012) Genetic divergences and intraspecific variation in corvids of the genus Corvus (Aves: Passeriformes: Corvidae) - a first survey based on museum specimens. J. Zool. Syst. Evol. Res. 50(3): 230–246.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]