Alhambra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Alhambra (olika betydelser).
Världsarv
Alhambra
Alhambra evening panorama Mirador San Nicolas sRGB-1.jpg
Geografiskt läge
Koordinater 37°10′37″N 3°35′41″V / 37.17694°N 3.59472°V / 37.17694; -3.59472Koordinater: 37°10′37″N 3°35′41″V / 37.17694°N 3.59472°V / 37.17694; -3.59472
Plats Granada
Land Spanien
Data
Typ Kulturarv
Kriterier i, iii, iv
Referens [1]
Historik
Världsarv sedan 1984  (8:e mötet)
Alhambra på kartan över världen
Red pog.svg

Alhambra

Alhambra på kartan över världen.
* Enligt Unescos indelning.
Myrtengården i Alhambra.
Lejongården med sin berömda brunn.

Alhambra (arabiska الحمراء, 'Al Ħamrā', den röda borgen) är ett stort borg- och palatsområde vid den sydspanska staden Granada. Borgen är belägen på en höjd med utsikt över Sierra Nevada. Den uppfördes av morerna från 1250-talet till 1300-talets slut och är en unikt bevarad byggnad inom västlig islamisk arkitektur. Alhambra var det viktigaste politiska och aristokratiska centret i morernas rike. År 1984 sattes Alhambra upp på världsarvslistan.

Uppbyggnad och utformning[redigera | redigera wikitext]

Palatsområdet består av rektangulära gårdar med fontäner och byggnader från nasridernas tid, där härskarna och deras tjänare bodde. Inom Alhambras murar ligger många olika hopbyggda palats, uppförda av olika kalifer. Detta stora palatsområde kallas de naziriska palatsen. Bland dessa är Alcazaba det förnämsta, uppfört som ett residens till sultanen. Borgens yttre är stramt och enkelt, medan interiörerna är praktfullt ornamenterade och besmyckade med vacker och mönsterrik dekor i kakel och fajans och sirligt utskuren dekor i trä. Rummen ligger samlade i gruppvis kring gårdar, varav Myrtengården och Lejongården är de mest kända. Lejongården har fått sitt namn efter de tolv vattensprutande lejon som bär upp en fontän i gårdens mitt. Kring gården finns de berömda salarna Abenceragernas sal, Kungasalen och De två systrarnas sal. Alhambras trädgårdar är särskilt intressanta i trädgårdskonstens historia, eftersom de hör till de äldsta bevarade trädgårdarna i Europa.

Utanför borgmurarna ligger även lustgården Generalife området som användes som sommarpalats för härskarna i Alhambra. När de katolska kungarna tog över Granada användes Alhambra som palats under en period, och det uppfördes byggnader till så sent som mitten av 1500-talet.

Alhambra i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Begreppet "Morens sista suck" kommer från tillfället då Boabdil, den siste moriske härskaren, lämnade Alhambra efter Granadas belägring 1492, vände sig om och såg sitt undersköna palats för sista gången. Hans mor förebrådde honom: ”... att gråta som en kvinna över det du inte kunde försvara som en man!”[1]

Efter att ha varit relativt ouppmärksammat av sin samtid i många år gjordes Alhambra populärt som besöksmål av den amerikanske diplomaten och författaren Washington Irving som på 1830-talet bodde i palatset och skrev "Tales of the Alhambra". Detta gjorde intryck på den romantiska samtiden och många turister sökte sig till Alhambra.

Alhambra upptogs 1984Unescos världsarvslista tillsammans med Albaicín på kullen mittemot. Under 2007 fördes en hård kampanj i Andalusien för att få in Alhambra på listan över Världens sju nya underverk. Dock lyckades de inte samla in nog med röster.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tales of the Alhambra av Washington Irving,1832, S. 65

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]