Andreas Johannis Nycopensis
| Andreas Johannis Nycopensis | |
| Född | 28 januari 1595[1] Nyköping[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 16 november 1652[1] (57 år) Sankt Jakob[1], Sverige |
| Begravd | Sankt Jacobs kyrka[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1] Universitetet i Wittenberg[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Hovpredikant, Kristina av Sverige[1] Kyrkoherde, Aspö församling (1634–1635)[1] Kontraktsprost, Södertörns kontrakt (1635–)[1] Superintendent, Amiralitet (1635–1652)[1] Kyrkoherde, Sorunda församling (1635–)[1] Kyrkoherde, Jakob och Johannes församling (1643–1652)[1] Assessor, Stockholms konsistorium (1644–)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Andreas Johannis Nycopensis, född 28 januari 1595 i Nyköping, Södermanland, död 16 november 1652 i Sankt Jakobs församling, Stockholm, var en svensk präst.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Andreas Nycopensis föddes 1595 i Nyköping och var son till en borgare. Han blev 9 mars 1618 student vid Uppsala universitet och studerade sedan vid Wittenbergs universitet. Nycopensis prästvigdes 30 mars 1623 i Strängnäs domkyrka och blev skolmästare i Södertälje. Han blev 1628 lektor vid Katedralskolan, Strängnäs och 1630 rektor vid Strängnäs trivialskola. Nycopensis var preses vid prästmötet i Strängnäs 1634 och blev samma år lektor i teologi vid katedralskolan och kyrkoherde i Aspö församling. Sistnämnda år blev han utnämnd till honors prost och blev 1635 kyrkoherde i Sorunda församling och kontraktsprost. Från 1635 var han även superintendent vid amiralitetet. Nycopensis blev senare hovpredikant hos drottning Christina och avlade 4 maj 1643 magisterexamen vid Kungliga akademien i Åbo. Han blev 25 november 1643 kyrkoherde i Sankt Jakobs församling och blev assessor i Stockholms konsistorium 28 februari 1644. Nycopensis avled 1652 i Sankt Jakobs församling och begravdes i sakristian i Jacobs kyrka.[2]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Nycopensis var gift med Gertrud Arentsdotter (död 1669). De fick tillsammans barnen bokhållaren Johan Sparin i Stockholm, rådmannen Henrik Sparin i Stockholm och konstapeln Anders Sparin i Helsingborg.[2]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift : Biografisk matrikel, 1951, s. 184, läst: 20 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Hellström, Gunnar (1951). Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift: biografisk matrikel. Monografier / utgivna av Stockholms kommunalförvaltning ; [11]. Stockholm: Stockholms kommunförvaltning. sid. 184. Libris 24465. https://runeberg.org/sthlmherd/0185.html