Alhambra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Alhambra (olika betydelser).
Världsarv
Alhambra
WLM14ES - Granada, La Alhambra - Jorge Franganillo.jpg
Geografiskt läge
Koordinater 37°10′37″N 3°35′41″V / 37.17694°N 3.59472°V / 37.17694; -3.59472
Plats Granada
Land Spanien
Data
Typ Kulturarv
Kriterier i, iii, iv
Referens [1]
Historik
Världsarv sedan 1984  (8:e mötet)
Alhambra på kartan över världen
Red pog.svg

Alhambra

Alhambra på kartan över världen.
* Enligt Unescos indelning.
Karta över Alhambra

Alhambra (arabiska الحمراء, 'Al Ħamrā', den röda borgen) är ett stort borg- och palatsområde belägen på en höjd i den andalusiska staden Granada och är en unikt bevarad byggnad inom västlig islamisk arkitektur. Alhambra uppfördes i huvudsak av den moriska Nasriddynastin från 1250-talet till 1300-talets slut. Det var det sista av de moriska fästena i Spanien som höll stånd mot kristenheten. Granada och Alhambra intogs till slut av Isabella och Ferdinand 1492.[1][2]

Alhambra blev 1870 ett nationellt kulturminnesmärke i Spanien och 1984 sattes Alhambra upp på Unescos världsarvslista tillsammans med den närbelägna trädgårdsanläggningen Generalife och stadsdelen Albiacin på höjden bredvid Alhambra.[2][3]

Borgen Alcazaba[redigera | redigera wikitext]

Borgen Alcazaba, som ligger i den västra delen av anläggningen är den äldsta delen av Alhambra. Man tror att det fanns bebyggelse på området redan innan morerna anlände till Granada. Alcazaba omnämns första gången 889 då Sawwar ben Hamdun som sökte skydd fortet som han också reparerade under strider mellan morerna och kristna som konverterat till islam. Den nuvarande borgen byggdes under Muhammad I al-Ghalib som anlade befästningsmurarna och tre torn: torre Quebrada, Torre del Homanaje och Torre de la Vela. Både Mohammad I och hans son Mohammad II använde borgen som kunglig bostad i väntan på att palatsen blev färdigställda. Efter det användes Alcazaba bara för militära ändamål. När de kristna erövrat Alhambra reparerades borgen och byggnaderna har använts som fängelse för att överges och förfalla under 1700-talet. Under sent 1800-tal började borgen restaureras.[2][4][5]

Nasridiska palatsen[redigera | redigera wikitext]

Den nasridiska ättens kungliga palats består av en serie gårdar och rum innanför en anspråkslös befästningsmur. De rikast utsmyckade delarna av palatsen ligger runt två gårdar: Myrtengården och Lejongården. Runt varje gård finns rikt arbetade rum. Både gårdar och rum är geometriskt och detaljrikt smyckat i kakelmosaik, stukatur och trä. Dessutom finns bad och moské.[1]

Yusuf I (1333-1353) och hans son Mohammad V (1353-1391) är ansvariga för de flesta byggnader i palatsen som finns kvar idag. I stort sett ingenting finns kvar från de senare regenterna. Kung Karl V lät förstöra delar av palatsen för att ge plats åt ett palats med hans namn.[5]

Gårdar och några salar:

  • Ambassadörernas sal, som ansluter till Myrtengården, är ett praktfullt rum med deld kakel längst väggarna men framförallt sirlig stukatur på både väggar och valvbågar samt ett snidat och målat innertak av trä. I stukaturen finns verser ut koranen samt Yosuf I:s namn.[2]
  • Myrtengården domineras av en stor, stilla vattenspegel omgärdad av myrten.[2]
  • Lejongården, med en springbrunn med tolv lejonskupturer som givit gården dess namn.[2]
  • Abencerrajernas sal ansluter till Lejongården. Där mördades 36 medlemmar av familjen Abencerrajes på order av kung Boabdil.[2]
  • Konungarnas sal, som ansluter till Lejongården.
  • De två systrarnas sal, som ansluter till Lejongården.

Alhambra i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Begreppet "Morens sista suck" kommer från tillfället då Boabdil, den siste moriske härskaren, lämnade Alhambra efter Granadas belägring 1492, vände sig om och såg sitt undersköna palats för sista gången. Hans mor förebrådde honom: ”... att gråta som en kvinna över det du inte kunde försvara som en man!”[6]

Efter att ha varit relativt ouppmärksammat av sin samtid i många år gjordes Alhambra populärt som besöksmål av den amerikanske diplomaten och författaren Washington Irving som på 1830-talet bodde i palatset och skrev "Tales of the Alhambra". Detta gjorde intryck på den romantiska samtiden och många turister sökte sig till Alhambra.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Alhambra”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/alhambra. Läst 20 mars 2016. 
  2. ^ [a b c d e f g] Renouf, Norman; Inman Nick, Villanueva Clara, Coe Chris (2014). Costa del Sol & Andalusien. Berlitz reseguide, 9901912636 (4., rev. uppl.). Stockholm: Reseförlaget första klass. Libris 16904221. ISBN 9789174253696 
  3. ^ ”Alhambra, Generalife and Albayzín, Granada” (på en). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/list/314. Läst 20 mars 2016. 
  4. ^ ”The Alcazaba” (på en-gb). Alhambra de Granada. http://www.alhambradegranada.org/en/info/placesandspots/alcazaba.asp. Läst 20 mars 2016. 
  5. ^ [a b] ”Historical introduction” (på en-gb). Alhambra de Granada. http://www.alhambradegranada.org/en/info/historicalintroduction.asp. Läst 20 mars 2016. 
  6. ^ Tales of the Alhambra av Washington Irving,1832, S. 65

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]