Amazontärna

Från Wikipedia
Amazontärna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteSternula
ArtAmazontärna
S. superciliaris
Vetenskapligt namn
§ Sternula superciliaris
Auktor(Vieillot, 1819)
Utbredning
Synonymer
  • Sterna superciliaris
  • Amazonsmåtärna

Amazontärna[2] (Sternula superciliaris) är en sydamerikansk fågel i familjen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Amazontärnan är en mycket liten tärna med en kroppslängd på 23 centimeter. Den är mycket lik amerikansk småtärna (Sternula antillarum) med svart hätta, vit panna, gul näbb, kort stjärt och ljus ovansida. Arten är dock något större, mer långbent och har en kraftigare helgul näbb utan svart spets. Benen är gula i häckningsdräkt och blir sedan grönaktiga men aldrig svarta. Ungfågeln har gulaktig näbb med mörkare brun spets samt gråaktig hätta med svarta streck, att jämföra med liknande dräkt hos amerikansk småtärna med helsvart näbb och ett tydligt svartaktigt band på handleden.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i floder och sjöar i Sydamerika,[3] nämligen från östra Colombia öster om Anderna söderut till nordöstra Peru och österut till Guyanaregionen, östra Brasilien och centrala delen av östra Argentina (Buenos Aires).[4]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tärnorna i Sternula fördes tidigare till Sterna men DNA-studier[5] visar att de är avlägset släkt, varför de numera urskiljs i ett eget släkte.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Levnadsmiljö[redigera | redigera wikitext]

Arten hittas vid breda floder. Den häckar huvudsakligen på sandbankar eller på sjöstränder i blandade kolonier med amerikansk saxnäbb (Rynchops niger) och sydamerikansk flodtärna (Phaetusa simplex). Jämfört med den senare är amazontärnan mer begränsad till stora floder. Utanför häckningstid ses den utmed kusten och vid flodmynningar, men olikt amerikansk småtärna även i brackvattenslaguner och risfält.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Amazontärnan lever av småfisk (sju till 45 millimeter långa), insekter och räkor. Den födosöker genom att ryttla och sedan dyka från tre till åtta meters höjd i grunt vatten, vanligen nära strand.[4]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Häckningsbiologin är i princip ostuderad. Den verkar häcka beroende på vattennivån i floden som frigör sandbankar. Kolonierna kan bestå av 20 par, men oftare tre till tio. Bona placeras ofta mer än 50 meter ifrån varandra. Däri lägger den två till tre ägg.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har på svenska även kallats amazonsmåtärna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Sternula superciliaris Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 januari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  4. ^ [a b c d] Gochfeld, M., Burger, J., Garcia, E.F.J. & Boesman, P. (2018). Yellow-billed Tern (Sternula superciliaris). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54034 19 januari 2018).
  5. ^ Bridge, E. S.; Jones, A. W. & Baker, A. J. (2005): A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution Molecular Phylogenetics and Evolution 35: 459–469.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]