Szczecin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Szczecin
tyska: Stettin
Altstettin
kasjubiska: Szczecëno
tjeckiska: Štětín
latin: Stettinum
Stad med powiatstatus
Huvudort i Västpommerns vojvodskap
De pommerska hertigarnas residensslott, med hamnen i bakgrunden.
De pommerska hertigarnas residensslott, med hamnen i bakgrunden.
POL Szczecin flag.svg
Flagga
POL Szczecin COA.svg
Stadsvapen
Motto: Szczecin jest otwarty ("Szczecin är öppet")
Land Polen Polen
Vojvodskap Västpommerns vojvodskap
Powiat Stad med powiatstatus
Kommun Sczeczins stadskommun
Koordinater 53°25′N 14°35′Ö / 53.417°N 14.583°Ö / 53.417; 14.583
Area 301 km²
Folkmängd 408 176 (2014[2])
 - storstadsområde 726 695[1]
Befolkningstäthet 1 356 invånare/km²
Stadsrättigheter 1243
Stadspresident Piotr Krzystek (Medborgarplattformen)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 70-018 till 71-871
Riktnummer (+48) 91
Registreringsskylt ZS
GeoNames 3083829
Szczecins läge i Västpommerns vojvodskap, Polen.
Red pog.svg
Szczecins läge i Västpommerns vojvodskap, Polen.
Webbplats: www.szczecin.eu

Szczecin (/ˈʂt​͡ʂɛt​͡ɕin/ ) eller Stettin (danska, tyska[3] och svenska) är en hamnstad i nordvästra Polen och huvudort i Västpommerns vojvodskap. Stadskommunen hade 2014 cirka 408 000 invånare (727 000 inom hela storstadsområdet) och är därmed den största staden i vojvodskapet och Polens sjunde största stad, med administrativ powiatstatus. Szczecin är ett viktigt politiskt, kulturellt och ekonomiskt centrum för den nordvästra delen av landet, samt en universitetsstad och viktig transportknutpunkt.[4] Genom staden flyter floden Oder, som här utvidgas till Dąbiesjön och norrut har förbindelse med Östersjön via Oderlagunen.

Under den senare delen av medeltiden var staden Stettin medlem av det mäktiga handelsförbundet Hansan. Den var del av Svenska Pommern under den svenska stormaktstiden, ingick senare i Preussen och Tyska riket och kom efter andra världskriget att tillhöra Polen. Staden var fram till 1945 huvudsakligen tyskspråkig och känd som Stettin men bytte 1946 officiellt namn till det polska Szczecin i samband med att den tysktalande befolkningen tvångsförflyttades väster om den nuvarande gränsen, följt av en inflyttning av polsktalande från andra delar av Polen och dåvarande Sovjet.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Oder flyter från söder genom Szczecin. Floden, som i sitt mellersta lopp längre söder om Szczecin är gränsflod mot Tyskland, rinner i det nedre loppet omkring Szczecin helt på polskt territorium, då gränsen här löper längre väster om floden. Oder mynnar i en bukt, som i norr har förbindelse med Östersjön nära hamnstaden Świnoujście. Bukten – Oderlagunen (tyska: Stettiner Haff, polska: Zalew Szczeciński) – åtskiljs från Östersjön genom öarna Usedom och Wolin.[5] Omedelbart nordost om staden ligger Dąbiesjön eller Dammsjön (polska: Jezioro Dąbie, tyska: Dammscher See), en insjö som bildar en utvidgning av Oder strax före dess utlopp i Oderlagunen.

Szczecins Gamla stad ligger vid den historiska hamnen på västra sidan av Oders västra fåra, och utgör tillsammans med den omgivande Nya staden stadens historiska innerstad. Staden växte kraftigt i samband med industrialiseringen och utvidgades med ett stort antal kringliggande kommuner 1939, då bland annat den gamla hansestaden Altdamm (idag stadsdelen Dąbie) på östra sidan av Oder införlivades med stadskommunen. Ytterområdena uppvisar fortfarande tydliga spår av den gamla bystrukturen, är glesare bebyggda än stadskärnan med isolerade villa- och hyreshusområden och utgörs även till viss del av jordbruksmark.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Szczecins 37 stadsdelar, fördelade på 4 stadsdelsområden: Śródmieście (Innerstaden) i gult, Zachód (Väst) i lila, Północ (Norr) i grönt och Prawobrzeże (Högra stranden) i rosa.
Szczecins stadshus, ursprungligen uppfört som regeringsbyggnad för provinsen Pommern.

