Artemisia Gentileschi
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Artemisia Gentileschi | |
 Självporträtt (1638-39) | |
| Född | 8 juli 1593 Rom, Italien |
|---|---|
| Död | 1653 Neapel, Italien |
| Nationalitet | Italienska |
| Föräldrar | Orazio Gentileschi Prudenzia di Ottaviano Montoni[1] |
| Make/maka | Pierantonio Stiattesi |
| Konstnärskap | |
| Fält | Måleri |
| Verk | Judit dödar Holofernes |
| Rörelse | Barocken |
| Mecenater | Cosimo II de' Medici |
| Signatur | |
 | |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Artemisia Gentileschi, född 8 juli 1593 i Rom, Italien, död 1653 i Neapel, var en italiensk målare under ung- och högbarocken, samt en av sin tids mest kända konstnärer. Hon var dotter till Orazio Gentileschi.
Biografi
Artemisia Gentileschi gick först i lära hos sin far Orazio Gentileschi som var en framstående konstnär. Som ung bestod hennes utbildning av enbart måleri, och det var inte förrän i vuxen ålder som hon lärde sig läsa och skriva. Hennes far var en efterföljare till konstnären Caravaggio, och det var på så vis hon kom i kontakt med barockens dramatik och uttryck vilken är typisk för hennes målningar. Vid endast sjutton års ålder stod hon själv modell för sin första version av Susanna i badet.
Artemisia Gentileschi var också elev hos konstnären Agostino Tassi. När hon var nitton år gammal blev hon våldtagen av Tassi, vilket resulterade i en sju månader lång rättegång. Under rättegången fick Gentileschi utstå både anklagelser om promiskuitet, ingående gynekologiska undersökningar och tortyr med tumskruvar under hennes vittnesmål för att försäkra sig om att hon talade sanning. Tassi blev slutligen dömd för våldtäkt men fick bara ett års fängelsestraff. Det var under den här turbulenta tiden som hon målade ett av sina mest berömda verk – Judit dödar Holofernes.
Efter den förödmjukande rättegången gifte sig Gentileschi med Pierantonio Stiattesi, även han målare. De flyttade till Florens år 1614 där deras dotter Prudentia föddes. Gentileschi hade ett nära samarbete med stadens konstakademi och firade stora framgångar. 1616 blev hon som första kvinna medlem i Florens Accademia del disegno med sin mecenat Cosimo II de' Medici som beskyddare.
Omkring 1620 flyttade hon tillbaka till Rom och arbetade åtskiljt från sin make, men 1628 slog hon sig slutligen ned i Neapel. Under slutet av 1630-talet var hon för en kort tid verksam vid Karl I:s hov i England. När inbördeskriget bröt ut 1642 återvände hon till Neapel där hon dog tio år senare.
Karakteristik
Gentileschi utförde kraftfulla och lidelsefulla scener, vars psykologiska element träffande stegras till dramatik. I Neapel däremot målade hon, påverkad av den där rådande stränga fromheten, så gott som uteslutande konventionella, sakrala bilder.
I den bloddrypande målningen Judit halshugger Holofernes utnyttjar Gentileschi chiaroscuro för att erhålla ett dramatiskt uttryck. Den heroiska änkan Judit håller sin kropp så långt bort från det sprutande blodet som möjligt, medan hon långsamt och med berått mod skär huvudet av Holofernes. Motivet hade ofta skildrats inom bildkonsten, ibland som en allegori över tyrannmord. Men denna målning tycks endast ha varit avsedd som en livfull rekonstruktion av den i den apokryfiska Judits bok berättade historien och som ett virtuost mästerstycke av dramatisk naturalism.
Referenser
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
Litteratur
- Christiansen, Keith, Orazio and Artemisia Gentileschi. New York: Metropolitan Museum of Art 2001.
- Garrard, Mary D., Artemisia Gentileschi: the image of the female hero in Italian baroque art. Princeton: Princeton University Press 1991.
- Garrard, Mary D., Artemisia Gentileschi around 1622: the shaping and reshaping of an artistic identity. Berkeley: University of California Press 2001.
- Vreeland, Susan, Artemisias passion. Stockholm: Pan 2004 (skönlitterär skildring av konstnärens liv)
- Burton, Nina Den nya kvinnostaden - Pionjärer och glömda kvinnor under tvåtusen år Albert Bonniers Förlag 2005
- Gerlings, Charlotte, 100 Berömda Konstnärer, London: Arcturus Publishing Limited 2007
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Artemisia Gentileschi.
