Nordamerika

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nordamerika
Nord i världen.
Politisk karta.
Area:
Folkmängd:
Antal stater:
Autonoma regioner:
Högsta punkt:

Lägsta punkt:
24 709 000 km²
528 720 588 (2008)
23
18
Denali
6 194 m ö.h.
Death Valley 86 m u.h

Stater
 Antigua och Barbuda
 Bahamas
 Barbados
 Belize
 Costa Rica
 Dominica
 Dominikanska republiken
 El Salvador
 Grenada
 Guatemala
 Haiti
 Honduras
 Jamaica
 Kanada
 Kuba
 Mexiko
 Nicaragua
 Panama
 Saint Kitts och Nevis
 Saint Lucia
 Saint Vincent och Grenadinerna
 Trinidad och Tobago
 USA

Särskilda områden
Anguilla Anguilla (Storbritannien)

Aruba Aruba (Nederländerna)

Bermuda Bermuda (Storbritannien)

Bonaire Bonaire (Nederländerna)

Brittiska Jungfruöarna Brittiska Jungfruöarna (Storbritannien)

Caymanöarna Caymanöarna (Storbritannien)

Frankrike Clippertonön (Frankrike)

Curaçao Curaçao (Nederländerna)

 Grönland (Danmark)

 Guadeloupe (Frankrike)

 Martinique (Frankrike)

Montserrat Montserrat (Storbritannien)

USA Navassaön (USA)

Puerto Rico Puerto Rico (USA)

Saba Saba (Nederländerna)

Frankrike Saint-Barthélemy (Frankrike)

Frankrike Saint Martin (Frankrike)

Sint Eustatius Sint Eustatius (Nederländerna)

Sint Maarten Sint Maarten (Nederländerna)

Saint-Pierre och Miquelon Saint-Pierre och Miquelon (Frankrike)

 Turks- och Caicosöarna (Storbritannien)

Amerikanska Jungfruöarna Amerikanska Jungfruöarna (USA)


Största städer:


Satellitbild över Nordamerika

Nordamerika är en världsdel som omfattar den norra delen av dubbelkontinenten Amerika. Den angränsas i norr av Norra ishavet, i öst av Atlanten, i sydöst av Karibiska havet och i syd och i väster av Stilla havet. Landavgränsningen i söder växlar, vilket gör att Mexiko och Centralamerika inkluderas i varierande utsträckning.

Nordamerika täcker en yta på 24,5 miljoner kvadratkilometer, eller ungefär 4,8 % av jordens yta (inkluderar Mexiko och Centralamerika). År 2008 beräknades dess befolkning till omkring 529 miljoner invånare. Nordamerika är världens till ytan tredje största världsdel, efter Asien och Afrika, och den fjärde befolkningsmässigt, efter Asien, Afrika och Europa. Världsdelen har två ursprungsbefolkningar, nämligen indianer och inuiter.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Geopolitiskt refererar "Norra Amerika" ofta till Kanada och USA tillsammans med Grönland och Bermuda, medan Centralamerika, inklusive Mexiko, utgör det nordamerikanska fastlandet söder om USA. Västindien inkluderar normalt samtliga öar i Karibiska havet. Termen Mellanamerika används ibland synonymt med Centralamerika, ibland som samlingsterm för Mexiko, Centralamerika och Karibien.

Från ett lingvistiskt och sociopolitiskt perspektiv grupperas ofta USA, Kanada och de andra engelsktalande områdena i Amerika (Belize, Guyana och engelska Karibien) under namnet Angloamerika. Resterande länder i Nord- och Sydamerika, inklusive det mesta av Västindien, där de romanska språken talas, kallas Latinamerika.

Termen Nordamerika betyder olika saker för olika människor och beroende på sammanhang. Termen uppfattas oftast som syftande på enbart USA och Kanada, speciellt av personer som bor i dessa länder, och exkluderar då såväl Mexiko som länder i Centralamerika. I andra fall inkluderar termen något eller några av de andra länderna, men då enbart om sammanhanget gör klart att de är inkluderade. Ett exempel är handelsblocket NAFTA, som inkluderar Mexiko. Kanadensare och amerikaner talar ofta om en kollektiv "nordamerikansk kultur", som enbart beskriver kontinentens anglofona områden.

