Södertälje

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Södertälje (olika betydelser).
Södertälje
Tälje, Telge
Tätort · Centralort
Sankta Ragnhilds kyrka, Mälarbron med Södertälje kanal, Södertälje rådhus, Storgatan
Smeknamn: "Kringelstaden"[1]
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Län Stockholms län
Kommuner Södertälje kommun, Salems kommun
Distrikt Södertälje distrikt,
Västertälje distrikt,
Östertälje distrikt,
Tveta distrikt
Höjdläge 23 m ö.h.
Koordinater 59°11′40″N 17°35′56″Ö / 59.19444°N 17.59889°Ö / 59.19444; 17.59889
Area
 - tätort 2 851 hektar (2018)[6]
 - kommun 694,24 km² (2019)[2]
 - Södertälje kommun 2 849 hektar (2018)[6]
 - Salems kommun hektar (2018)[6]
Folkmängd
 - tätort 75 068 (2019)[4]
 - kommun 99 871 (2020)[3]
 - Södertälje kommun 75 068 (2019)[5]
 - Salems kommun (2019)[5]
Befolkningstäthet
 - tätort 26,33 inv./hektar
 - kommun 144 inv./km²
 - Södertälje kommun 26,35 inv./hektar
 - Salems kommun 0 inv./hektar
Grundad 1300-talet
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Södertälje
Postnummer 151 XX
Riktnummer 08
Tätortskod T0356[7]
GeoNames 2676176
Ortens läge i Stockholms län
Red pog.svg
Ortens läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Södertälje
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Södertälje (uttal) är en tätort i Stockholms län och centralort i Södertälje kommun med 75 068 invånare (31 december 2019).[8] Södertälje är beläget där Mälaren är förbunden med Östersjön genom slussen i Södertälje kanal[9], och är sedan 2000 den största tätorten helt belägen i landskapet Södermanland.[8]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Södertäljes historia

Äldre historia[redigera | redigera wikitext]

Karta över Södertälje från 1648

stenåldern, omkring 4000 år f.Kr. beräknas de första människorna ha kommit till trakten omkring det som idag är Södertälje. De blev bofasta runt 3 000 år f.Kr. när bondekulturen bedöms ha nått området. Omkring år 1500–400 f.Kr smalnade sundet mellan Mälaren och Östersjön av på grund av landhöjningen.[10] Då båtar nu behövde släpas över sandåsen skapades arbetstillfällen, och inflyttningen tog fart. Handel och service uppstod.[11]

De centrala delarna av vad som idag är Södertälje befolkades under senare delen av 700-talet.[1] Ansgar passerade igenom Södertälje på sin resa till Birka 829.[1] Den första gången Södertälje nämns i skriftliga källor var 1070 när Adam av Bremen[9] beskriver platsen som en del av vägen mellan Skara och Birka i hans verk Gesta Hammaburgensis Ecclesiae pontificum. Södertälje fick stadsprivilegier på 1300-talet.[1] Södertälje var en viktig kyrkostad, där många rådslag som påverkade den svenska historien hölls.[1] Stadens äldsta byggnad, Sankta Ragnhilds kyrka, är från 1100-talet.[12] Den finns ännu kvar och är Södertälje församlings huvudkyrka.[13]

Borgen Telge Hus uppfördes på Slottsholmen under 1300-talet.[14] Härifrån administrerades Telgehus län mellan åren 1318 och 1527. Länet omfattade Öknebo, Hölebo och delar av Svartlösa härad. Arkeologiska utgrävningar har visat att borgen var omgiven av pålspärr och vallgrav vilken än idag delvis syns på Slottsholmens nordvästra del.[15]

Ursprungligen var stadens namn endast Tälje (flera stavningsvarianter av ordet har förekommit, bland andra Telge, Tælgia, Tælga).[16] 1622 lades prefixet ”söder” till i samband med grundandet av Norrtälje, beläget 11 mil nordost om staden.[1][17]

Från början hade staden använt S:t Olof i sitt sigill. Vid 1600-talets början ersattes han av Sankta Ragnhild.[18] Efter sina vallfärder till Rom och Jerusalem skall hennes reliker ha begravts i Södertälje.[19]

Hertig Karl (sedermera Karl IX) satsade aktivt på Södertälje som handels- och sjöfartsstad under sin tid som hertig av Södermanland, vilket bidrog till ökat byggande. Bland annat anlades en hamn strax söder om staden.[17][12] Det var först på 1740-talet som staden började med industriell tillverkning som komplement till sjöfart och handel.[12]

1800-talet till 1950[redigera | redigera wikitext]

Södertälje hade redan en hamn, men under 1800-talet fick den möjlighet att ta emot större fartyg, och nya transportvägar kom till med nya medel. 1819 invigdes Södertälje kanal efter 13 års byggande.[12] Drygt fyrtio år senare, 1860, öppnas järnvägstrafik mellan Södertälje och Stockholm och bara två år senare, 1862, öppnas Västra stambanan.[10]

Staden blev även känd som badort för stockholmare med den 1849 grundade Södertälje Badinrättning i Badparken med både en kallbadsanläggning och ett varmbadhus.[20] Badhusen och Societetshuset har rivits, men Badhotellet vid Järnagatan, Strandhotellet, Stadsparken och Villa Bellevue finns fortfarande kvar och vittnar om denna badortsepok, som varade i nästan ett hundra år fram till 1945.[12]

Traditionen att sälja det lokala bakverket Södertäljekringlor är flera hundra år gammal.[21] De hade sin absoluta storhetstid under badortstiden, alltså omkring början på 1800-talet och framåt.[22] De såldes av så kallade Kringelgummor, bland annat till turister och genomresande på stadens järnvägsstationer.[21] Fenomenet beskrevs bland annat i Svenska Familj-Journalen år 1881.[23]

Vid sekelskiftet 1900 hade Södertäljes befolkning växt till över 8 000 personer. Runt sekelskiftet etablerades flera stora fabriker i staden: Svenska Centrifug AB (1896), AB Södertelge Verkstäder (1897), Baltic (1906), Aktiebolaget Astra Apotekarnes Kemiska Fabriker (Astra) (1913), Tobaksmonopolet (1915) och Wedaverken (1917).[11] VABIS, Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertelge, bildades 1891.[11] 1911 slogs det samman med skånska Scania och bildade Scania-Vabis. Numera använder bolaget dock endast namnet Scania.[24]

Från 1950 till nutid[redigera | redigera wikitext]

Järnagatan i Södertälje 1944. Till höger syns Strandhotellet

På 1950-talet ansågs förhållandena i Södertäljes centrala delar undermåliga. Samtidigt som staden växte, och moderna flerfamiljshus uppfördes i ytterområdena, dominerades stadskärnan av relativt små trähus. De styrande i staden beslöt sig då för att genomföra den så kallade citysaneringen, där byggnaderna kring den nuvarande gågatan (den bilfria delen av Storgatan) revs.[10] En del av byggnaderna flyttades till stadsmuseet Torekällberget, som på den tiden låg väl utanför staden.[25] Rivningarna och nybyggnationen påverkade främst området Nygatan – Storgatan (gågatan) - Köpmangatan. Däremot bevarades mycket av 17- och 1800-talsbebyggelsen omkring Olof Palmes plats, Marenplan, Saltsjötorget och Stortorget.[10]

År 1960 var Södertälje fortfarande en ganska liten stad med en i stort sett homogen befolkning på 33000 invånare. På 1960-talet kom dock demografin i staden att förändras radikalt. Högkonjunktur och strukturomvandling ledde till stordrift och ökad företagskoncentration. De stora företagen Scania-Vabis och Astra ropade efter folk. Mobiliseringen skedde i första hand genom rekrytering av arbetskraft i delar av landet som drabbats hårt av strukturomvandlingen, främst Norrland. När inte det räckte började arbetskraft att rekryteras och flytta dit från andra länder. Huvuddelen av den invandrande arbetskraften kom från Finland, men också Grekland, Italien och Jugoslavien.[26]

Under 1970-talet avtog invandringen från Finland, samtidigt som många assyrier/syrianer bosatte sig i Södertälje. Under slutet av 00-talet anlände många irakier, som nu är den största invandrargruppen, följd av finländarna. Sammanlagt är omkring 39 procent av Södertäljes befolkning första eller andra generationens invandrare.[27] 2013 uppmärksammades det i media att ett parallellsamhälle grundat av de assyriska och syrianska minoriteterna uppstått, med normer, regler och banksystem utan insyn.[28] Svenskt rättsväsende tillsatte omfattande resurser. En uppmärksammad rättegång mot maffiaorganisationen Södertäljenätverket avslutades år 2013.[29]

Som en del av mälarkarusellen påbörjades bygget av Almnäs garnison år 1970. Samma år som byggnationen påbörjades omlokaliserades Svea ingenjörkår (Ing 1) och Ingenjörstruppernas kadettskola (INGKAS) till Almnäs. År 1984 omlokaliserades Försvarets FN-skola från Strängnäs till Almnäs. Under 1990-talet tillkom på- och avrustning av högvakten samt förläggning inför pågång till högvakten. Som ett led av försvarsbeslutet 1996 avvecklades Svea ingenjörskår (Ing 1) 1997 och Swedint övertog hela området. År 2004 avvecklades Swedint i sin helhet och uppstod som en ny enhet inom Livgardet.[30] Idag består det forna garnisonsområdet av en företagspark.[31]

Under 1980-talet byggdes flera av stadens moderna besöksmål. 1985 byggdes Tom Tits Experiment, som är ett av Sveriges största vetenskapsmuseer.[11] 1987 invigdes Sydpoolen, som är en av de mest besökta badanläggningarna i landet.[32] Under 2010- och 2020-talet genomfördes och påbörjades flera infrastrukturprojekt. Ytterligare breddning av kanalen och slussen inleddes[33], samt ombyggnad av järnvägen omkring Södertälje hamn för att öka kapaciteten[34].

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Det gamla rådhuset i Södertälje byggdes 1734

Södertälje stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Ortens bebyggelse expanderade in i grannsocknarna och 1946 införlivades Västertälje socken/landskommun och 1963 Östertälje socken/landskommun. Stadskommunen utökades ytterligare 1967 innan den 1971 uppgick i Södertälje kommun med Södertälje som centralort.[35]

I kyrkligt hänseende hörde Södertälje till Södertälje stadsförsamling som 1946 inkorporerade västra delen av Södertälje landsförsamling och fick namnet Södertälje församling. Mellan 2002 och 2010 var den en del av Södertälje-Tveta församling[36], men har därefter återgått till att endast heta Södertälje församling.[37] Mellan 1973 och 2010 ingick en del av staden i Västertälje församling.[38][37] Östra delen av Södertälje tillhör Östertälje församling.[39][40]

Staden ingick till 1971 i domkretsen för Södertälje rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Södertälje i domkretsen för Södertälje tingsrätt.[41]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Södertälje 1950–2018[42][43]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
25 715
1960
  
33 721
1965
  
44 362
1970
  
57 494
1975
  
58 408
1980
  
58 711
1990
  
58 097 2 408
1995
  
57 327 2 456
2000
  
59 342 2 479
2005
  
60 279 2 529
2010
  
64 619 2 584
2015
  
70 777 2 797
2018
  
73 872 2 851

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Panorama över Södertälje från Torekällberget
Panorama över Södertälje från Torekällberget
Fastigheten Skytten 2 (Strandgatan 13), uppförd 1854 hör till stadens äldsta bevarade flerbostadshus i trä

Under 1600-talet drabbades staden av två storbränder; år 1630 och 1650. Efter branden 1650 var förödelsen mycket stor. Alla viktiga byggnader förutom kyrkan förstördes, inklusive skolan, kursgården och rådhuset. Efter bränderna genomfördes en omfattande stadsplanereglering under ledning Anders Torstensson, där gamla oregelbundna medeltidskvarter ersattes med ett rutnät. 1650 års plan blev i stort bestående fram till citysaneringen på 1960-talet, och präglar fortfarande delar av den centrala staden. Det mesta av den allra äldsta bebyggelsen har försvunnit på grund av stadsbränder eller rivning.

BadhotelletJärnagatan invigdes 1899

De centrala delarna av Södertälje är idag främst kvarteren omkring det som populärt kallas Gågatan, vilken är den bilfria delen av Storgatan. Från början var dock Stortorget stadens absoluta centrum. Förklaringen till att området sedermera skulle komma att bli mera vidsträckt (främst i sydlig riktning) består till stor del av att centralstationen lades invid stadsparken. Till skillnad från de flesta andra städer har det aldrig dragits någon järnväg igenom Södertäljes centrala delar, vilket inneburit att mycket lite central yta har behövt avsättas för spårområden och liknande. En annan intressant detalj är att det gamla Södertälje till största delen bestod av trähus. Detta är ett faktum som många menar beror på att Södertälje aldrig varit ett stort administrativt centrum, såsom till exempel en residensstad eller stiftsstad är. För en handelsstad kunde det helt enkelt anses tillräckligt med byggnader i trä. Den ursprungliga träbebyggelsen är speciellt bra bevarad i områdena kring Fredsgatan och Västgötagatan. De äldre trähus som tidigare fanns i de centrala delarna har till stor del flyttats upp till Torekällberget, som är Södertäljes friluftsmuseum. Det första flerfamiljshuset i sten uppfördes så sent som 1865. Fastigheten var Järnagatan 8, invid Saltsjötorget, och byggdes av industrimannen D. J. Ekeberg. När Järnagatan sänktes under 1907 blev källarplanen de ytor som idag nyttjas av butiker.

