Anatolisk matta
Anatoliska mattor, handknutna mattor från Mindre Asien. Materialet är ull, bomull och silke och de knyts med turkisk knut.
Tidiga exemplar finns avbildade på målningar av Lorenzo Lotto och Hans Holbein den yngre i början av 1500-talet. Deras mönster har efter konstnärerna kommit att kallas Lottomattor och Holbeinmattor. Under en period från 1700-talet fram till omkring 1880, då indigon upphörde att vara tillgänglig på grund av störda handelsförbindelser österut och ersattes av anilinfärger tillverkades många av de klassiska turkiska bönemattorna som ghiordemattorna, lâdikmattorna, kulamattorna och melasmattorna.[1]
Omkring 1880-1922 tillverkades mattor av högst varierande kvalitet, främst Smyrna- Isparta- och Sivasmattor.[1]
Efter 1922 skedde en tillbakagång för tillverkningen av handknutna mattor, främst till fördel för maskinknutna mattor. Enklare by- och nomadmattor fortsatte dock att fram till omkring 1950 att tillverkas enligt traditionella metoder. En lyxproduktion av silkesmattor, hovmanufakturmattor som kum-kapu och herekemattor har även förekommit parallellt.[1]
Se även
Noter
