Ametiststrupig bergsjuvel

Från Wikipedia
Ametiststrupig bergsjuvel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteLampornis
ArtAmetiststrupig bergsjuvel
L. amethystinus
Vetenskapligt namn
§ Lampornis amethystinus
AuktorSwainson, 1827
Utbredning

Ametiststrupig bergsjuvel[2] (Lampornis amethystinus) är en fågel i familjen kolibrier som förekommer i Centralamerika.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Ametiststrupig bergsjuvel är en stor (11,5–12,5 cm) och mörk kolibri med lång och något nedåtböjd svart näbb. Hanen har metalliskt glänsande purpurröd strupe, sotfärgad undersida och grå fläckar på stjärten. Fåglar i sydvästra Mexiko (margaritae, se nedan) har istället blåviolett strupe. Honans strupe är istället brungul.[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Ametiststrupig bergsjuvel förekommer i bergstrakter i Centralamerika. Den delas in i fem underarter med följande utbredning:[3]

  • amethystinus-gruppen
    • Lampornis amethystinus amethystinus – östra Mexiko (från södra Nuevo Léon och södra Tamaulipas till Veracruz och norra Oaxaca)
    • Lampornis amethystinus circumventus – södra Mexiko (västra Sierra de Miahuatlán i sydvästra Oaxaca)
    • Lampornis amethystinus salvini – södra Mexiko (Chiapas) till Guatemala och El Salvador
    • Lampornis amethystinus nobilis – Honduras
  • Lampornis amethystinus margaritae – sydvästra Mexiko (Michoacán, Guerrero och västra Oaxaca)

Tillfälligt har arten påträffats i USA.

Ametiststrupig bergsjuvel tros vara systerart till blåstrupig bergsjuvel (Lampornis clemenciae).[6] Underarten margaritae har föreslagits utgöra en egen art på grund av avvikande utseende och läten. Möjligen förekommer den också sympatriskt med amethystinus i Oaxaca.[7]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Ametiststrupig bergsjuvel hittas i fuktiga städsegröna skogar och skogar med tall och ek i bergstrakter på mellan 900 och 3000 meters höjd. Födan består av nektar från bland andra Centropogon affinis, Fuchsia minutiflora och Penstemon kunthii. Fågeln häckar i oktober–december och maj–juli. Det skålformade boet som byggs av mossa och dekoreras med lavar placeras på hängande kvistar.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2022 Lampornis amethystinus . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-11-10
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  4. ^ Peterson, Roger Tory; L. Chalif; Edward (1999). A Field Guide to Mexican Birds: Mexico, Guatemala, Belize, El Salvador. Houghton Mifflin Harcourt. ISBN 978-0-395-79514-9. 
  5. ^ [a b] Züchner, T. & Boesman, P. (2020). Amethyst-throated Hummingbird (Lampornis amethystinus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/55518 2 maj 2020).
  6. ^ García-Moreno, J., Cortés, N., Garcia-Deras, G.M. & Hernández-Baños, B.E. (2006) Local origin and diversification among Lampornis hummingbirds: a Mesoamerican taxon. Mol. Phyl. & Evol. 38(2): 488–498.
  7. ^ Howell, S.N.G. & Webb, S. (1995) A Guide to the Birds of Mexico and Northern Central America. Oxford University Press, New York.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]