Saltsjötorget ligger Södertälje stadshotell, som uppfördes för att mätta den stora efterfrågan på rum som uppkom under badortstiden. Det var stadens direktörer som beslutade sig för att ett nytt hotell skulle uppföras på platsen. Man anlitade arkitekt Ernst Haegglund att rita byggnaden. Vid torget finns även Svensk-Engelska Mineralolje AB:s gamla byggnad som uppfördes mellan åren 1931 och 1932 efter ritningar av arkitekten Albin Stark. Mellan 1991 och 2008 användes byggnaden som stadshus. Därefter uppfördes det nuvarande Södertälje stadshus på andra sidan centralstationen. Den nya byggnaden ritades av BSK Arkitekter och invigdes hösten 2008 av kung Carl XVI Gustaf. Byggnaden fungerar både som kommunkontor och kulturhus.

Bakom stadshotellet ligger centralstationen, som utmärker sig genom att vara en av få svenska järnvägsstationer med två stationshus. Den första byggnaden är helt i tegel, och ritades 1860 av Adolf Wilhelm Edelsvärd. Det gula stationshuset tillkom på 1910-talet och ritades av Folke Zettervall. Idag används endast den gula byggnaden som vänthall och för biljettförsäljning. Det äldre stationshuset inrymmer bar, café och godisbutik. Det öppna torg som ligger emellan de två stationshusen, busstationen och järnvägsspåren heter Stationsplan. Väster om stationen, tvärs över Järnagatan märks Villa Bellevue som under badortstiden var en av stadens mest uppmärksammade byggnader. Den uppfördes år 1871 av hovkonditor Davidsson, efter ritningar av arkitekten Ernst Jacobsson. Granne med fastigheten är det nya stadshuset. Villa Bellevue ligger på gränsen mellan stadskärnan och det centralt belägna stadsdelen Mariekälla, som fått sitt namn efter en av stadens källor. På Parkgatan, som är en parallellgata till stadsdelens huvudgata Mariekällgatan, ligger Villa Walhall. Byggnaden uppfördes 1875 av ingenjören Ludvig Jerving. Villa Walhall och Villa Bellevue ansågs så typiska för badortsstaden Södertälje att de noggrant beskrevs och avbildades i en serie reportage i Svenska Familj-Journalen år 1881.[23]

Strandgatan med flera stora bostadshus ritade av Södertäljearkitekten Tore E:son Lindhberg på 1920-talet

De flesta restauranger och uteserveringarna återfinns idag i områdena kring sjön Maren. Marenplan, som tidigare kallades för Stadshamnen, var Södertäljes viktigaste hamn ända fram anläggandet av Mälarhamnen år 1880. Vid stadshamnen angjorde fartyg med varor, som de sedan sålde vidare till privatpersoner och handlare som väntade vid kajen. Båttrafiken till inre Maren upphörde inte förrän 1963, då Marenbron mellan Strandgatan och Lotsudden uppfördes. Bron, som var avsedd att vara ett provisorium, revs år 1993. Marenbron ersattes efter flera turer av en gång- och cykelbro. Avsikten var att bron skulle lyftas bort under sommarhalvåret, vilket skulle medföra att det fortfarande var möjligt för småbåtar att trafikera Maren. Efter ytterligare turer beslöt man att bron skulle ligga permanent. Där Lotsudden och Marenplan möts ligger det Sorbonska huset, som uppfördes 1905. Här hade hovfotografen David Sorbon sin ateljé fram till 1928. Byggnaden totalrenoverades 1985-86, och innehåller idag flera lägenheter samt en restaurang.

Maren präglar stadsbilden i hög grad

Strax ovanför Marenplan ligger Olof Palmes plats, som fått sitt namn efter den mördade statsministern. Bland byggnaderna på torget märks det gamla bankpalatset där Södertälje Sparbank tidigare höll till. Liksom så många andra byggnader i Södertälje pryds huset av stadens skyddshelgon Sankta Ragnhild. Betydelsen av Olof Palmes plats har dock minskat något på senare år. Detta allt eftersom gatunätet delvis ritats om, och navet för busstrafik flyttats från torget till centralstationen. Från Olof Palmes plats utgår gatorna Storgatan, Badhusgatan och Järnagatan.

De flesta varuhus och gallerior ligger på Gågatan, vilket är den bilfria delen av Storgatan som löper mellan Torekällgatan och Stortorget. Bebyggelsen längs gågatan domineras av moderna varuhusbyggen, som uppfördes under 1960-talet.[11] De största varuhusen är Kringlan (arkitekt Erik och Tore Ahlsén), Luna, Åhléns och Telgehuset (vilket från början var ett Domus-varuhus). Ett viktigt undantag från den i övrigt moderna bebyggelsen är Skandinaviska Enskilda Bankens bankpalats, som uppfördes mellan 1901 och 1902 på initiativ av tobakshandlaren TH. Gustafsson. Södertäljearkitekten Tore E:son Lindhberg ritade huset. 1939 moderniserades fasaden, för att sedan återställas då byggnaden totalrenoverades år 1975.

Det gula stationshuset på Södertälje centralstation ritades av Folke Zettervall, och uppfördes 1918

Det gamla lasarettet på Orionkullen uppfördes mellan år 1777-78. Fram till år 1823 var byggnaden Lasarett av Serafimerorden.[44] Efter 1823 blev byggnaden privatbostad. År 1844 inrymdes rådhuset och läroverket i lokalerna. 1907 flyttade dock rådhuset från Orionkullen, varvid läroverket expanderade in i även dessa lokaler. I samband med att Läroverket flyttade till en ny byggnad, inrymdes en flickskola i lokalerna. Det nya läroverket uppfördes på Erik Dahlbergs väg, på kanalens östra sida, invid det Biologiska Museet och sjukhuset. Arkitekten var Edward Ohlsson. Vid gymnasiereformen på 60-talet blev läroverket en gymnasieskola. Flickskolan på Orionkullen lades ner 1968, och idag inryms kulturell verksamhet i lokalerna. På kanalens östra sida ligger Mälareparken, som kanske framför allt är känd för bangolfbanan tillhörande Södertälje Bangolfklubb. Parken har även varit utgångspunkt för ett antal evenemang, såsom drakbåtsrodd och orienteringstävlingar. Här låg tidigare även Länstidningens redaktion, innan de flyttade till korsningen av Nygatan/Torekällgatan. Södertäljes nuvarande sjukhus är ett av länets sex akutsjukhus. Det invigdes 1907, men har byggts ut och renoverats i flera omgångar, varav den senaste 2017.

Allt eftersom landhöjningen gjorde Södertälje kanal grundare, blev det svårare att ta sig från Mälaren till Östersjön för att sälja sina varor. Man beslöt sig då för att bygga ett torg i Södertälje där man kunde mötas för att handla med sina varor. Torgets placering valdes omsorgsfullt så att det skulle ligga precis mitt emellan Östersjön och Mälaren. På detta sätt behövde inte köpmännen släpa sina varor länge än vad som var absolut nödvändigt. Stortorget i Södertälje är alltså i första hand inte konstruerat som en handelsplats för stadsborna själva. Under många hundra år var Stortorget mycket viktigt, inte minst med tanke på den livliga torghandel som hölls där. På den tiden räknade man även Stortorget som stadens mest centrala plats. I modern tid, då merparten av handeln förlagts till butiker, har torgets betydelse minskat. Numera anses dessutom Marenplan vara den mest centrala platsen i staden. Det mest kända byggnadsverket på Stortorget är kanske det gula rådhuset i trä, som invigdes år 1735. Rådhuset stod ursprungligen på torgets västra sida. Det flyttades dock tillfälligt till Västra Kanalgatan under rivningarna på 60-talet. Sedan 1982 har rådhuset stått på sin nuvarande plats, och inrymmer idag konstgallerier och kafé. Tvärs över torget ligger nuvarande Södertälje tingsrätt, som ritades av Åke Lindqvist, och uppfördes av byggmästaren Anders Diös.

Tenngjutartorget med Wetterholmska gården (röda byggnaden) på Torekällberget

På torgets norra sida ligger 1100/1200-talskyrkan Sankta Ragnhilds kyrka. Den är stadens största, och ingår i Södertälje församling. Den är också huvudkyrkan i Södertälje kontrakt i Strängnäs stift. Efter många om- och tillbyggnader är Sankta Ragnhilds kyrka idag en stor, treskeppig byggnad med halvrund korabsid, västtorn och ett mångkantigt gravkor i söder. De äldsta partierna består av gråstensmurar som omfattar tornets nedre delar och långhusets två västligaste fack. Den stora stadsbranden som inträffade år 1650 medförde bland annat att man lät göra en ny valvslagning i koret och sakristian samt i sidoskeppen förutom i de ovannämnda två facken. De senaste tillbyggnaderna utfördes på 1670-talet och består av Cronberg-Hackerska gravkoret mitt på södra långmuren, sannolikt ritat av Erik Dahlbergh och numera använt som dopkapell, ett bisättningsrum i sydvästra hörnet mellan tornet och södra sidoskeppet samt två underjordiska gravvalv. Under Rysshärjningarnas bränder i samband med det stora nordiska kriget var Sankta Ragnhilds kyrka en av få byggnader som förskonades. En ny brand 1881 orsakade främst yttre skador varefter arkitekten Johan Fredrik Åbom fick i uppdrag att återställa kyrkan. Tornet nybyggdes upptill från vapenhusets valv, kyrkans västfasad fick en symmetrisk uppbyggnad och övriga fasader (förutom dopkapellets) dekorerades med profilerade lister och annan putsad ornamentik. Korfönstren fick nya glasmålningar. En större restaurering under ledning av arkitekt B. Romare ägde rum mellan åren 1960 till 61. Ett par år efter denna fick två av fönstren invid dopkapellet nya glasmålningar, utförda av F. Heybrock. Kyrkans exteriör reparerades 1986 - 87 varvid fasaderna delvis fick sin nuvarande färgsättning.

Ovanför Stortorget och Gågatan ligger Nygatan, som i princip uteslutande kantas av bebyggelse i modernistisk stil. Bland fastigheterna här kan bland annat det så kallade Roxyhuset nämnas. Byggnaden ritades av arkitekten Björn Hedvall, och stod färdig år 1939. I huset fanns bland annat en biograf, som döptes till ”Roxy”. Den 13 september 1939 hade den första filmen premiär, och därefter låg Roxybiografen kvar i byggnaden fram till år 1992, då den flyttades till Lunagallerian på Storgatan. Efter detta renoverades Roxyhuset delvis, och en matbutik, restaurang och nattklubb flyttade in. Där Nygatan korsar Badhusgatan ligger telegrafverkets gamla byggnad. Byggnaden uppfördes mellan 1939 och 1940, efter ritningar av U. Ahlbom. Ungefär samtidigt som byggnadens telegrafstation togs i bruk påbörjades automatiseringen av det svenska telefonnätet, vilket medförde att stationen lades ned efter endast 30 år. Strax nedanför Telegrafverket ligger Torekällskolan. Skolan är den äldsta av stadens skolor som fortfarande är i bruk. Sedan invigningen år 1869 har den byggts om och till vid ett flertal tillfällen.

Holmfastristningen från år 1050-1080 beskriver byggandet av Holmfastvägen

Holmfastvägen tar sin början vid Turingegatan (-Mälarbron) i stadens centrala delar, och ansluter till Genetaleden i Geneta i stadens västra delar. Från början gick den dock ända ut till Näsby, invid Måsnaren. Den anlades under 1000-talet, vilket gör det till en av de saker som talar för att området omkring nuvarande Södertälje tidigt var befäst och viktigt. Marken i området (i synnerhet väster om Bårstabergen) är känd för att vara sank. Därför fick man på flera platser fylla ut med sten och göra broar. Vid foten av Bårstabergen, cirka 3 km öster om Näsby, gjordes två runinskrifter. Den första (Södermanlands runinskrifter 311) lyder: ”Holmfast lät röja väg efter Ingegärd sin goda moder”. Intill finns ytterligare en inskription (Södermanlands runinskrifter 312): ”Holmfast lät röja väg och göra bro efter Gamal sin fader, som bodde i Näsby. Gud hjälpe hans öde. Östen (ristade).”. Holmfastvägens nuvarande sträckning motsvarar den ursprungliga. Arkeologer finner det mycket troligt att Holmfasts gamla broar finns kvar under vägbanan. Omkring inristningen, som är belägen i omedelbar anslutning till vägen, har man idag röjt upp och satt upp skyltar från Riksantikvarieämbetet med översättningar av inskriptionen.