Dessa betydelsenyanser beror troligen på att USA och Kanada både kulturellt och ekonomiskt är mer lika varandra än resten av Nordamerika. Mexikaner brukar dock protestera mot detta användande, då de är medlem i NAFTA och geografiskt ligger i Nordamerika. Centralamerikaner är dock oftast nöjda med att kallas centralamerikaner, mycket då de har en gemensam historia, och de många försök till internationell integration där Mexiko oftast inte varit inblandat.[källa behövs]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Nordamerika är den norra delen av de amerikanska kontinenterna, och den enda landförbindelsen till Sydamerika går vid det trånga Panamanäset, dock räknas staten Panama oftast till Nordamerika av geopolitiska skäl. Enligt vissa börjar Nordamerika inte vid Panamanäset utan vid Tehuantepecnäset, och placerar Centralamerika däremellan. De flesta ser dock Centralamerika som en region i Nordamerika, och anser Centralamerika vara för litet för att utgöra en egen världsdel. Grönland ligger geografiskt och geologiskt i Nordamerika, men anses politiskt inte vara en del av kontinenten.

Tabell över stater och särskilda områden[redigera | redigera wikitext]

Världsdel Territoriets namn Yta
(km²)
Befolkning
(uppskattning 2008)
Befolkningstäthet
(per km²)
Huvudstad
Karibien[1]  Amerikanska Jungfruöarna (USA) 347 110 000 317,0 Charlotte Amalie
 Anguilla (Storbritannien) 91 15 000 164,8 The Valley
 Antigua och Barbuda 442 88 000 199,1 Saint John's
 Aruba (Nederländerna)[2] 180 107 000 594,4 Oranjestad
 Bahamas 13 943 342 000 24,5 Nassau
 Barbados 430 256 000 595,3 Bridgetown
 Bonaire (Nederländerna) 294 17 408 59 Kralendijk
 Brittiska Jungfruöarna (Storbritannien) 151 23 000 152,3 Road Town
 Caymanöarna (Storbritannien) 264 56 000 212,1 George Town
 Curaçao (Nederländerna) 444 142 180 309 Willemstad
 Kuba 109 886 11 204 000 102,0 Havanna
 Dominica 751 67 000 89,2 Roseau
 Dominikanska republiken 48 671 10 090 000 207,3 Santo Domingo
 Grenada 344 104 000 302,3 Saint George's
 Guadeloupe (Frankrike) 1 705 465 000 272,7 Basse-Terre
 Haiti 27 750 10 033 000 361,5 Port-au-Prince
 Jamaica 10 991 2 719 000 247,4 Kingston
 Martinique (Frankrike) 1 128 405 000 359,0 Fort-de-France
 Montserrat (Storbritannien) 102 6 000 58,8 Plymouth; Brades[3]
USA Navassaön (USA) 5
 Puerto Rico (USA) 8 870 3 982 000 448,9 San Juan
 Saba (Nederländerna) 13 1 991 150 The Bottom
 Saint-Barthélemy (Frankrike) 21 8 450 402,4 Gustavia
 Saint Kitts och Nevis 261 52 000 199,2 Basseterre
 Saint Lucia 539 172 000 319,1 Castries
 Saint Martin (Frankrike) 53 36 824 700 Marigot
 Saint Vincent och Grenadinerna 389 109 000 280,2 Kingstown
 Sint Eustatius (Nederländerna) 21 3 897 190 Oranjestad
 Sint Maarten (Nederländerna) 34 37 429 1 146 Philipsburg
 Trinidad och Tobago[2] 5 130 1 339 000 261,0 Port of Spain
 Turks- och Caicosöarna (Storbritannien) 948 33 000 34,8 Cockburn Town
Centralamerika  Belize 22 966 307 000 13,4 Belmopan
Frankrike Clippertonön (Frankrike) 1,7
 Costa Rica 51 100 4 579 000 89,6 San José
 El Salvador 21 041 6 163 000 293,0 San Salvador
 Guatemala 108 889 14 027 000 128,8 Guatemala City
 Honduras 112 492 7 466 000 66,4 Tegucigalpa
 Nicaragua 130 373 5 743 000 44,1 Managua
 Panama[2] 75 417 3 454 000 45,8 Panama City
Nordamerika  Bermuda (Storbritannien) 54 65 000 1 203,7 Hamilton
 Kanada 9 984 670 33 573 000 3,4 Ottawa
 Grönland (Danmark) 2 166 086 57 000 0,026 Nuuk
 Mexiko 1 964 375 112 322 757 57,1 Mexico City
 Saint-Pierre och Miquelon (Frankrike) 242 6 000 24,8 Saint-Pierre
 USA[4] 9 629 091 314 659 000 32,7 Washington, D.C.
Totalt &&&&&&&024500995.&&&&&024 500 995 &&&&&&0541720440.&&&&&0541 720 440 22,9

Natur[redigera | redigera wikitext]

Avsnittet beskriver naturen i Norra Amerika och Mexiko.

