Amfiktyoni

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Amfiktyoni (av grek. amphi "runtom" och ktizo "bebo", "befolka") var ett slags religiöst-politiskt stamförbund, med uppgift att skydda och förvalta en gemensam central helgedom, särskilt i det antika Grekland. Det samlades vanligen kring en helgedom för att utöva en gemensam religiös kult. Mest känd är amfiktyonin i Delfi. Medlemmarna kallades Amfiktyoner (grekiska amfityones, kringboende)

Sådana grannförbund fanns i Kalaureia, Onchestos, på Delos o. s. v. Mest betydande var det som staterna i norra och mellersta Grekland slutit till skydd för Demeters helgedom i Anthela vid Thermopyle, och som sedermera (antagligen efter det första s. k. heliga kriget) fick en andra och viktigare sakral medelpunkt i i det delfiska Apollontemplet.

Som den pyleisk-delfiska amfiktyonin fick den efter hand allgrekisk karaktär, omfattande så gott som alla grekiska folk i moderlandet och blev i viss mån en enande faktor i det splittrade Grekland. Medlemmar var upsprungligen 12 folkstammar, av vilka var och en, stor eller liten, genom sina representanter, hieromnemones och pylagoroi, förfogade över två röster i förbundsrådet, där pressidiet innehade av de thessaliska delegaterna.

Amfiktyonernas uppgifter var främst rent sakrala: att vårda och förvalat nyssnämnsa tempel och deras egendom, leda de pythiska spelen m. m., men därtill vaktade de även över vissa folkrättsliga bestämmelser. Härigenom kontrollerades att ingen medlem av amfiktyonien kunde förgöra en till densamma hörande stad eller hindra den från tillgång till vatten. Den genomförde även reformer inom myntväsendet.

Ursprungligen utan nämnvärd politisk betydelse lät amfyktionerna såväl Filip av Makedonien som aitolerna begagna sig som verktyg för deras egenmäktiga politik. Från 146 f. Kr. stod de helt under romerskt inflytande.

Källor[redigera | redigera wikitext]