Södertälje hade länge relativt få etableringar av stora externa köpcentrum utanför stadskärnan. Ända fram till 2000-talets början var den enda riktigt stora samlingen av butiker, bortsett från lokala stadsdelscentrum, Weda Köpcentrum på stadens östra sida. I och med byggandet av Morabergs köpcentrum, strax öster om Weda, ökade dock utbudet. Området runt Scaniarinken har byggts ut i flera omgångar, och utgör nu ett externt handelscentrum väster om kanalen kallat Vasa Handelsplats. Externhandel finns även omkring Hansaplan i stadsdelen Södra, där även Södertäljes uthamn finns.

Broar[redigera | redigera wikitext]

Den första svängbron över Södertälje kanal år 1881
Den andra svängbron som existerade mellan 1910 och 1924
Den första klaffbron som existerade mellan 1924 och 1971

Historiska broar[redigera | redigera wikitext]

Fram tills 1924, då den ombyggda kanalen öppnades, fanns endast en broförbindelse mellan stadens östra och västra sida. Det var svängbron, i närheten av den gamla slussen, vid Mälarehamnen.[44] Den tillverkades 1910 på Södertälje Verkstäder. Efter att den ersattes flyttades den till Stäksundet där den nyinvigdes den 15 maj 1926, och fortfarande är i drift (se Stäketbron).[45]

Tidvis fanns även en järnbro som rullades ut över själva slussen. I övrigt var man hänvisad till att använda någon av roddförbindelserna som fanns på fem platser. Dessa sköttes av kvinnor, oftast dalkullor, men i undantagsfall även män. En överfart kostade mellan två och fem öre, beroende på vilket år det var. Vid Mälarehamnen var överfarten 125 meter, men på det smalaste stället var det endast 12 meter. Överfarten vid Viksgatans östra del var mycket populär. Många var villiga att betala för att slippa gå upp till svängbron och sedan tillbaka igen, om man bodde omkring Tältet eller Hagaberg. Vinterhalvåret lade man ut vinterbroar, vilka bestod av smala spänger som vilade på en flytponton.[46][47]

Mälarbron[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Mälarbron
Broöppning på Mälarbron 2017

Idag finns det tre platser där det är möjligt att korsa kanalen med bil eller till fots, samt två järnvägsbroar. Den nordligaste förbindelsen är Mälarbron, som hade tre föregångare: Svängbron från 1800-talet, och ytterligare en svängbro som existerade mellan 1910 och 1924. Båda stod ungefär 150 meter söder om nuvarande Mälarbron. 1924 invigdes den första klaffbron, vilken ofta bara kallades ”Klaffbron” eller ”Landsvägsbron”. Den var en dubbel klaffbro med två fasta brovalv på vardera sida. För den arkitektoniska utformningen stod Ragnar Hjort. Efter andra världskriget klarade den inte längre den allt starkare trafiken och staden beslöt att låta bygga nuvarande Mälarbron som invigdes 1971. Den styrdes från början från det övervakningstorn på nordöstra sidan, men är numera fjärrstyrd - tillsammans med hela lotsfarleden söderifrån landsort - från lotskontoret på lotsudden.[48]

Slussen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Södertälje sluss och Marenbron

Den mest centrala överfarten finns vid slussen, och består av de två broarna Marenbron, som går över sjön Maren, och Slussbron, som går över själva kanalen.[48] 1963 konstruerades den första bron över Maren. Avsikten var att denna bro skulle vara ett provisorium, och därför revs den år 1993. Marenbron ersattes efter flera turer av en gång- och cykelbro. Avsikten var att den skulle lyftas bort under sommarhalvåret, vilket skulle medföra att det fortfarande var möjligt för småbåtar att angöra Marens inre delar. Efter ytterligare turer beslöt man att bron skulle ligga permanent. Den 21 september 2003 hölls en folkomröstning bland Södertälje kommuns invånare som fyllt 15 år, där de fick ta ställning till om en ny bilbro skulle uppföras på platsen där gång- och cykelbron låg. Kostnaderna för detta beräknades till omkring 40 miljoner kronor. Kritikerna mot byggande av en ny bro menade dels att kostnaderna skulle bli orimligt höga i förhållande till vinsterna i exempelvis tid. Man menade även att Södertälje är en av de få städer som har platser där man kan lägga till med båtar på så centrala platser som Maren, Marenplan och omkringliggande områden är. Vid folkomröstningen röstade 56,5 procent nej och 39,4 procent ja, vilket innebar att ingen ny bilbro skulle uppföras. Det har presenterats nya planer för innerstan, där förslag om att bygga en öppningsbar gång- och cykelbro på platsen, alternativt bygga en bågbro, förts fram. Då skulle det finnas möjlighet för mindre båtar att åka under. Idag är bron en del av ett mycket populärt flaneringsstråk runt Maren, bestående av Strandgatan, Marenplan och Lotsudden. Fortsätter man österut över Lotsudden kommer man till Slussbron, som leder över till Kusens Backe. Det har även funnits möjlighet för gångtrafikanter att gå över slussportarna.

Södra kanalbroarna[redigera | redigera wikitext]

Från ovan: Södra kanalbroarna Järnvägsbron, E4-bron, Saltsjöbron

Sjöfartsverket benämner flera av stadens broar som ligger nära varandra söder om Södertälje sluss som de Södra kanalbroarna. [49] Saltsjöbron utgör tillsammans med E4-bron den sydligaste överfarten för bilar och fotgängare. De löper mellan stadsdelarna Södra och Viksängen i Södertäljes södra delar.[48] Vägen som går över bron heter Viksängsleden, och utgår i söder från korsningen av Hertig Carls väg och Verkstadsvägen. Den upphör i korsningen med gamla Länsväg 225 vid Hagabergsrondellen i Hagaberg. På brons västra sida finns en gång- och cykelbana. Saltsjöbron byggdes för att avlasta E4-bron och ge ett alternativ om denna (också öppningsbar) skulle haverera, vilket hände år 1990.

Grannen E4-bron leder motorvägarna E4 och E20 över kanalen och byggdes under början av 1960-talet i samband med att motorvägen runt Södertälje byggdes. Tidigare leddes trafiken igenom staden, över Mälarbron. E4-bron är en lyftbro, som lyfts upp för att höja till segelfri höjd. Den blev riksbekant år 1990 då den föll ner under en lyftning och skadades svårt, vilket gjorde motorvägen oframkomlig.

Invid dessa broar finns även en järnvägsbro som främst används av lokal- godståg. Den invigdes sommaren 2010, är den yngsta av stadens alla broar. Denna bro ersatte den gamla järnvägsbron från 1921 som låg direkt öster om den nya bron. Den gamla bron behövde ersättas för att den inte klarade tillräckligt tunga tåg eller djupgående fartyg, och hade även för hög bullernivå. Avståndet mellan bropelarna på den nya bron är bredare så det går att bredda kanalen ytterligare. Den gamla järnvägsbron revs hösten 2010. Den hade en liten gångbana på sin västra kant; den nya järnvägsbron saknar gångbana så gångtrafikanter måste nu använda Saltsjöbron. Den gamla järnvägsbron ersatte i sin tur en ännu äldre järnvägsbro från 1860 som gick över kanalen ungefär vid Tältet; denna svängbro järnvägsbro revs på 1920-talet då Saltskogs station hade lagts ned och ersatts av stationen Södertälje Södra (idag kallad Södertälje hamn).

Igelstabron[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Igelstabron

Igelstabron är den sydligaste av stadens alla broar. Det är den huvudsakliga vägen för fjärr- och regionaltåg över Södertälje kanal. Den är 2140 meter lång, och går som mest på 48 meters höjd över kanalen, vilket gör den till Sveriges högsta och längsta järnvägsbro (efter den svenska bandelen av Öresundsbron). Igelstabron går mellan Pershagen och Hall, söder om stadsdelen Östertälje. Bron utgör en del av Grödingebanan och den invigdes för trafik år 1995. På brons västra del ligger järnvägsstationen Södertälje Syd.[48]

Kyrkobyggnader[redigera | redigera wikitext]

Sankt Ansgars kyrka

Inom Södertäljes gränser finns sammanlagt 5 kyrkobyggnader och 4 kapell tillhörande Svenska kyrkan.[50] Den äldsta, och än idag sannolikt största och viktigaste är Sankta Ragnhilds kyrka från 1200-talet, som är belägen på Stortorget[51][52]. Tillhörande Södertälje församling är även flera stadsdelskyrkor och kapell, exempelvis Lina kyrka i stadsdelen Lina Hage. Den ritades av Tallius Myhrman arkitektur. Kyrkan har blivit mycket omtalad för sin vackra arkitektur, och har avbildats i flera svenska byggnadsmagasin.[53]

Församlingskyrkan i Östertälje församling är Alla Helgons kyrka i Östertälje.[54] I närheten ligger även Hagabergs kapellHagabergs folkhögskolas område. Det uppfördes år 1894 som gårdskapell på Vartofta gård i Västergötland. Den 26 juli 1914 invigdes kyrkan på sin nuvarande plats, efter att ha nedmonterats och flyttats med tåg.[55] I stadsdelen Brunnsängs centrum ligger Brunnsängs kyrka, som är den yngsta i staden.[56] Man bedriver även verksamhet på sjukhuset, i form av Sjukhuskyrkan.[57]

Utanför Svenska kyrkan finns även bland annat Sankt Ansgars katolska församling. Församlingen omfattar ett ganska stort geografiskt område runt östra Sörmland och sydvästra Storstockholm. Sankt Ansgars kyrka vid Mälarbron är församlingskyrka.[58] Södertälje är även ett starkt fäste för de kristet ortodoxa. Den Syrisk-ortodoxa kyrkan har två biskopar i staden[59], samt driver Sankt Efraims syrisk-ortodoxa domkyrka [60] och Sankt Jacob av Nsibins katedral.[61] Den sverigefinska minoritetsgruppen har bland annat verksamhet på finska inom Svenska kyrkan[62], men har också egna finskspråkiga trossamfund. Däribland den Finska Pingstförsamlingen[63].

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

I Södertälje möts motorvägarnaE4 och E20 vid trafikplats Saltskog (avfart nummer 143).[64] Andra större vägar som går igenom Södertälje är gamla Riksettan, Järnagatans/Nyköpingsvägens förlängning, (till Trosa via Vagnhärad) samt Länsväg 225 (till Nynäshamn via Ösmo). Riksväg 57 (till Katrineholm via Flen) börjar även i Södertälje.[65][65][66]

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsbron över kanalen, sedd från sydöstra brofäste
Järnvägsstationen Södertälje Syd är belägen på Igelstabron

Södertälje har persontrafik i flera riktningar, med direkta tågförbindelser till bland annat Stockholm, Eskilstuna, Norrköping, Göteborg och Malmö. Det finns fyra stationer inom tätorten: Södertälje centrum, Södertälje hamn, Södertälje Syd och Östertälje.[67][68][69]

På grund av att staden är kuperad och delas av en kanal har det varit svårt att bygga bra tågförbindelser i och genom staden.[69] Detta till trots är Södertälje en av de största järnvägsknutarna i Sverige.[9] När järnvägen till Södertälje anlades bestämdes det att huvudlinjen inte skulle dras igenom den då omedelbara stadskärnan. Detta medförde bland annat att området Mariekälla, söder om Järnatullen, snabbt fick en detaljplan med framför allt villabebyggelse.[70]

Järnvägsstationen i Södertälje blev Södertelge öfre, vilken ibland även har kallats Öfre Telge.[70] Från början hette den dock endast ”Södertelge” vilket vållade viss förvirring, eftersom stationen på den tiden låg väl utanför staden. Det hela löstes igenom namnbytet till Södertälje öfre. Centralstationen fick namnet Södertelge nedre. År 1885 byttes stationernas namn ännu en gång, varvid Södertelge öfre fick namnet Saltskog, och Södertelge nedre blev Södertälje Central. Båda järnvägsstationerna invigdes i oktober 1860, samtidigt som järnvägen till Stockholm. Järnvägen, som skulle komma att bli den Västra stambanan, drogs sedan vidare söderut mot Katrineholm och Göteborg.[68][69] 1895 invigdes järnvägen igenom norra Sörmland (Norra Södermanlands Järnväg, NrSlJ), vilket medförde att Södertälje även fick järnvägsförbindelse med Eskilstuna.[71] Södertelge öfre hade från början endast ett enkelt stationshus i trä samt två plattformar. Ett modernare stationshus i sten byggdes 1885.[72]