Flora[redigera | redigera wikitext]

Jätteceder (Thuja plicata)

Nordamerikas flora karakteriseras i synnerhet i norden av en stor likhet med gamla världens, beroende på närheten till Asien och den forna landförbindelsen med Europa. En iögonenfallande olikhet med Europas är den vida större artrikedomen i Amerika. De nordeuropeiska skogarna består av knappt 40 inhemska trädarter, de amerikanska av cirka 400. Antalet ekarter är i Europa 20, i Förenta staterna 40 och i Mexiko 50. Arterna av barrträd finns i Europa knappt mer än 10, i Nordamerika 30 eller 40. I den nordamerikanska skogen finns nästan alla Europas skogsträd, men dessutom ett stort antal arter, som är främmande i Europa, bland annat hickoryträden (Carya) med 7 arter, magnoliorna med likaledes 7 arter, tulpanträdet (Liriodendron tulipifera), douglas (Pseudotsuga menziesii) med flera. De båda senare samt Kustgran (Abies grandis), Jättetuja (Thuja plicata) och sockertallen (Pinus lambertiana) med sina över 100 meter höga och flera meter tjocka stammar visa även vilka väldiga former nordamerikanska träd ibland kan få.

Underskogen är rikt utvecklad och består ofta av växter med originella blad och lysande blommor, såsom Rhododendron, slingerväxter, orkidéer och ormbunkar.

Den tropiska floran förekommer i Nordamerika bara i Mexikos kustland och i södra Florida, på det senare stället egentligen en kustträskflora, som förnämligast karakteriseras genom stora mangroveskogar. I övrigt står den mycket nära Antillernas flora, liksom är Mexikos växtvärld nära ansluten till Sydamerikas. Subtropisk är däremot den mexikanska höglandsfloran, som i norr går till 30° n. br. Den kännetecknas av alltid gröna ekar, lagerväxter, myrtnar, anoner och epifytiska orkidéer. Av palmer påträffas bara familjen Chamaedorea i större mängd. Det förekommer även kaktusarter, agaver, yucca och andra växter, som har förmåga att uthärda lång torka. Subtropisk är också floran i området Louisiana-Virginia, som bland annat är rikt på stora barrskogar med många arter. Den viktigaste kulturväxten är bomull, dessutom i mindre omfattning sockerrör, ris och majs.

Präriefloran består övervägande av gräs, men blandas mot öster alltmer med träd och skog. De viktigaste gräsen är grammagräset (Bouteloua oligostachya), buffelgräset (Bouchloë dactyloides), bunchgräset (Festuca scabrella), narrhöet (Panicum capillare), kanariegräset (Phalaris arundinacea) med flera. Gräsväxtens utveckling är beroende av fuktighetsmängden. Gräsmattan har efter kolonisationen fått en ny karaktär genom de många europeiska arter, som utbredd sig.

Floran kring Hudsonfloden utmärker sig därigenom, att barrträden får överhand över lövträden. Den arktiska floran på tundran karakteriseras framför allt genom sin rikedom på lavar och bildar på detta sätt en skarp motsats till den sibiriska mosstundran.

Fauna[redigera | redigera wikitext]

Den Nordamerikanska djurvärlden betecknas ofta som den nearktiska regionen. Den kan delas i 4 subregioner.

Mississippialligator
Inflytandet från gamla världen framträder särskild inom däggdjurens klass. Den mycket rika fågelvärlden liknar mindre Asiens och Europas, mera däremot Central- och Sydamerikas. I södra delen förekommer många kolibriarter. Av trastarnas släkte är talrikast vandringstrast (Turdus migratorius), härmfågeln (Mimus polyglottos) och grå kattfågeln (Dumetella carolinensis). Fram till början av 1900-talet fanns vandringsduvan (Ectopistes migratorius) i stora skaror men arten utrotades snabbt. Av vattenfåglar finns många flamingor samt gäss och pelikaner. Reptilernas fauna är mindre rik än fågelfaunan. Även här finns skallerormar, sköldpaddor av flera arter och mississippialligator (Alligator mississippiensis).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kontinentala regioner enligt karta.
  2. ^ [a b c] Baserat på definition har Aruba, Panama och Trinidad och Tobago territorier i antingen en av eller både Nord- och Sydamerika
  3. ^ På grund av vulkanutbrott som inleddes1995 förstördes stora delar av Montserrats juridiska huvudstad, varför regeringsbyggnader flyttades till Brades.
  4. ^ Inkluderar staten Hawaii, som egentligen ligger i Oceanien.

Källor[redigera | redigera wikitext]