Szczecin indelas i 4 stadsdelsområden: Śródmieście (Innerstaden), Północ (Norr), Zachód (Väst) och Prawobrzeże (Högra stranden), med 37 stadsdelar (osiedla).

Stadsdel Invånare Stadsdelsområde Platser i stadsdelsfullmäktige
Arkońskie-Niemierzyn 11.703 Zachód 15
Bukowe-Klęskowo 14.261 Prawobrzeże 15
Bukowo 3.591 Północ 15
Centrum 21.252 Śródmieście 21
Dąbie 13.266 Prawobrzeże 15
Drzetowo-Grabowo 17.184 Śródmieście 15
Głębokie-Pilchowo 1.232 Zachód 15
Golęcino-Gocław 3.442 Północ 15
Gumieńce 19.048 Zachód 15
Kijewo 3.124 Prawobrzeże 15
Krzekowo-Bezrzecze 3.590 Zachód 15
Łękno 3.533 Śródmieście 15
Majowe 7.820 Prawobrzeże 15
Międzyodrze-Wyspa Pucka 1.111 Śródmieście 15
Niebuszewo 17.678 Północ 15
Niebuszewo-Bolinko 22.657 Śródmieście 21
Nowe Miasto (Nya staden) 7.969 Śródmieście 15
Osów 3.328 Zachód 15
Płonia-Śmierdnica-Jezierzyce 3.911 Prawobrzeże 15
Podjuchy 9.063 Prawobrzeże 15
Pogodno 25.713 Zachód 21
Pomorzany 22.186 Zachód 21
Skolwin 3.328 Północ 15
Słoneczne 14.088 Prawobrzeże 15
Stare Miasto (Gamla staden) 4.902 Śródmieście 15
Stołczyn 4.542 Północ 15
Śródmieście-Północ (Norra innerstaden) 12.665 Śródmieście 15
Śródmieście-Zachód (Västra innerstaden) 16.256 Śródmieście 15
Świerczewo 17.017 Zachód 15
Turzyn 20.736 Śródmieście 21
Warszewo 7.184 Północ 15
Wielgowo-Sławociesze 3.687 Prawobrzeże 15
Załom 3.657 Prawobrzeże 15
Zawadzkiego-Klonowica 13.091 Zachód 15
Zdroje 8.868 Prawobrzeże 15
Żelechowa 14.013 Północ 15
Żydowce-Klucz 2.455 Prawobrzeże 15

Historia[redigera | redigera wikitext]

Szczecins slott.
Stora delar av Gamla Stan återuppbyggdes eller renoverades under 1990-talets senare hälft.

Ortsnamnets historia[redigera | redigera wikitext]

I de första dokumenterade omnämnandena av orten 1123 och 1140 kallas den Stetin; namnet tros komma från en slavisk rot men den exakta betydelsen är omdebatterad.[6] Från 1400-talet och framåt förekommer stavningen med dubbelt t som snart blev den brukliga.[7] Staden kallades även från 1300-talet för Alten-Stettin för att särskilja den från Neustettin (polska: Szczecinek) som grundades 1310. [7][8] Fram till början av 1800-talet förekom formerna Alt-Stettin, Altstettin und Stettin parallellt ,[9] innan man övergav den längre formen till förmån för det nuvarande Stettin på tyska. [7] Efter andra världskrigets tvångsförflyttningar var stadens befolkning huvudsakligen polsktalande, och den polska namnformen Szczecin är sedan 19 maj 1946 stadens officiella namn på polska.[10] Szczecin är på många andra språk, inklusive engelska och svenska, i högre grad använt än den tyska namnformen Stettin i modern tid. På bland annat tyska och danska är dock den tyska namnformen fortfarande allmänt i bruk.

Tidig och tysk historia[redigera | redigera wikitext]

Szczecin ligger i den västra delen av det historiska landskapet Pommern, på tyska benämnd Vorpommern. Vorpommerns största del ligger idag i Mecklenburg-Vorpommern i Tyskland, medan den mindre polska delen av Vorpommern tillsammans med Hinterpommern utgör den region som i Polen benämns Västpommern.

Stadens förhistoria går tillbaka till 700-900-talet, då de äldsta arkeologiska spåren av en fast bosättning är från denna tid. På den plats där slottet ligger idag fanns en slavisk bosättning. I slutet av 900-talet blev Szczecin en del av Polen, och år 1005 blev Pommern med Szczecin ett separat hertigdöme under polsk länsöverhöghet. Under denna tid kristnandes den lokala befolkningen. Perioden av polsk suveränitet över Vorpommern och Szczecin varade cirka 60 år.