Centralstationen utmärker sig igenom sina två stationshus. Den äldsta byggnaden är uppförd helt i rött tegel, och ritades (i likhet med stationsbyggnaden i Saltskog) av Adolf W. Edelsvärd. Det gula stationshuset tillkom på 1910-talet och ritades av Folke Zettervall. I oktober 1921 invigdes stationen Södertälje södra i samband med att järnvägen fick en ny dubbelspårig dragning igenom staden.[69] Södertälje södra ersatte den gamla järnvägsstationen i Saltskog, vars stationshus revs 1947[72] eller eventuellt tidigare[73]. Den röda byggnad som idag finns kvar på platsen är det tidigare stinshuset.[72]

Nästa trafikomläggning inträffade 1994, då Igelstabron invigdes på seglingsfri höjd över Södertälje kanal. På brons västra sida anlades stationen Södertälje Syd, som idag är stadens fjärrtågsstation. Under bron löper den gamla stambanan, vilken fortfarande trafikeras av pendeltåg. Där den gamla stambanan korsar Igelstabron anlades därför en pendeltågsstation, ibland kallad Södertälje Syd Nedre, då den ligger under fjärrtågsstationen.[68][69] Vänthallen är belägen på en våning mellan de gamla och nya järnvägsspåren. Samtidigt som Södertälje Syd invigdes ändrades återigen namnen på stadens järnvägsstationer. ”Södertälje södra” blev ”Södertälje hamn” och centralstationen blev ”Södertälje centrum”. Tidigare hade även Igelsta station i stadsdelen Östertälje ändrats till ”Östertälje”.[74]

Idag är Södertälje en järnvägsknut[9] för Svealandsbanan, Västra stambanan och Nyköpingsbanan. Ett nyare avsnitt av Västra stambanan är Grödingebanan där fjärrtåg i riktning mot Stockholm går. De många järnvägarna som löper igenom Södertälje medför att man kan resa till Sveriges tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö utan byte.[68][69][67][75]

Vattenvägar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Södertälje kanal

Den första fungerande kanalen i Södertälje anlades mellan 1806 och 1819 efter ritningar av vattenbyggnadsingenjör Eric Nordewalls ledning.[76] Därefter har kanalen breddats och byggts om ett flertal gånger.[77] Inom ramen för Mälarprojektet utökades kanalen för att klara 160 meter långa och 23 meter breda fartyg 2016-2020. Arbetet omfattade både längre och bredare sluss, men även muddring av kanalslänterna för att göra dem rakare. Vattenytans bredd hölls därmed oförändrad.[78]

Varje dygn passerar över 40 båtar igenom Södertälje kanal. Årligen fraktas drygt 5 miljoner ton gods igenom kanalen. Av dessa skeppas cirka 4 miljoner ton in i Mälaren, och 1 miljon ton ut till Östersjön. Främst fraktas kol, koks, cement, järn, kalksten och krita igenom kanalen. Hamnen i Södertälje är inte enbart en hamn utan även en omlastningsterminal från järnväg till lastbil och fartyg.[79]

Södertälje hamn består av fyra olika kajområden: Sydhamnen, Oljehamnen, Igelsta, och Uthamnen. Sydhamnen utnyttjas mest för hantering av containrar och RoRo last, bland annat importerade bilar. Den äldsta hamnen är Uthamnen. Hit transporteras mindre mängder udda bulklast, främst vägsalt. Till Igelstahamnen transporteras främst brännbart gods till Igelsta kraftvärmeverk. Oljehamnen hanterar främst import av gasol, flytande kolsyra, olja och liknande. Sedan 1950-talet har hamnen i Södertälje varit viktig för import av bilar. Idag hanterar man cirka 80 000 bilar per år, vilket motsvarar ungefär 30 procent av den totala svenska bilimporten. De bilar som skeppas till Södertälje är av märkena Volkswagen, Škoda, Audi, Ford, Porsche, Opel och Mercedes.[79]

Busstrafik[redigera | redigera wikitext]

På grund av Södertäljes geografiska läge nära en länsgräns, kör både SL och Sörmlandstrafiken delar av busstrafiken i staden.[80] Stadstrafiken består av ett femtontal busslinjer. Navet för dessa är stationen Södertälje centrum. Stadsbussarna tog ofta vägen över Järnagatan genom stadskärnan innan den blev bilfri, varefter linjerna drogs om till Nygatan.[81] Som komplement finns även närtrafiken, som främst är avsedd för äldre och rörelsehindrade.[82] Nattetid trafikeras Södertälje av två stadsbusslinjer (som var sin sida om kanalen), samt nattbussar till närliggande orter. Nattbussarna tar vid när de ordinarie bussarna slutar, och kör därefter hela natten, till de ersätts av ordinarie morgonbussar.[83][84]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Lastbiltillverkaren Scanias huvudkontor vid Saltskogsfjärden
Astra Zenecas anläggningar vid kanalen
De största arbetsgivarna
Källa: Södertälje kommun[85]
Företag Antal anställda
Scania 9 140
Kommunen 5 700
AstraZeneca 3 200
Sjukhuset 950

Södertälje är särskilt känt för storföretagen Astra Zeneca och Scania. Mätt i antalet företag är branscherna detaljhandel, partihandel och restaurangrörelser dominerande, med omkring 1 000 företag. Inom bygg- och anläggning finns cirka 600 företag samt omkring 450 bolag i konsult- och uppdragsbranschen. Sammanlagt finns det över 4 000 företag i staden. Södertälje har en hög andel småföretag med fem eller färre anställda.

2019 var arbetslösheten 6,1 %, vilket är lägre än snittet för hela riket på 6,8 %.[86] De många storföretagen gör att många pendlar till staden för att arbeta. 2019 var inpendlingen 23 997 personer, och utpendlingen 17 220. Det innebär att 6 777 fler personer pendlar till Södertälje, än de som pendlar därifrån.[87]

Storföretag[redigera | redigera wikitext]

Aktiebolaget Astra, Apotekarnes Kemiska Fabriker bildades år 1913 av apotekaren Adolf Rising.[88] Företaget hade till en början endast tio anställda, men utvecklades redan under de första åren starkt. En av anledningarna till detta var det ökade läkemedelsbehov som uppstod på grund av första världskriget. År 1999 fusionerades bolaget med sin brittiska konkurrent Zeneca och bildade läkemedelskoncernen Astra Zeneca.[89] I företagets anläggning i Gärtuna, i stadens sydöstra del, sysselsätts omkring 3 200 personer vid världens största pillerfabrik, där tillverkning av bland annat biologiska läkemedel sker.[90]

År 1891 startades Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertelge, förkortat VABIS.[91] 1911 gick man samman med Scania och bildade bolaget Scania-Vabis.[92] Numera kallar man sig dock endast Scania.[93] Huvudkontoret ligger kvar på sin ursprungliga plats vid Saltskogsfjärden. Tillsammans med sina dotterbolag sysselsätter Scania idag över 9 000 personer i Södertälje, vilket gör koncernen till den största arbetsgivaren.[94]

Handel[redigera | redigera wikitext]

Handel bedrivs dels i stadskärnan; företrädesvis på Storgatan och Järnagatan, men även intilliggande gator.[10] Varuhuset Kringlan var ett av de första moderna varuhusen när det öppnade 1965.[95] Andra varuhus är Luna och Telgehuset (tidigare Domus).[10] Extern handel finns huvudsakligen i Moraberg på kanalens östra sida[96], samt Vasa Handelsplats på den västra.[97][98]

Offentlig sektor[redigera | redigera wikitext]

Sjöfartsverkets kontor och lotshus vid Södertälje sluss

Statliga myndigheter[redigera | redigera wikitext]

Myndigheter som har verksamhet specifikt förlagd till Södertälje utöver service till boende har ofta anknytning till stadens maritima läge. Sjöfartsverkets Lotsområde Södertälje omfattar ett stort vattenområde bestående av Mälaren, Hjälmaren och Södertäljeleden i Östersjön ända från Landsorts fyr. I Södertälje finns ca 30 lotsar, som genomför knappt 6000 lotsningar per år. Förutom lotsar arbetar båtmän, lotsoperatörer, kanaloperatörer och VTS-operatörer vid Sjöfartsverket i staden.[99][100] På grund av den stora mängden båttrafik i kanalen råder i många fall lotsplikt i området.[101] Man hanterar även broöppningar på farlederna Mälar-, Stockholms-, Södertälje- och Landsortsleden.[102][103][104] [105]

Kuststation Södertälje är Kustbevakningens enhet för övervakning av Mälaren. Eftersom dricksvatten tas ur sjön finns särskilt miljöräddningsfartyg på stationen. En insatsgrupp för sjösäkerhet som arbetar med farligt gods, lastsäkring och bemanningskontroller i hamnar med kommersiell trafik finns också i staden.[106]

Södertälje är kansliort för en domkrets omfattande tre kommuner. På Södertälje tingsrätt handläggs tvistemål, brottmål, konkurser och domstolsärenden. Under 2018 inkom ca 3 500 mål och ärenden till domstolen. Verksamheten bedrivs i Södertälje tingshus, som uppfördes under åren 1963-1965.[107][108] Planer finns att bygga ett nytt tingshus.[109]

Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten har gemensam representation med inriktning på service till boende i form av Statens servicecenter i Lunagallerian, samt separata kontor i stadens centrala delar för sin medborgarservice.[110]

Södertäljes nya polishus på Nyköpingsvägen färdigställdes 2013. Polismyndigheten bedriver verksamhet inom Lokalpolisområde Södertälje, tidigare Södertälje polismästardistrikt.[111][112][113]

Kommun och region[redigera | redigera wikitext]

Södertälje stadshus på Nyköpingsvägen

Södertälje sjukhus är ett av regionens 6 akutsjukhus. Förutom allmänmedicinsk vård utförs även förlossning, operation, intensivvård och röntgen. Det nuvarande sjukhuset grundades 1907. En stor utbyggnad gjordes senast 2017 då dess nya behandlingsbyggnad togs i bruk, samt hösten 2019 då en vårdbyggnad med 120 enkelrum tillkom. Sjukhuset har omkring 1 200 anställda.[114][115][116]

Som centralort i Södertälje kommun finns mycket av den centrala administrationen i staden. Centrala funktioner som kommunfullmäktige, stadsdirektören och kommunens förvaltningar är förlagda till Södertälje stadshus på Nyköpingsvägen. Med både förvaltningar och bolag sammanräknat sysselsätter kommunen nästan 6 000 personer.[117][118]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Läroverket från 1913

Kungliga Tekniska högskolan har ett campus i Södertälje och bedriver universitetsutbildning inom bland annat maskinteknik och logistik ända till civilingenjör- och masternivå. Utbildningarna bedrivs i samverkan med stadens storföretag Scania och AstraZeneca. 2018 flyttade man in i ett nybyggt campus i Södertälje Science Park vid Snäckviken, ritad av White arkitekter. Kungliga Tekniska högskolan har 1 200 utbildningsplatser och forskartjänster i Södertälje.[119][120][121][122]

Flera universitet och högskolor bedriver högre utbildning på lärcentret Campus Telge. När det startades låg det i Mariekälla, men flyttade till lokaler som tidigare inrymt Astras huvudkontor 2015. Det finns såväl kurser som hela utbildningsprogram inom ett flertal områden, vilket innebär att studenter kan studera hela sin utbildning ända till examen. På campus bedrivs även utbildning inom ramen för Yrkeshögskolan.[123][124]

Hagabergs folkhögskola startade 1910 som bibelinstitut och blev folkhögskola år 1957. Huvudman för skolan är Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Totalt studerar cirka 250 elever vid skolan, varav 20 är bosatta på internatet. Utbildningarna kretsar främst kring kristen lära. Bland annat har man Svenska kyrkans grundkurs på 16 veckor, för personer intresserade av en karriär inom kyrkan. [125][126][127]

2017 fanns det 13 gymnasieskolor i Södertälje, varav 5 kommunala och 8 friskolor.[128]

Media[redigera | redigera wikitext]

LT:s redaktion på Storgatan

Tidningar[redigera | redigera wikitext]

1861 grundades Södertelge Tidning. Den heter idag Länstidningen Södertälje, populärt förkortat LT.[1] Tidningen ges ut 6 dagar per vecka.[129]. Den ägdes länge av Centertidningar, men ingår nu i Mittmedia. Ledarsidan är fortsatt centerpartistisk, även efter att partiet sålt tidningen. Deras redaktion ligger på Storgatan i centrala Södertälje.[130]

Södertäljeposten grundades 1993 och är en gratistidning som ges ut i till hushåll i staden och dess omnejd. 2016 var upplagan 51 600 exemplar. Den distribueras månadvis, och ingår i koncernen Mittmedia.[130][131][132]

TV[redigera | redigera wikitext]

