Artur Szulc

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Artur Szulc (Foto. Robert Farmer).jpg
Artur Szulc

Artur Szulc, född 1 september 1976 i Szczecin i Polen (bosatt i Sverige sedan december 1981), är en polsk-svensk författare av populärhistoriska böcker och artiklar med fokus på Polen.

Artur Szulc har en magisterexamen i historia och en gymnasielärarexamen med behörighet att undervisa i historia, svenska och filosofi. Hösten 1999 studerade han polsk 1900-tals historia vid universitetet i Gdańsk.

Efter drygt fem år som gymnasielärare bytte han yrke och är idag anställd som civil tjänsteman på Trängregementet i Skövde. 2009 tjänstgjorde han i den svenska kontingenten i Kosovo, KS19.

Szulc medverkar regelbundet i tidskrifter som Pennan & Svärdet, Militär Historia, Allt om Historia och Populär Historia.

2014 skrev Szulc en debattartikel tillsammans med debattören Andreas Eriksson på Nyheter 24 om den ryska nationalismen.[1] Han har även, på Göteborgs-Postens debattsajt och ledarsida, bidragit med flera debattinlägg och gästkrönikor: om historieskrivningen kring Röda armén och segern över Tyskland 1945,[2] en debattartikel där han bemötte två svenska politikers svulstiga retorik om Polen[3] och en gästkrönika om svensk syn på den så kallade polska förintelselagen[4] samt en om övergreppen som ukrainska nationalister utsatte polsk befolkning för i Volynien 1943[5]. I januari 2016 skrev han ett debattinlägg på svt opinion om riskerna med relativisering av Förintelsen.[6]

Förhösten 2019 utkommer hans åttonde facklitterära bok, Koreakriget, på förlaget Historiska media.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Polens historia (Historiska Media, 2017)
  • "Det tidigare judiska ghettot i Warszawa finns inte längre." SS-Brigadeführer Jürgen Stroops rapport till Himmler 1943, red. Martin Månsson, Simon Olsson, Artur Szulc (Vaktel förlag, 2016)
  • I skuggan av Auschwitz. Förintelsen 1939-1945 (Historiska media, 2015; pocket 2016)
  • "Judarna har vapen!". Upproret i Warszawa 1943 (Norstedts, 2013; häftad utgåva 2014)
  • Marodörer, medhjälpare och mördare. Katolska och judiska polacker i nazisternas tjänst 1940-43 (Sivart förlag, 2012)
  • I Stalins våld. Sovjetunionens kuvande av östra Polen 1939-41 (Norstedts, 2010; häftad utgåva 2014)
  • Med förtvivlans mod. Kampen för Polen 1939-45 (Norstedts, 2008; häftad utgåva 2014)
  • Röster som aldrig tystnar. Tredje Rikets offer berättar (Prisma, 2005)

Antologier[redigera | redigera wikitext]

  • Förrädare! - Att vinna krig med svek (Bokförlaget Semic, 2019)
  • Norden under andra världskriget - Hotet från Hitler och Stalin (Bokförlaget Semic, 2018; kartonnage 2019)
  • Spektakulära kommandoräder - Från första världskriget till idag (Bokförlaget Semic, 2017; kartonnage 2018)
  • Med rätt att leda. En skrift om ledarskapets utmaningar (Försvarsmakten, 2010)

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • 2019: Polska utrikesdepartementets medalj "Bene Merito".
  • 2016 års konstnärliga POLONIKI-pris (utdelat av Nowa Gazeta Polska)

Stipendier[redigera | redigera wikitext]

  • Författarfonden, 2-årigt arbetsstipendium, 2016.
  • Författarförbundet, punktstipendium ur Fotokopieringsfonden, 2015.
  • Muzeum Historii Polski (Museet över Polens historia,Warszawa), arbetsstipendium, 2015.
  • Författarfonden, 1-årigt arbetsstipendium (större), 2014.
  • Kulturrådets litteraturstöd, 2013 (beviljat för boken Marodörer, medhjälpare och mördare).
  • Författarfonden, 1-årigt arbetsstipendium (mindre), 2012.
  • Författarförbundet, punktstipendium ur Fotokopieringsfonden, 2010.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ nyheter24.se/debatt/766761-rysk-nationalism-ar-det-nya-hotet-mot-vast
  2. ^ ”Vilseledande om Röda armén och Nazityskland”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/debatt/vilseledande-om-r%25C3%25B6da-arm%25C3%25A9n-och-nazityskland-1.79498. Läst 12 juni 2016. 
  3. ^ Svulstig retorik om Polen” (på sv). Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/debatt/svulstig-retorik-om-polen-1.4128322. Läst 11 april 2018. 
  4. ^ Szulc: Svenska reaktioner på den polska lagändringen är okunniga” (på sv). Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/ledare/szulc-svenska-reaktioner-p%C3%A5-den-polska-lag%C3%A4ndringen-%C3%A4r-okunniga-1.5220313. Läst 11 april 2018. 
  5. ^ En bortglömd konflikt i Europas hjärta” (på sv). Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/ledare/en-bortgl%C3%B6md-konflikt-i-europas-hj%C3%A4rta-1.5936244. Läst 15 maj 2018. 
  6. ^ ”Debattartikel: ”Sluta relativisera Förintelsen””. svt.se. http://www.svt.se/opinion/artur-szulc-facklitterar-forfattare-och-skribent. Läst 12 juni 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]