Under 1200-talet skedde en organiserad inflyttning av tysktalande bosättare till Pommern. Stettin fick sina stadsrättigheter år 1243 och ingick i ett antal hundra år som medlem av det mäktiga handelsförbundet Hansan. Den 13 december 1570 slöts i staden Freden i Stettin, den fred som gjorde slut på Nordiska sjuårskriget mellan Sverige och Danmark.

Under trettioåriga kriget besattes Stettin 1630 av svenska trupper och hölls sedan besatt fram till fredsslutet 1648. Åren 16481720, från Westfaliska freden till och med Freden i Stockholm, var Stettin huvudstad i Svenska Pommern. Den var således en del av Sverige under nästan hela stormaktstiden. I och med freden blev staden därefter preussisk, från 1871 fram till 1945 en del av Kejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken och Nazityskland.

Nazityskland och andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Vy från stadens sönderbombade centrum vid krigsslutet 1945.

År 1939 utvidgades staden med flera grannkommuner i samband med bildandet av "Stor-Stettin" (Groß Stettin), bland dessa den dittills självständiga historiska hansestaden Altdamm, idag stadsdelen Dąbie på östra sidan av Oder. Szczecins synagoga förstördes i samband med Kristallnatten i november 1938. Omkring tusen judar deporterades från staden till de polska ockuperade områdena i början av andra världskriget. I samband med ett större bombanfall 1944 från det brittiska RAF Bomber Command förstördes den gamla staden och hamnen till 90 procent och övriga stadsdelar till 70 procent. Staden ockuperades av Röda Armén 26 april 1945.

Polsk historia[redigera | redigera wikitext]

Vid krigsslutet 1945 (officiellt 1947) ställdes staden, staden tillsammans med övrigt tyskt område öster om Oder-Neisse-linjen, under tillfällig polsk förvaltning. Den huvudsakligen tysktalande befolkningen i den till stor del sönderbombade staden fördrevs, och ersattes under slutet av 1940-talet och 1950-talet av polsktalande inflyttade från andra delar av Polen och Sovjetunionen. Vidare bytte stadens myndigheter officiellt stadens namn, från den tyska namnformen Stettin till den polska namnformen Szczecin, i likhet med andra tidigare tyska städer i Polen, och på svenska används namnet Stettin idag huvudsakligen om stadens historia före 1945. År 1990 ingicks ett fördrag mellan den tyska förbundsrepubliken och Polen varigenom Tyskland avsade sig alla territoriella anspråk på de avträdda områdena.

Szczecin har ett strategiskt läge nära Oders utlopp i Östersjön. Staden figurerade som en ny viktig gränsstad i Winston Churchills tal från 1946, där han populariserade begreppet järnridån:

Från Stettin vid Östersjön till Trieste vid Adriatiska havet har en järnridå sänkt över kontinenten.
— Winston Churchill, 1946.[11]
Monument över de dödade vid protesterna i Polen 1970.

Szczecins industri och hamn återuppbyggdes efter kriget, och staden blev administrativt centrum för Szczecins vojvodskap. Hamnen förblev under sovjetisk kontroll fram till 1955, då den överlämnades till polska myndigheter. Szczecins varvsindustri kom tillsammans med Gdańsk att bli ett centrum för arbetarprotester mot den kommunistiska regeringen, med stora protester 1970 samt augustistrejkerna 1980, i samband med bildandet av fackföreningen Solidaritet (Solidarność). Nya strejker 1988-1989 i bland annat Szczecin ledde fram till rundabordssamtalen i Warszawa i februari 1989, då processen mot fria demokratiska val i Polen inleddes.

1972 blev Szczecins återuppförda S:t Jakobskyrka biskopssäte för det då nyinrättade Szczecins katolska stift. Stadens pedagogiska högskola ombildades till Szczecins universitet 1984. Sedan de polska administrativa reformerna 1999 är staden huvudstad för det då nybildade Västpommerns vojvodskap, och utgör inom detta ett självständigt stadsdistrikt med powiatstatus.

Svenska beskickningar[redigera | redigera wikitext]

Dittillsvarande svenska handelsagenturen i Stettin omvandlades 1815 till konsulat. Det upphöjdes 1841 till generalkonsulat samt blev åter konsulat perioden 1906–1945. Efter stadens inlemmande i Polen efter andra världskriget inrättades 1948 ett lönat konsulat; befattningen som konsul eller konsularagent upprätthölls tidvis av den svenske sjömansprästen. Detta är ett honorärkonsulat sedan 1998.