Lokala tv-sändningar startade 2015 i samband med att Sveriges Television etablerade redaktionen SVT Nyheter Södertälje.[133] Tillsammans med Helsingborg är det den enda lokala nyhetssändningen hos SVT som är inriktad på att täcka en stad med omnejd och inte ett helt län (som SVT Uppsala för hela Uppsala län etc).[134] Redaktionen har fem videoreportrar och en redaktör.[135] Nyhetssändningar görs varje dag; flera både på morgonen och på kvällen (med undantag för vissa helgdagar). Redaktionen ligger på Storgatan.[130]

Stadens TV-sändare finns i Ragnhildsborg.[136]

Radio[redigera | redigera wikitext]

P4 Södertälje startade sina sändningar 2019. Det är första gången Sveriges Radio har en lokal station i staden. Programutbudet består av lokala nyheter och reportage, samt lokal morgonshow. För den betydande Sverigefinländska gruppen i staden sänds även program på finska språket inom ramen för Sisuradio. Kanalen sänder över Södertälje på frekvenserna 97,6 och 99,6. Sveriges Radios redaktion har kontor på Järnagatan i stadens centrala delar.[137][138][139][140]

Södertälje har två koncessioner för privat lokalradio.[141] Mellan 2007 och 2010 hade Södertälje lokalproducerad kommersiell radio i form av kanalen Favorit 103,9.[142] Idag sänds Mix Megapol på frekvensen 100,8 och Rix FM på 103,9.[143][144][145]

Radiosändare finns både i Ragnhildsborg (öster om Södertälje kanal) och i Blombacka (västra sidan av staden).[146]

Kulturliv[redigera | redigera wikitext]

Södertäljes största teater är OktoberteaternMarenplan, där man sätter upp ett flertal pjäser varje år. Teatern har tidigare hetat Castor, och i lokalerna fanns det från början en biograf.[147][148] Södertälje har även Sveriges enda professionella finskspråkiga teatergrupp, vid namn Teatteri Kipinä.[149][150]

Ett av de populäraste kulturella centrumen runt staden är Kulturhuset i Ytterjärna. I byggnaden ryms teater, kafé, konferenslokaler och kontor. Det invigdes 1992, och vann andra pris för Sveriges mest omtyckta moderna byggnad 2001. Vid byggnationen satsade man speciellt på akustiken i lokalerna, vilket har gjort att många konserter hålls här. Konsertsalen har cirka 500 platser, och får tillsammans med annan antroposofisk verksamhet omkring 30 000 besökare årligen. Av den övriga kulturella verksamheten märks även utställningar om arkitektur och trädgårdskonst.[151][152]

Scenerna Estrad och Trombon på stadshuset visar löpande såväl teater som konserter och film.[153] Föreningen Molto arrangerar sedan 2008 konserter och kreativ verksamhet för unga.[154] En återkommande tradition i Södertälje är Täljerevyn, som varje år kommenterar årets lokala händelser. [155]

Museer[redigera | redigera wikitext]

Nora kvarn är en symbol för Torekällberget

Torekällbergets museum (i folkmun vanligtvis endast Torekällberget eller Berget) med Södertälje Stadsmuseum invigdes 1929.[156] I samband med ombyggnaden av stadskärnan 1961 flyttades många äldre byggnader till Torekällberget.[9] Museet är uppdelat i miljöerna ”Staden” och ”Landet”. Stadsmiljön är uppbyggd omkring Torekällbergets torg, där marknader ofta hålls. Torget kantas av bebyggelse från 1700- och 1800-talen. Landsmiljöerna är hemvist för bland annat Råbygården, Båtsmanstorpet Östberg och ett antal tamdjur. Miljön ger en bild av livet på sörmländska gårdar under 1800-tal och tidigare. Där finns även en scen där det sommarhalvåret ofta anordnas dans och uppträdanden.[157][158][159]

Invid Scaniakoncernens huvudkontor vid Saltskogsfjärden ligger fordonsmuseet Marcus Wallenberg-hallen, som är döpt efter den framlidne finansmannen Marcus Wallenberg. Under 1900-talets början bidrog han till att utveckla Scania. I museet finns en rad äldre fordon och miljöer. Bland annat återfinns ett exemplar av den första serietillverkade svenska personbilen från år 1903. Här finns även järnvägsvagnar som tillhört Statens Järnvägar och var i trafik i Sverige under 1800-talets slut till början av 1900-talet. De utställda objekten har återställts till ursprungligt skick. Lite mindre än hälften av museet består av nyare fordon som tillverkats under 2000-talet.[160][161]

Vetenskapsmuseet beläget på Storgatan heter Tom Tits Experiment. Konsthallen höll en vetenskapsutställning i november år 1985. Förebilden var boken ”Tom Tit – La Science Amusante” (svensk titel: Tom Tits Experiment – Vetenskapliga förströelser). Utställningen blev så populär att man bestämde sig för att låta den bli permanent. Man flyttade in i Svenska Centrifug AB:s gamla lokaler (det så kallade Centrifugenhuset) i närheten av Stortorget.[1] Det är idag Sveriges största science center. Museet har fyra våningar. Under sommarhalvåret har man även en öppen park. Sammanlagt finns det över 400 naturvetenskapliga experiment i utställningen. Årligen har museet över 300 000 besökare.[162][163][164][165]

Saltskog gård var Carl Fredrik Liljevalch, d.y. hem.[166][167] Idag fungerar det som museum. Gården har anor från 1500-talet. Liljevalch förvärvade den år 1881. Tidigare hade gården varit i Lovisin, Gyllenstierna, Dufva och Tamms ägo. Liljevalch blev dock den första som faktiskt bosatte sig där. Han tog aktiv del i arbetet på gården, och utvecklade den till ett mönsterjordbruk. Han gjorde också omfattande upprustningsarbeten av gården och ägorna så de blev en kulturell mötesplats fylld av konst. Senare gjordes en tillbyggnad till huvudbyggnaden, samt en mindre villa, ladugård, stall och ekonomibyggnader. Trädgården innehöll flera ovanliga trädsorter och fick ett engelskt utseende. Mycket stensattes, och två nya runstenar ristades. Gården drivs idag av en ideell förening. De har återställt mycket av gården i ursprungligt skick. Idag finns där flera konstnärsateljéer och utställningslokaler. Utställningar, föredrag och konserter hålls under hal året. Sommartid spelas även teater utomhus.[168][169][170][171]

Det Biologiska museet skänktes till staden av mecenaten Carl Fredrik Liljevalch. Byggnaden ligger på Erik Dahlbergs väg, och uppfördes i jugendstil. Museet öppnades för allmänheten år 1913.[172][173][156] Utställningarna skapades av Gustaf Kolthoff och hans son Kjell Kolthoff, och visar djur och fåglar från de sörmländska omgivningarna i sina naturliga miljöer. Totalt finns över 100 olika arter i lokalerna. Kjell Kolthoff målade de stora dioramorna som än i dag finns kvar. Byggnaden totalrenoverades år 1970, och återinvigdes år 1983.[172][174][175]

Världens äldsta propellerdrivna ångfartyg med originalmaskin är S/S Ejdern. Sedan 1906 år dess hemmahamn Södertälje. Det byggdes ursprungligen av Göteborgs Mekaniska Werkstad år 1880. Under sina första år trafikerade Ejdern Göteborgs skärgård. Från 1898 till 1905 gick båten i trafik i Roxen. Efter detta flyttade fartyget runt mellan flera hamnar i Mellansverige. 1906 kom Ejdern till Södertälje. Ursprungligen trafikerade hon sträckan från Södertälje till Mörkö, samt körde frakt i östra Mälaren. Från år 1914 till 1957 hade båten en och samma befälhavare; Rickard Fredmark. Han sålde sedan båten till Södertälje stad. Vid den tiden var fartyget i mycket dåligt skick, och inte lönsamt. Staden beslutade efter detta att båten skulle sänkas utanför Landsort. 1964 skänktes båten dock till Föreningen för bevarande av gamla båtar. Ur denna bröt sig sedan Museiföreningen Ångfartyget Ejdern ut, vilka idag äger båten.[176][177][178][179] Sedan 1976 har de kört båten i museitrafik runt Södertälje. Från 1984 började man åter igen driva båten med koleldning. Ejdern tar 90 passagerare och trafikerar numera rutten mellan Södertälje och Adelsö.[180]

Wendela Hebbes hus är ett museum över Wendela Hebbe, som var den första kvinnliga yrkesjournalisten i Sverige. Hon anställdes på Aftonbladet 1841. Där skrev hon om teater och musik, samt recenserade och översatte böcker. Parallellt med att vara journalist tonsatte hon sånger och skrev sagoböcker. Museet är beläget invid Slussgatan, i början av Lotsudden. På baksidan av huset ligger Vänortsparken, tvärs över Maren från Marenplan och Strandgatan. Själva byggnaden består av två våningar i gulmålat trä. Det uppfördes ursprungligen under 1700-talet vid Snäckviken, där AstraZenecas anläggning idag finns. 1863 köptes fastigheten av Lars Johan Hierta som sommarstuga åt Wendela, hennes dotter Signe och den gemensamma icke erkända sonen Edvard Faustman. Huset har därefter tjänat flera olika syften. Efter många turer beslutade sig kommunen för att restaurera huset, och upplät platsen invid Vänortsparken för detta. Alltsedan invigningen har det fungerat som ett kulturhus, med flera utställningar och teatrar årligen. Det inrymmer även en restaurang och en museidel med möbler och tavlor från släkterna Hebbe och Faustman. Huset ägs och drivs av den ideella föreningen Wendelas Vänner som också löpande anordnar aktiviteter där.[181][182]

Södertälje konsthall visar olika utställningar av tavlor, skulpturer och andra konstinstallationer. Museet öppnade 1968, och flyttade till sina nuvarande lokaler i Luna 1978.[183] Grafikens Hus flyttade till Södertälje 2015 efter att tidigare haft sin verksamhet i närbelägna Mariefred.[184] Staden fick därmed sitt andra konstmuseum.[185]

Bibliotek[redigera | redigera wikitext]

Södertälje stadsbibliotek öppnade 1978, men har sedan dess genomgått flera renoveringar. Där anordnas även föreläsningar, kurser och teater. Biblioteket har filialer i Hölö, Järna, Enhörna, Hovsjö och Mölnbo.[186] Biblioteken i Enhörna, Hölö och Mölnbo är kombinerade skol- och folkbibliotek.[187][188][189]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Tennisspelaren Björn Borg växte upp i Södertälje
Den garagedörr som Björn Borg lärde sig att spela tennis mot finns bevarad på Stadsmuseet på Torekällberget

Sporten i Södertälje har historiskt sett dominerats av ishockey, tennis och basket. Sett till antalet elitlag i olika sporter är Södertälje en av de mest framgångsrika städerna i Sverige. Den mest kända Södertäljeklubben är kanske Södertälje SK som vunnit SM-guld i ishockey vid sju tillfällen. Den första gången laget vann var år 1925, vilket även var den första gången som man ställde upp i SM. Den mest kände personen som spelat i SSK är Anders Eldebrink, som bland annat var med när Södertälje SK senast vann SM-guld säsongen 1984/1985. Deras hemmaarena är Scaniarinken.

Södertälje BBK (Södertälje BasketBollKlubb, SBBK) har idag runt 2-3000 medlemmar, och bedriver flera olika basketrelaterade verksamheter. Man har bland annat elit- och elitungdomsverksamhet (AllStar), Stadsdelsverksamheten (SDV) och Södertälje Basketball League (SBL), vilket är en korpserie som anordnas i SBBK:s regi. Representationslaget för herrar heter Södertälje Kings. Damlaget går under namnet Telge Basket. SBBK har tagit SM-guld vid sammanlagt 10 tillfällen för herrar och 12 gångar för damer. Totalt har SBBK tagit hem 132 SM-guld sedan starten 1968. Klubben har sin hemvist i Täljehallen.

Efter Södertäljebon Björn Borgs enorma framgångar med bland annat fem raka Wimbledonsegrar, vinster i Franska öppna och Davis Cup exploderade tennisintresset i Södertälje på 1970-talet. Flera stora tennisanläggningar byggdes upp runt omkring i staden. Mest känd är kanske tennisklubben på Björn Borg promenaden, intill Badparken. En annan tennisspelare som vuxit upp i Södertälje är Joachim "Pim-Pim" Johansson, som vann 3 ATP-titlar.

Södertäljes fotbollsframgångar har under historien varit mycket begränsade. Detta ändrades dock 2004 när det stod klart att Assyriska Fotbollsföreningen kvalificerat sig för spel i fotbollsallsvenskan. Lagets spelframgångar där blev dock mycket begränsade, med en 3-0-seger borta mot IFK Göteborg som höjdpunkt på säsongen. Säsongen därefter spelade laget i Superettan som man också misslyckades att stanna kvar i. Assyriska FF började sin vandring i seriesystemet i Korpserien på 1970-talet. Syrianska FC som bildades 1977 är historiskt sett stadens näst mest framgångsrika fotbollsklubb. Säsongen 2010 spelade båda klubbarna i Superettan, Syrianska FC vann serien och kvalificerade sig därmed för spel i Fotbollsallsvenskan 2011.

