Ann-Linn Guillou

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ann-Linn Guillou
Ann Linn Guillou.jpeg
Född14 januari 1972 (49 år)
Hedvig Eleonora församlingSverige
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningTV-producent, journalist
FöräldrarJan Guillou
Marina Stagh
Redigera Wikidata

Ann-Linn Guillou, född 14 januari 1972 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, är en svensk journalist och TV-producent.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Under 1990-talet utbildades Guillou inom både filmproduktion och journalistik vid Poppius journalistskola samt vid New York University. År 1999 var hon en av de 18 skribenterna i den feministiska antologin Fittstim och medverkade under det tidiga 2000-talet i tidskrifter som ETC[1] DN Insidan, Stockholm City och Expo.[2]

Guillou har arbetat med flera dokumentärserier för Utbildningsradion som sänts i Sveriges television, bland annat Drömsamhället, Ramp om historia[3] och Välkomna nästan allihopa, samt producerade tv-serien Gipsy som nominerades till Prix Europa[4]. Hon har producerat TV-serien Jag litade på lagen som nominerades till Kristallen 2013. [5] Hon var producent till SVT-serien Djävulsdansen som nominerades till Kristallen 2015 samt som även vann Psykiatrifondens pris Fördomspriset.[6] Samma år producerade Guillou dokumentärserien Mina två liv som sändes på SVT 2015.  

Guillou var en av de återkommande reportrarna på SVTs kulturprogram Kobra åren 2013–2017. Hon var även reporter i dokumentären Eran – punk i tre delar nominerad till Kristallen 2018. [7]

Guillou har producerat ett flertal dokumentärserier för SVT, bland annat SVT-serien Landet lyckopiller (2019)[8] som leddes av Nour El Refai. Serien nominerades till Kristallen som Årets fakta och samhällsprogram 2020.[9] Guillou har gjort dokumentärer inom musikgenren om rapparen Jireel[10], musikern Madi Banja samt dokumentärserien Cherrie – ut ur mörkret [11] som vann Ikarospriset och Nöjesguidens TV-pris. [12] Hon har regisserat dokumentären Det här är himlen[13] om konstnärerna Nathalie Djurberg och Hans Berg, sänd på SVT 2020.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Ann-Linn Guillou är dotter till Jan Guillou och Marina Stagh. Hon har två barn.[14]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ETC.se 2003-05-06
  2. ^ Expo 2004-3
  3. ^ UR – Ramp om historia Arkiverad 10 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ”Tre UR-projekt nominerade till Prix Europa”. News Powered by Cision. https://news.cision.com/se/ur/r/tre-ur-projekt-nominerade-till-prix-europa,c114736. Läst 29 juni 2020. 
  5. ^ Presskontakt; Pressansvarig; Kathroxkliybneob. ”Fyra nomineringar för UR till Kristallen 2013”. Mynewsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/utbildningsradio/images/tre-nominerade-fraan-ur-till-kristallen-2013-217530. Läst 29 juni 2020. 
  6. ^ ”FÖRDOMSPRISET”. Fonden för psykisk hälsa. http://www.psykiatrifonden.se/psykiatrifondens-fordomspris. Läst 29 juni 2020. 
  7. ^ ”Här är alla nominerade till Kristallen 2018”. 16 augusti 2018. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/J1AgaP/har-ar-alla-nominerade-till-kristallen-2018. 
  8. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Landet lyckopiller”. https://www.svtplay.se/landet-lyckopiller. Läst 28 juni 2020. 
  9. ^ ”Nominerade | Kristallen”. kristallen.tv. http://kristallen.tv/nominerade. Läst 13 augusti 2020. 
  10. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Jireel – efter genombrottet”. https://www.svtplay.se/video/25176694/jireel-efter-genombrottet. Läst 28 juni 2020. [död länk]
  11. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Cherrie – ut ur mörkret”. https://www.svtplay.se/cherrie-ut-ur-morkret. Läst 28 juni 2020. 
  12. ^ ”Här är vinnarna av Nöjesguidens Stockholmspris 2018”. NÖJESGUIDEN. https://ng.se/artiklar/har-ar-vinnarna-av-nojesguidens-stockholmspris-2018. Läst 28 juni 2020. 
  13. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Det här är himlen”. https://www.svtplay.se/video/26194546/det-har-ar-himlen. Läst 28 juni 2020. [död länk]
  14. ^ Eyal Sharon Krafft (12 januari 2017). ”"Tufft att ha en så känd pappa"”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2017-01-12/tufft-att-ha-en-sa-kand-pappa.