Arthur Griffith

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Arthur Griffith
Arthur Griffith (1871-1922).jpg
Född31 mars 1872[1][2]
Dublin[3][4]
Död12 augusti 1922[5][1][2]
Dublin[6][4]
BegravdGlasnevin Cemetery
NationalitetIrland och Irländska republiken
SysselsättningDiplomat, politiker, skribent
BefattningParlamentsledamot i Nordirlands underhus
Ledamot av Förenade kungarikets 30:e parlament
30th United Kingdom Parliament (1918–1918)[7]
Ledamot av Förenade kungarikets 31:a parlament
31st United Kingdom Parliament (1918–1922)
Ledamot av Förenade kungarikets 31:a parlament
31st United Kingdom Parliament (1918–1922)[7]
Deputy to the Dáil
1st Dáil (1919–1921)[8]
Minister for Justice and Equality (1919–1921)
Deputy to the Dáil
2nd Dáil (1921–1922)[8]
Minister for Foreign Affairs and Trade (1921–1922)
President of Dáil Éireann (1922–1922)
Minister for Foreign Affairs and Trade (1922–1922)
Deputy to the Dáil
3rd Dáil (1922–1923)[8]
Politiskt partiSinn Féin
ReligionRomersk-katolska kyrkan
Redigera Wikidata

Arthur Griffith (iriska: Art Ó Gríobhtha), född 31 mars 1871 i Dublin, död 12 augusti 1922 i Dublin, var en irländsk politiker samt grundaren och tredje ledaren av Sinn Féin.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Arthur Griffith.

Arthur Griffith började som typograf. Tidigt politiskt och nationellt intresserad, slöt han sig till Gaelic League och Feniernas broderskap. Efter två års vistelse som gruvarbetare i Sydafrika återkom Griffith 1898 till Irland och grundade 1899 veckotidningen The United Irishman. På grund av censuren var den flera gånger tvungen att byta namn. Från 1906 tog den namnet Sinn Féin. Han kritiserade i tidningen det irländska partiet i parlamentet och försökte främja nationell kultur, industri med mera. Hans politiska program var en ren personalunion med Storbritannien. Det borde nås genom skattevägran och genom att de irländska parlamentsledamöterna lämnade det brittiska parlamentet för att konstituera sig som Irlands parlament.

1905 grundade han sammanslutningen Sinn Féin och framlade sitt program i The Resurrection of Hungary, där han visade, att Ungern just genom de av honom rekommenderade metoderna återfunnit likställighet med Österrike. För sin politik vann han till en början ringa anslutning, men redan 1906 valdes Sinn Féin-ledamöter in i städernas stadsfullmäktige. Då under Home rule-striden volunteer-rörelsen började i södra Irland, stödde han den men stod främmande för påskupproret 1916, vilket väsentligt minskade hans inflytande hos de extrema. Under första världskriget kunde han inte för censuren fortsätta ge ut sin tidskrift. Han gav då istället ut en ny tidskrift, Scissors and Paste, som uteslutande utgjordes av för Storbritannien ofördelaktiga klipp ur brittiska tidningar.

Efter påskupproret blev han, trots att han inte deltagit, insatt i fångläger i Frongoch, som blev en god utbildningsanstalt för Sinn Féin-idéer. Efter sitt frigivande fortsatte han att ge ut veckotidningarna Nationality och Eire Og och kom redan 1918 på nytt i fängelse. Då parlamentsvalen samma år blev en fullständig seger för Sinn Féin och de valda konstituerat sig som Dáil Éireann, blev Griffith vald till vicepresident, varvid han utförde ett viktigt organisationsarbete, medan Éamon de Valera vistades i USA.

Då slutligen fredsförhandlingar 1921 öppnades av Storbritannien, blev Griffith ledare för fredsdelegationen som resulterade i anglo-irländska avtalet tillsammans med Michael Collins. Efter fredsslutet visade Griffith stor moderation under det omfattande organisationsarbetet och lät även sina politiska motståndare få full representation. Då inbördeskriget senare utbröt, dog Griffith efter ett par månader av överansträngning.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] data.bnf.fr : open data platform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  2. ^ [a b] SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w61s0qq5, omnämnd som: Arthur Griffith, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 14 december 2014, licens: CC0
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гриффит Артур”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гриффит Артур”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 27 september 2015
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0
  7. ^ [a b] Hansard 1803–2005
  8. ^ [a b c] läs online,

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]