Innebandyklubbarna Södertälje Rockets och Balrog Botkyrka gick samman 2006 i Balrog Botkyrka/Södertälje IK för bättra att kunna matcha de stora föreningarna i regionen. Klubben har både sitt dam- och herrlag representerat i de högsta serierna; damerna i Elitserien i innebandy och herrarna i Svenska Superligan. Klubben Telge Sibk har också kvalat till Elitserien för damer.

Det finns flera golfbanor byggts upp runt Södertälje. Den äldsta är Måsnaryds Golfbana, som byggdes 1955. Banan ritades av Nils Sköld och kallas populärt för Södertälje Golfbana, kanske främst på grund av att den tillhör Södertälje GK. I Viksberg, nordost om staden, ligger Viksbergs GK. Banans arkitekt var Björn Eriksson, och den stod färdig för spel år 1991. Den bana som givits mest uppmärksamhet är kanske Kallfors GK, belägen längs vägen mot Järna. Banan i Kallfors byggdes på initiativ av Lars Flyning, som ägde den gård som då fanns på platsen. Banbyggnationen påbörjades år 1997, och fortsatte fram till och med invigningen den 19 juni 1999. År 2000 uppförde företaget bakom Kallforsbanan även 9-håls pay and play-banan Järna GK på andra sidan vägen. Båda banorna ritades av Sune Linde. Södertäljes golfbanor tillhör Sörmlands Golfdistriktsförbund.

Förutom traditionell golf finns även tre bangolfbanor i Södertälje. Av dessa är en belägen inomhus. Södertälje Bangolfklubb bildades 1938, och har haft stora framgångar under de senaste åren. Bland annat har man avancerat till Elitserien. Utöver detta har man tagit guld i NM, EM och VM. Södertälje BGK är hemmaklubb för Marcus Johansson och Dan Axelsson, som båda placerat sig högt i olika bangolfmästerskap. Klubben har arrangerat många mästerskap, bland annat gick Junior-EM på 2007 på SBGK:s båda banor. 2009 blev klubben Svenska Mästare i sportens "blå band", 10-manna-SM. Klubben har två banor (en filt- och en eternitbana) samt kiosk och servering i Mälareparken, belägen på den östra sidan om kanalen.

Södertälje ridklubb är Södertäljes största ridklubb och har sin verksamhet vid Lina ridanläggning i Lina Hage. Klubben bedriver ridskola i klubbens regi med cirka 450 elever per vecka, och blev utnämnd till årets ridskola 2013 av Svenska Ridsportförbundet.[190] Klubbens ryttare tävlar primärt banhoppning och dressyr med placeringar på SM-nivå. Klubben har en omfattande tävlingsverksamhet och arrangerar tävlingar upp till elitnivå. Under 2013 arrangerade klubben deltävlingar i hoppserierna Volkswagen Grand Prix och Swedish Riders Trophy. Klubben arrangerar även regelbundet clinics med internationella toppryttare som Sara Algotsson Ostholt, Jens Fredricson och Adelinde Cornelissen.

Den största inomhusarenan i Södertälje är Scaniarinken i Geneta. Arenan har en publikkapacitet på 6100 personer och är bland annat hemmaarena för Södertälje SK.[191] Arenan används bland annat till ishockey, konståkning, basket, tennis, mässor, utställningar och kongresser. Den största utomhusarenan är Södertälje fotbollsarena, med en publikkapacitet på cirka 6 500 åskådare, och som är hemmaplan för Assyriska FF och Syrianska FC. Andra större idrottsarenor i staden är Idrottsparken och Täljehallen.

Några kända personer från Södertälje[redigera | redigera wikitext]