Kultur och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Byggnadsminnen[redigera | redigera wikitext]

Sankt Jakobskatedralen

Stora delar av stadskärnan förstördes under andra världskriget och de förstörda delarna har endast till mindre del rekonstruerats under efterkrigstiden, för att istället ersättas av modernare bebyggelse. Av den äldre medeltida bebyggelsen omkring hamnen i Gamla staden förstördes 90 procent och endast vissa rester har återuppbyggts, bland annat slottet, det medeltida rådhuset och Sankt Jakobskyrkan som idag är stadens domkyrka. Sedan 1990-talet har bebyggelsen omkring rådhuset och det medeltida marknadstorget delvis återskapats i historiskt inspirerad stil.

Sevärdheter är bland annat Szczecins slott (även kallat de Pommerska hertigarnas slott), Gamla Stan, Waly Chrobrego, samt ett Bismarckstorn. Det finns även ett nytt köpcentrum vid namn Galaxy i staden.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Universitetet i Szczecin grundades 1984 och är med över 33 000 studenter (2011) den största högskolan i Västpommerns vojvodskap.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Spårvagn utanför centralstationen, Szczecin glówny.
Szczecin-Goleniów Solidaritet-flygplatsen.

Stadens spårvägsnät är omfattande och bildar stomlinjerna i lokaltrafiken.

Motorvägen A6 löper förbi Szczecin västerut mot Berlin. Motorvägen är även känd under namnet Berlinka, som byggdes i slutet på 30-talet till Stettin. Dessutom passerar de polska nationella vägarna DK3 och DK13 staden.

Staden har en internationell flygplats, Szczecin-Golenióws flygplats (SZZ), belägen utanför grannstaden Goleniów. Flygplatsen har huvudsakligen lågprisflyg till europeiska destinationer samt reguljärt inrikesflyg med LOT till Warszawa.

Szczecin-Świnoujścies hamn är Polens näst största hamn och sköter huvuddelen av sjötransporterna till och från västra Polen. I hamnen sker omlastning mellan havsgående sjöfart och flodtrafiken på Oder. Färjetrafiken på omkring 740 000 passagerare årligen utgår huvudsakligen från Świnoujście. Före 1945 var hamnen även en viktig utförselhamn för industrier i Berlin-regionen i Tyskland.

Staden har internationella järnvägsförbindelser över den tyska gränsen som trafikeras av Deutsche Bahn, mot Berlin via Angermünde och mot Lübeck via Pasewalk. Inrikes järnvägsförbindelser som trafikeras av PKP finns mot Wrocław via Zielona Góra, mot Warszawa via Poznań, mot Koszalin via Stargard Szczeciński och mot Gdańsk via Kołobrzeg.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

(avrundat till hela tusental)

Källor: [12] (2010)

Kända Stettin/Szczecinbor[redigera | redigera wikitext]

Följande personer föddes i Szczecin:

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Panorama över Szczecins hamn och floden Oder.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Eurostat – Metropolitan regions". Europa.eu. Läst 25 december 2013. (engelska)
  2. ^ GUS, stan na 30.06.2014[1]
  3. ^ "Szczecin". NE.se. Läst 25 december 2013.
  4. ^ "Szczecin (Powiat Szczecin) - Population, Map and Location". Citypopulation.de. Läst 25 december 2013. (engelska)
  5. ^ "Stettiner Haff". NE.se. Läst 25 december 2013.
  6. ^ Pommersches Urkundenbuch. 1. Band. 2. Auflage. Böhlau, Köln/Wien 1970, Nr. 30.
  7. ^ [a b c] Martin Wehrmann: Geschichte der Stadt Stettin. s. 5.
  8. ^ Fr. Thiede: Chronik der Stadt Stettin. s. 10
  9. ^ Gustav Kratz: Die Städte der Provinz Pommern. s. 376
  10. ^ M. P. z 1946 r. Nr 44, poz. 85
  11. ^ Applebaum, Anne (2013). Järnridån: det kommunistiska maktövertagandet i Östeuropa 1945–1956. Stockholm: Albert Bonniers förlag. ISBN 978-91-0-013519-5  Originalcitat: ”From Stettin in the Baltic to Trieste in the Adriatic, an iron curtain has descended across the Continent."
  12. ^ "General description of the city". C-liege.eu. Läst 25 december 2013. (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]