Kända personer med Södertäljeanknytning som Björn Borg, Hasse Aro, Peter Haber, Jan Guillou, Kennedy Bakircioglu, Hasse Tellemar med flera finns samlade i Kategori:Personer från Södertälje.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskriget skapades vänortsförbindelser mellan Södertälje och Struer i Danmark, Sarpsborg i Norge och Forssa i Finland. År 1991 skrev Pärnu i Estland på ett vänortsavtal med Södertälje och Angers i Frankrike blev vänort med Södertälje år 2001.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Gelotte, Göran (2011). Södertäljes historia. Trosa: Ryter. https://destinationsodertalje.se/wordpress/wp-content/uploads/2015/01/sodertaljes-historia-sv.pdf. 
  2. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2020 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2020, Statistiska centralbyrån, 10 november 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
  5. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018, befolkning och landareal per tätort och kommun, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
  6. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2018 som är belägna i flera kommuner, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 18 september 2013, (Källa från Wikidata)
  8. ^ [a b] Statistiska Centralbyrån. Statistiska tätorter 2018; befolkning, landareal, befolkningstäthet. SCB. http://www.scb.se/MI0810. Läst 2 juli 2020 
  9. ^ [a b c d e] Nationalencyklopedin, Södertälje. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/södertälje-(tätort-södertälje-kommun) (hämtad 2020-06-13)
  10. ^ [a b c d e f] Svartsjö, Christina. Centrumförnyelse i Södertälje -utopi eller verklighet! Ortsanalys för Södertälje. Karlskrona: Blekinge Tekniska Högskola 
  11. ^ [a b c d e] Södertälje kommun 2006, Södertäljes historia i årtal, Publicerat: 2006-03-30, hämtat 2007-10-20 från ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071026125003/http://www.sodertalje.se/templates/Page____487.aspx. Läst 20 oktober 2007. 
  12. ^ [a b c d e] Mellander Rönn, Fredrika; Sundström, Lisa; Andersson, Christina (2007-03-07) [2006]. Tibblin, Emma; Sundqvist, Anna. red. Södertäljes stadskärna - Kulturhistorisk analys och värdering. Stockholm: Stockholms Läns Museum. https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf 
  13. ^ ”S:ta Ragnhilds kyrka”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2019-08-26. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/sta-ragnhilds-kyrka. 
  14. ^ Nationalencyklopedin, Tälje hus. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tälje-hus (hämtad 2020-07-04)
  15. ^ ”Telge hus”. Stockholms läns museum. https://stockholmslansmuseum.se/besoksmal/telge-hus. 
  16. ^ ”189-190 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning)”. Project Runeberg. 2019-12-21. http://runeberg.org/nfch/0113.html. 
  17. ^ [a b] Sundberg, Karin; Marcus Hjulhammar (2013-06-14). Arkeologisk förstudie inför planerad utbyggnad av Södertälje kanal. Statens Maritima Museer (5.3.1-2013-66). Arkeologienheten - Sjöhistoriska museet. https://www.sjofartsverket.se/pages/50442/10-Arkeologisk.pdf. Läst 3 juli 2020 
  18. ^ Sven Ingemar Olofsson, "Sankt Olofs stad" i Södertälje stads historia, del 1, Södertälje 1968. Libris 422352
  19. ^ Nationalencyklopedin, Ragnhild. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ragnhild (hämtad 2020-07-04)
  20. ^ Gelotte, Göran (1974). Södertälje som badort. Södertälje: Östra Södermanlands kulturhistoriska fören 
  21. ^ [a b] Nationalencyklopedin, Södertäljekringlor. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/södertäljekringlor (hämtad 2020-07-04)
  22. ^ Södertälje kommun 2006, Historiska kringlor. Publicerat: 2006-03-30, hämtat 2007-10-20 från ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071026125034/http://www.sodertalje.se/templates/Page____508.aspx. Läst 24 juli 2009. 
  23. ^ [a b] Sätherberg, Herman 1881, Södertelge, Svenska Familj-Journalen
  24. ^ ”Scanias Historia; 1900 – Nyskapande motordrivna transporter”. Scania Group. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208072959/http://se.scania.com/scania-group/history-of-scania/1900/. 
  25. ^ Nationalencyklopedin, Södertälje/Bebyggelse. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/södertälje-(tätort-södertälje-kommun) (hämtad 2020-07-04)
  26. ^ Gelotte, Hanna; Dahlström Rittsél Eva, Ulfstrand Anna (2006). Nästa hållplats Södertälje. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. Libris länk. ISBN 9172812389 
  27. ^ Södertälje kommun. ”Kommunfakta”. Kommunfakta. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120805175357/http://www.sodertalje.se/mainupload/dokument/Kommun%20o%20demokrati/Om%20S%C3%B6dert%C3%A4lje/Fakta_2011_sve_web_slutversion.pdf. Läst 11 juni 2012. 
  28. ^ ”Oslo 2022. Fremtidens kriminalitetsutfordringer i Oslo”. Politi- og lensmannsetaten. Arkiverad från originalet den 11 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160211060134/https://www.politi.no/vedlegg/lokale_vedlegg/oslo/Vedlegg_2161.pdf. Läst 17 maj 2015. 
  29. ^ ”Norsk polisrapport var gammal”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sodertalje/norsk-polisrapport-var-gammal. Läst 10 augusti 2015. 
  30. ^ Arkeologikonsult. Almnäs - Fördjupad kulturmiljöanalys. https://www.sodertalje.se/globalassets/bo-och-bygga/detaljplaner/gallande-detaljplaner/del-av-tveta-valsta-41---del-2a/almnas---fordjupad-kulturmiljoanalys-infor-dp-arbete-arkeologikonsult---nai-svefa-2012.pdf 
  31. ^ ”Almnäs”. PEAB Almnäs. http://stockholmsydalmnas.se.preview.binero.se/Stockholm-Syd-Almnaes/. 
  32. ^ ”Sydpoolens historia”. Actic Sydpoolen -. 2010-10-11. http://acticsydpoolen.blogg.se/2010/november/sydpoolens-historia.html. 
  33. ^ ”Mälarprojektet”. Sjofartsverket. 2016-04-29. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sakra-farleder/Malaren/. 
  34. ^ ”Klartecken för nytt dubbelspår” (på latin). lt.se. 2010-07-29. https://www.lt.se/artikel/klartecken-for-nytt-dubbelspar. 
  35. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  36. ^ Nationalencyklopedin, Södertälje–Tveta. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/södertälje-tveta (hämtad 2020-07-04)
  37. ^ [a b] Nationalencyklopedin, Södertälje församling. http://www.ne.se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/södertälje-(2) (hämtad 2020-07-04)
  38. ^ Nationalencyklopedin, Västertälje. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/västertälje (hämtad 2020-07-04)
  39. ^ Nationalencyklopedin, Östertälje. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/östertälje (hämtad 2020-07-04)
  40. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  41. ^ ”Historia”. Södertälje tingsrätt. 2019-03-04. https://www.domstol.se/sodertalje-tingsratt/om-tingsratten/organisation/historia/. 
  42. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  43. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  44. ^ [a b] Svartsjö, Christina 2004, Centrumförnyelse i Södertälje - utopi eller verklighet!. Blekinge tekniska högskola
  45. ^ ”En bro för mycket”. ukforsk.se. Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut. 20140809220228. http://www.ukforsk.se/lokalhist/Riksettan-Bro.pdf. 
  46. ^ ”Skulle du ha valt Rullbron, Svängbron, spång eller 5-öres roddbåt för att ta dig över kanalen?”. lt.se. 2016-12-09. https://www.lt.se/artikel/skulle-du-ha-valt-rullbron-svangbron-spang-eller-5-ores-roddbat-for-att-ta-dig-over-kanalen. 
  47. ^ Sjöfartsverket. ”Södertälje kanalmuseum”. Sjöfartsverket & Södertälje kommun. https://www.sodertalje.se/globalassets/bildbank/bilder-kof/sodertalje_kanalmuseum_skylt1-8_670x1345.pdf. Läst 3 juli 2020. 
  48. ^ [a b c d] ”Sjöfartsverket – Broar i Stockholm-Mälarens sjötrafikområde”. Sjöfartsverket. 30 augusti 2007. Arkiverad från originalet den 8 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100608152341/http://sjofartsverket.se/sv/Om-oss/Organisation/Sjotrafikavdelningen/Ostkustens-sjotrafikomrade/Broar--slussar/Broar/. Läst 23 februari 2011. 
  49. ^ ”Turordning vid slussning samt rutiner Mälarbroöppning”. Sjofartsverket. 2012-01-16. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/Sodertalje-kanal/Slussen-och-Malarbron/. 
  50. ^ ”Kyrkor & Kapell”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2019-01-08. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/kyrkor. 
  51. ^ ”S:ta Ragnhilds kyrka”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2019-08-26. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/sta-ragnhilds-kyrka. 
  52. ^ Strängnäs stiftshistoriska sällskap: Strängnäs stift genom sekler - en stiftshistorisk översikt 2001, ISBN 91-631-0768-6
  53. ^ ”Lina kyrka”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2019-01-08. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/lina-kyrka. 
  54. ^ ”Alla Helgons kyrka”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2019-01-08. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/alla-helgons-kyrka. 
  55. ^ ”Hagabergs kapell”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2019-01-08. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/hagabergs-kapell. 
  56. ^ ”Brunnsängs kyrka”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2019-01-08. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/brunnsangs-kyrka. 
  57. ^ ”Sjukhuskyrkan”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2020-02-21. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/sjukhuskyrkan. 
  58. ^ ”Sankt Ansgars församling”. Sankt Ansgars församling. 2019-05-07. https://st-ansgar.se/. 
  59. ^ Svenska kyrkan. ”Ekumenisk delegation besöker Damaskus”. https://mb.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/10/C3/BC/wkr0011.pdf. Läst 4 juli 2020. 
  60. ^ ”Kyrkans historia, hämtdatum: 9 augusti 2014”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304032519/http://www.stafrem.se/page.php?p=16. Läst 9 augusti 2014. 
  61. ^ ”På söndag invigs en syrisk-ortodox katedral i Södertälje”. Dagen: en tidning på kristen grund – nyheter, debatt, kultur. 2009-05-15. https://www.dagen.se/pa-sondag-invigs-en-syrisk-ortodox-katedral-i-sodertalje-1.175164. 
  62. ^ ”Ruotsinsuomalainen srk-työ”. Svenska kyrkan i Södertälje. 2020-04-21. https://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/ruotsinsuomalainen-srk-tyo. 
  63. ^ Finska Pingstförsamlingen i Södertälje Arkiverad 28 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  64. ^ Nationalencyklopedin, Södertälje. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/södertälje-(tätort-södertälje-kommun) (hämtad 2020-06-06)
  65. ^ [a b] Swedish Transport Administration (på swedish). Nationell vägdatabas (NVDB). Arkiverad från originalet. https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket. Läst 4 november 2017. 
  66. ^ ”Transportstyrelsens föreskrifter om vägvisningsplan för riksvägar och länsvägar i nummergruppen 100–499” (på swedish). Transportstyrelsens författningssamling. Swedish Transport Agency. 2012. 7–12. https://www.transportstyrelsen.se/TSFS/TSFS%202012_73.pdf. 
  67. ^ [a b] ”Järnväg.net Södertälje-Valskog”. Järnväg.net. Jarnvag.net. https://www.jarnvag.net/banguide/sodertalje-valskog. 
  68. ^ [a b c d] ”Järnväg.net Gäteborg-Stockholm”. Jarnvag.net. Järnväg.net. https://www.jarnvag.net/banguide/goteborg-stockholm. 
  69. ^ [a b c d e f] ”Södertälje - knepig järnvägsstad”. Jarnvag.net. Järnväg.net. https://www.jarnvag.net/banguide/jarna-stockholm. 
  70. ^ [a b] ”368 (Svenska Familj-Journalen / Band 20, årgång 1881)”. Project Runeberg. 2019-12-21. http://runeberg.org/famijour/1881/0372.html. 
  71. ^ ”Södertälje – Nybybruk Östra Södermanlands Järnväg”. Jarnvag.net. Järnväg.net. https://www.jarnvag.net/banguide/sodertalje-nybybruk. 
  72. ^ [a b c] ”Saltskog station”. Banvakt.se. Banvakt, Jöran Johansson. https://banvakt.se/ostertalje-strom/saltskog/. 
  73. ^ Linde, Gunilla (1989). Stationshus 1855-1895: A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 47. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris länk. ISBN 9185098477 
  74. ^ Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet, Södertälje och järnvägen, Klart spår, ISSN 0280-9451, nr 1/2003
  75. ^ ”Järnväg.net Järna-Åby”. Järnväg.net. Jarnvag.net. https://www.jarnvag.net/banguide/jarna-aby. 
  76. ^ ”191-192 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning)”. Project Runeberg. 2019-12-21. http://runeberg.org/nfch/0114.html. 
  77. ^ Nationalencyklopedin, Södertälje kanal. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/södertälje-kanal (hämtad 2020-07-04)
  78. ^ ”Mälarprojektet”. Sjofartsverket. 2016-04-29. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sakra-farleder/Malaren/. 
  79. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 juli 2007. https://archive.is/20070729205038/http://www.soeport.se/swe_default.asp. Läst 22 september 2007. 
  80. ^ ”Resa Över Länsgränsen, Södertälje Vårdinge”. Resa Över Länsgränsen, Södertälje Vårdinge. Sörmlandstrafiken. 2020-06-06. https://sormlandstrafiken.se/sv/res-med-oss/var-trafik/resa-over-lansgransen/. 
  81. ^ ”Dåtidens bussar fick plats vid Saltsjötorget”. Dåtidens bussar fick plats vid Saltsjötorget. Länstidningen Södertälje. 2016-10-21. https://www.lt.se/artikel/datidens-bussar-fick-plats-vid-saltsjotorget. .
  82. ^ ”SL Närtrafiken”. sl.se. SL. 2020-06-06. https://sl.se/nartrafiken. 
  83. ^ ”SL Tidtabell 797”. sl.se. SL. 2019-12-15. https://sl.se/ficktid/vinter/V797.pdf. 
  84. ^ ”SL Tidtabell 798”. sl.se. SL. 2019-12-15. https://sl.se/ficktid/vinter/V798.pdf. 
  85. ^ Södertälje kommun (2010). Fakta om Södertälje. Södertälje kommun 
  86. ^ https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=0181&region2=00 SCB Kommuner i siffror - tabeller och fördjupning
  87. ^ https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=0181&region2=00 SCB Kommuner i siffror - tabeller och fördjupning
  88. ^ ”Adolf A Rising - Svenskt Biografiskt Lexikon”. Riksarkivet. 1947-01-28. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=6773. 
  89. ^ Nationalencyklopedin, Astra AB. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/astra-ab (hämtad 2020-07-04)
  90. ^ ”Produktion och varuförsörjning”. AstraZeneca. http://www.astrazeneca.se/om-oss/verksamheten-i-sverige/produktion. Läst 13 januari 2016. 
  91. ^ Nationalencyklopedin, Vabis. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vabis (hämtad 2020-07-04)
  92. ^ Nationalencyklopedin, Scania-Vabis. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/scania-vabis (hämtad 2020-07-04)
  93. ^ Nationalencyklopedin, Scania. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/scania (hämtad 2020-07-04)
  94. ^ Södertälje kommun (2010). Fakta om Södertälje. Södertälje kommun 
  95. ^ ”Lyxigt varuhus firar 50-årsjubileum” (på norska). lt.se. 2015-03-24. https://www.lt.se/artikel/lyxigt-varuhus-firar-50-arsjubileum. 
  96. ^ ”Moraberg :: Eurocommercial Shopping Centres”. Welcome. https://www.eurocommercialproperties.com/property/sweden/moraberg. 
  97. ^ ”Home” (på luxemburgiska). Vasa Handel. 2020-06-01. https://vasahandel.se/. 
  98. ^ ”Nya köpcentrumet säljs innan det byggts – avtal med fyra butiker klara”. lt.se. 2018-01-24. https://www.lt.se/artikel/nya-kopcentrumet-saljs-innan-det-byggts-avtal-med-fyra-butiker-klara. 
  99. ^ ”Lotsområde Södertälje”. Sjofartsverket. 2020-06-25. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/. 
  100. ^ ”Södertälje kanal & sluss”. Sjofartsverket. 2018-08-24. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/Sodertalje-kanal/. 
  101. ^ ”Lotsplikt & lotsbeställning”. Sjofartsverket. 2019-04-23. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/Lotsbestallning/. 
  102. ^ ”Stockholmsleden”. Sjofartsverket. 2019-11-20. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/Farleder--broar/Stockholmsleden/. 
  103. ^ ”Södertäljeleden”. Sjofartsverket. 2011-09-05. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/Farleder--broar/Sodertaljeleden/. 
  104. ^ ”Landsortsleden”. Sjofartsverket. 2019-11-20. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/Farleder--broar/Landsortsleden/. 
  105. ^ ”Södertälje kanal & sluss”. Sjofartsverket. 2018-08-24. http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Sodertalje/Sodertalje-kanal/. 
  106. ^ ”Kuststation Ks Södertälje”. Kustbevakningen. 2015-11-10. https://www.kustbevakningen.se/om-oss/ny-organisation/operativa-avdelningen/kuststationer/ks-sodertalje/. 
  107. ^ ”Vår verksamhet”. Södertälje tingsrätt. 2019-03-04. https://www.domstol.se/sodertalje-tingsratt/om-tingsratten/organisation/var-verksamhet/. 
  108. ^ ”Historia”. Södertälje tingsrätt. 2019-03-04. https://www.domstol.se/sodertalje-tingsratt/om-tingsratten/organisation/historia/. 
  109. ^ ”Ny byggnad för tingsrätten”. Södertälje kommun. 2019-10-29. https://www.sodertalje.se/bo-och-bygga/sodertalje-vaxer/detaljplaner/ny-byggnad-for-tingsratten/. 
  110. ^ Nyheter, SVT (2019-12-02). ”Servicekontor i Lunagallerian tvingas flytta – har sagts upp av fastighetsägaren”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/servicekontor-i-lunagallerian-tvingas-flytta-har-sagts-upp-av-fastighetsagaren. 
  111. ^ ”Södertälje polisdistrikt”. Stadsarkivet. 2020-07-01. https://stadsarkivet.stockholm/berattelser-ur-arkiven/arkivartiklar/s/sodertalje-polisdistrikt/. 
  112. ^ ”Södertälje”. polisen.se. 2016-12-02. https://polisen.se/link/facd9c06531c4447940cd859410e8720. 
  113. ^ ”Efter 100 år läggs polisens fack ned”. LT Södertälje. 2015-01-19. https://www.lt.se/artikel/efter-100-ar-laggs-polisens-fack-ned. 
  114. ^ ”Arbeta och studera”. Södertälje sjukhus. https://www.sodertaljesjukhus.se/arbeta-studera/. 
  115. ^ ”Om oss”. Södertälje sjukhus. https://www.sodertaljesjukhus.se/om-oss/. 
  116. ^ ”Tjänsteutlåtande”. SLL. https://sammantradeshandlingar.sll.se/sites/sammantradeshandlingar.sll.se/files/sll/Global/Politik/Politiska-organ/Kulturnamnden/2014/2014-03-13/punkt05-tjansteutlatande.pdf. 
  117. ^ ”Om kommunen”. Södertälje kommun. 2019-10-01. https://www.sodertalje.se/kommun-och-politik/kontor/. 
  118. ^ ”Södertälje stadshus • BSK Arkitekter”. BSK Arkitekter. 2020-01-30. https://www.bsk.se/projekt/sodertalje-stadshus/. 
  119. ^ Kungliga Tekniska högskolan (20 mars 2020). ”KTH Södertälje med fokus på hållbar produktion”. Kungliga Tekniska högskolan. https://www.kth.se/utbildning/kontakt/campus/kth-sodertalje-med-fokus-pa-hallbar-produktion-1.22223. Läst 19 juni 2020. 
  120. ^ White arkitekter. ”KTH Södertälje”. White arkitekter. https://whitearkitekter.com/se/projekt/kth-sodertalje/. Läst 19 juni 2020. 
  121. ^ Ekberg, Henrik (24 februari 2016). ”KTH får nytt campus i Södertälje”. Fastighetssverige. https://www.fastighetssverige.se/artikel/kth-far-nytt-campus-i-sodertalje-r-n-20096. Läst 19 juni 2020. 
  122. ^ Sveriges Regering Utbildningsdepartementet (29 januari 2018). ”Minister inviger Södertälje Science Park och nya KTH Södertälje”. Sveriges Regering Utbildningsdepartementet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/01/minister-inviger-sodertalje-science-park-och-nya-kth-sodertalje/. Läst 19 juni 2020. 
  123. ^ ”Här är nya Campus Telge”. Här är nya Campus Telge. LT Södertälje. 2015-01-22. https://www.lt.se/artikel/har-ar-nya-campus-telge. 
  124. ^ Campus Telge (6 april 2020). ”Campus Telge Externa Anordnare”. Campus Telge. https://campustelge.se/externa-anordnare/. Läst 19 juni 2020. 
  125. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 21. Malmö: Svensk uppslagsbok AB. Sid. 972. 
  126. ^ ”Hagabergs historia – Hagaberg – folkhögskola, konferens och vandrarhem”. www.hagaberg.fhsk.se. Arkiverad från originalet den 2015-09-24. https://web.archive.org/web/20150924024551/http://www.hagaberg.fhsk.se/om-hagaberg.html. Läst 16 oktober 2018. 
  127. ^ Hagaberg 100 år: från bibelinstitut till folkhögskola 1910-2010, Hagabergs folkhögskola, Södertälje, ISBN 978-91-633-6863-9 (inb.), Libris 12031311
  128. ^ ”Våra gymnasieskolor”. sodertalje.se. Södertälje kommun. 2017-01-09. https://www.sodertalje.se/skola-och-forskola/gymnasieskola/vara-gymnasieskolor/. 
  129. ^ ”Snabbfakta”. TS Mediefakta. https://ts.se/mediefakta-upplagor/snabbfakta/?mc=001270. 
  130. ^ [a b c] Heppling, Elin. Södertäljes förändrade medieekologi - En studie av Södertäljes mediestruktur samt Länstidningen Södertäljes innehåll 1997 och 2017 
  131. ^ Södertäljeposten (2016). ”Utgivningsplan 2016”. https://www.sodertaljeposten.se/wp-content/uploads/sites/11/2016/03/sputgivningsplan_2016.pdf. Läst 29 juni 2020. 
  132. ^ Nyheter, SVT (2016-09-14). ”Södertäljeposten blir månadstidning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/sodertaljeposten-blir-manadstidning. 
  133. ^ Regionala sändningar kan kortas ”Journalisten”. Journalisten. 2020-06-17. https://www.journalisten.se/nyheter/regionala-sandningar-kan-kortas Regionala sändningar kan kortas. 
  134. ^ Nyheter, SVT (2015-04-14). ”Så ser du våra nya sändningar”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/sa-ser-du-vara-nya-sandningar-2. 
  135. ^ ”Mer Södertälje i SVT”. Journalisten. 2015-10-29. https://www.journalisten.se/nyheter/mer-sodertalje-i-svt. 
  136. ^ ”Frekvenstabeller TV - Södertälje”. Teracom. 2020-06-29. https://www.teracom.se/privat/tv/?SearchQuery=s%C3%B6dert%C3%A4lje&PositionQuery=. 
  137. ^ ”Den 8 november startar P4 Södertälje”. News Powered by Cision. 2019-10-21. https://news.cision.com/se/p4-sveriges-radio/r/den-8-november-startar-p4-sodertalje,c2935827. 
  138. ^ Nyheter, SVT (2019-11-08). ”Premiär för P4 Södertälje – följ med in i studion”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/premiar-for-p4-sodertalje-folj-med-in-i-studion. 
  139. ^ ”Då premiärsänder P4 Södertälje”. Dagens Media. 2019-10-21. https://www.dagensmedia.se/medier/radio-podd/da-premiarsander-p4-sodertalje/. 
  140. ^ ”Radionytt » Nya SR-frekvenser i Södertälje”. Radionytt. 2019-10-22. http://radionytt.se/nyheter/nya-sr-frekvenser-i-sodertalje/. 
  141. ^ ”Lista över samtliga koncessioner – Radiologi”. Thomas Nilsson. 2013-03-05. http://www.thomasnilsson.eu/mediemakt/?page_id=1865. 
  142. ^ ”Favorit – Radiologi”. Thomas Nilsson. 2013-03-05. http://www.thomasnilsson.eu/mediemakt/?page_id=650. 
  143. ^ ”Södertälje 100,8 – Radiologi”. Thomas Nilsson. 2013-03-05. http://www.thomasnilsson.eu/mediemakt/?page_id=535. 
  144. ^ ”Södertälje 103,9 – Radiologi”. Thomas Nilsson. 2013-03-05. http://www.thomasnilsson.eu/mediemakt/?page_id=541. 
  145. ^ ”Love 103,9 Södertälje formaterades 2007-06-08 om till Favorit 103,9”. Onair. 2013-03-05. https://www.onair.nu/ljudarkivet/premiar/visa.asp?ID=70. 
  146. ^ ”Frekvenstabeller Radio”. Teracom. 2020-06-29. https://www.teracom.se/privat/kundservice/frekvenstabeller-radio/. 
  147. ^ ”Oktoberteatern”. Oktoberteatern. 2018-12-03. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/teatrar--biografer/oktoberteatern/. 
  148. ^ Stockholms läns museum. Inventering av kulturmiljöer i Södertälje kommun: Södertälje stadskärna, sid 34, https://www.sodertalje.se/contentassets/801b52a57aed44f592a5d6bf3ff8bb96/7-sodertalje-stadskarna.pdf
  149. ^ ”Hemmascen för Sveriges enda professionella finskspråkiga teatergrupp – Teatteri Kipinä”. sodertalje.se. Södertälje kommun. 2016-12-01. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/teatrar--biografer/ostergatan-31/. 
  150. ^ ”Nya teaterprojekt i Södertälje”. sr.se. Sveriges Radio. 2003-03-13. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=198253. 
  151. ^ ”Kulturhuset i Ytterjärna”. Kulturhuset i Ytterjärna. 2016-12-01. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/teatrar--biografer/kulturhuset-i-ytterjarna/. 
  152. ^ ”Kulturhuset i Ytterjärna”. Ytterjarna.se. Ytterjärna. https://ytterjarna.se/guide/kulturhuset-i-ytterjarna/. 
  153. ^ ”Stadsscen”. Södertälje kommun. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/stadsscen/. 
  154. ^ Johansson, Caroline (18 mars 2011). ”Molto firar tre år”. LT. LT. https://www.lt.se/artikel/molto-firar-tre-ar. Läst 4 juli 2020. 
  155. ^ ”Täljerevyn – 2015 - Sodertalje”. www.sodertalje.se. Arkiverad från originalet den 2016-02-04. https://archive.is/20160204092410/http://www.sodertalje.se/Se--gora/Utgallrade-sidor-for-arkivering_KOF-ta-ej-bort/Evenemangsarkiv-2011/Taljerevyn--2015/. Läst 4 februari 2016. 
  156. ^ [a b] Nationalencyklopedin, Torekällbergets museum. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/torekällbergets-museum (hämtad 2020-07-04)
  157. ^ ”Torekällbergets torg får officiellt namn - Sveriges Radio P4”. 2013-02-16. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=5445728. Läst 21 juni 2020. 
  158. ^ ”Namn på torg på Torekällberget i Södertälje”. Namn på torg på Torekällberget i Södertälje. 2013-02-01. https://www.sodertalje.se/globalassets/politiska-dokument/kommunstyrelsen/sammantradeshandlingar/2013/2013-02-22/16_ks20130222.pdf. Läst 21 juni 2020. 
  159. ^ ”Torekällberget - Museets”. Torekällberget - Museets. 2017-01-18. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/torekallberget/om-torekallberget2/museets-historia/. Läst 21 juni 2020. 
  160. ^ ”The Marcus Wallenberg Hall”. https://www.scania.com/group/en/home/contact-us/the-scania-museum-marcus-wallenberg-hall.html. Läst 21 juni 2020. 
  161. ^ ”Marcus Wallenberg-hallen”. Marcus Wallenberg-hallen. 2016-12-01. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/sevardheter--museer/marcus-wallenberg-hallen/. Läst 21 juni 2020. 
  162. ^ ”Tom Tits Experiment: namnet.”. Tom Tits Experiment: namnet.. Arkiverad från originalet den 2018-06-12. https://web.archive.org/web/20180612142516/https://www.tomtit.se/Om-oss/om-oss/. Läst 11 juni 2018. 
  163. ^ ”Tom Tits som bok”. Tom Tits som bok. http://kulturdelen.nu/2010/tom-tits-som-bok/. Läst 15 augusti 2015. 
  164. ^ Good, Arthur; Hellgren A. E. (1898). Tom Tits experiment: vetenskapliga förströelser. Ungdomens Bibliotek ; 66. Stockholm: Ad. Johnson. 
  165. ^ ”Tom Tits Experiment: Om Oss”. Tom Tits Experiment: Om Oss. https://www.tomtit.se/Om-oss/. Läst 21 juni 2020. 
  166. ^
    Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Liljevalch, 3. Carl Fredrik, 1904–1926.
  167. ^ ”Carl Fredrik Liljevalch - Svenskt Biografiskt Lexikon”. Carl Fredrik Liljevalch - Svenskt Biografiskt Lexikon. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10277. Läst 21 juni 2020. 
  168. ^ Gelotte, Göran (2001). Saltskog gård: Liljevalchs hem ([2., kompletterade uppl.]). [Södertälje]: [Göran Gelotte]. 
  169. ^ Gelotte, Göran (1990). Saltskog gård: kort historik. [Södertälje]: [G. Gelotte]. 
  170. ^ ”Saltskog gård”. Saltskog gård. 2016-12-01. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/konst-i-sodertalje/saltskog-gard/. Läst 21 juni 2020. 
  171. ^ Rönnby, Sven Erik (2016-12-01). ”Gården & Carl Fredrik Liljevalch”. Gården & Carl Fredrik Liljevalch. Stiftelsen Saltskog Gård. http://www.saltskoggard.se/gard.htm. Läst 21 juni 2020. 
  172. ^ [a b] ”Kultur och Fritid Södertälje kommun - Biologiska museet”. 2016-12-01. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/sevardheter--museer/biologiska-museet/. Läst 21 juni 2020. 
  173. ^ ”Biologiska museet”. 2017-01-20. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/torekallberget/om-torekallberget2/biologiska-museet/. Läst 21 juni 2020. 
  174. ^ Hovmark, Lennart (1984). Biologiska museet. Södertälje: Södertälje kulturnämnd. libris 7650557. ISBN 91-7594-007-8. https://www.sodertalje.se/contentassets/d8bd7785c2de422ea7990804dc695bd8/broschyr-1983-biologiska-museet-scannad-20170119.pdf. 
  175. ^ Kolthoff, Gustaf Isak (1913). Vägledning i Biologiska muséet, Södertälje. Södertälje. 
  176. ^ ”Ångfartyget Ejdern Historik”. http://www.ejdern.org/4_ff_fartyget/main.html. Läst 21 juni 2020. 
  177. ^ ”Fakta om fartyg - S/S Ejdern (1880)”. http://www.faktaomfartyg.se/ejdern_1880.htm. Läst 21 juni 2020. 
  178. ^ Per G. Fagerholm (1978). Ångfartyget Ejdern - lokaltrafik till sjöss under ett sekel. Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 91-29-50721-9. 
  179. ^ ”Sjöfartsverket Sveriges skeppslista 2010”. Sjöfartsverket. 2010. sid. 47–48. Arkiverad från originalet den 18 december 2010. https://web.archive.org/web/20101218152935/http://transportstyrelsen.se/Global/Sjofart/Dokument/Fartyg/Skeppslistan/Skeppslistan_2010.pdf. Läst 18 december 2010. 
  180. ^ ”Ångfartyget Ejdern [index0.html]”. Ångfartyget Ejdern [index0.html]. http://www.ejdern.org/. 
  181. ^ Matsson, Per Eric (1998). ”Wendela Hebbes hus i Södertälje: en nyinvigd författarboning”. Parnass (Stockholm) (Stockholm : Datarutins kundtjänst, 1993-) 1998:6,: sid. 28–29. ISSN 1104-0548. 
  182. ^ ”Wendelas Vänner - Museet”. https://wendela.se/?page_id=634. Läst 21 juni 2020. 
  183. ^ ”Södertälje Konsthall — Om oss”. https://www.sodertaljekonsthall.se/om-oss/. Läst 21 juni 2020. 
  184. ^ ”Grafikens hus återuppstår i Södertälje”. Grafikens hus återuppstår i Södertälje. Södertälje kommuns webbplats. 17 November 2015. http://www.sodertalje.se/Nyheter/Grafikens-hus-ateruppstar-i-Sodertalje/. Läst 17 november 2015. 
  185. ^ ”Konsthallen hotas av Grafikens hus”. https://www.lt.se/artikel/konsthallen-hotas-av-grafikens-hus. Läst 21 juni 2020. 
  186. ^ ”Våra bibliotek - Biblioteken i Södertälje”. bibliotek.sodertalje.se. https://bibliotek.sodertalje.se/web/arena/vara-bibliotek. Läst 23 januari 2020. 
  187. ^ ”Enhörna bibliotek - Enhörna bibliotek - Biblioteken i Södertälje”. bibliotek.sodertalje.se. https://bibliotek.sodertalje.se/web/arena/-/enhorna-bibliotek. Läst 23 januari 2020. 
  188. ^ ”Hölö bibliotek - Hölö bibliotek - Biblioteken i Södertälje”. bibliotek.sodertalje.se. https://bibliotek.sodertalje.se/web/arena/-/holo-bibliotek. Läst 23 januari 2020. 
  189. ^ ”Mölnbo bibliotek - Mölnbo bibliotek - Biblioteken i Södertälje”. bibliotek.sodertalje.se. https://bibliotek.sodertalje.se/web/arena/-/molnbo-bibliotek. Läst 23 januari 2020. 
  190. ^ Svenska Ridsportförbundet (2013-11-19). ”Södertälje Ridklubb är Årets Ridskola”. Pressmeddelande. Läst 1 januari 2014.
  191. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929171939/http://www.axasportscenter.com/. Läst 7 september 2007. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Broberg, Birgitta (1979). Södertälje. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 15. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris länk. ISBN 91-7192-419-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]