Arvid Eriksson (Stålarm)

Från Wikipedia
Arvid Eriksson
Född
Död1529[1]
Medborgare iSverige
SysselsättningMilitär[1], ämbetsman[1]
Befattning
Väpnare[1]
Häradshövding, Masko härad (1489–)[1]
Fogde, Finland (1489–)[1]
Lagman, Karelen (1500–)[1]
Ståthållare, Tavastehus slott (1529–1529)[1]
MakaChristina Knutsdotter Kurck
(g. 1515–1529, personens död)[1]
BarnErik Arvidsson[1][2]
Claes Arvidsson (f. 1500)[1]
Knut Arvidsson (f. 1500)[1]
Elin Arvidsdotter (f. 1515)[1][2]
FöräldrarErik Botvidsson[2]
Kaarina Olavintytär[2]
SläktingarOlof Eriksson (syskon)
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Arvid Eriksson (Stålarm), död 1529, var en finländsk lagman och ståthållare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Arvid Eriksson var son till häradshövdingen Erik Botvidsson (Stålarm) och Karin Olofsdotter Garp. Han arbetade som väpnare och blev 1489 landsfogde i norra Finland. Arvid Eriksson blev nämnda år även häradshövding i Masku härad. Han var under 1500-talets första årtionden lagman i Karelen. År 1529 blev han ståthållareTavastehus och avled samma år.[3]

Han ägde gårdarna Sydänmaa i Karuns socken och Boegård i Borgå socken.[3]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Arvid Eriksson gifte sig 22 januari 1515 på Laukko i Vesilax med Christina Knusdotter Kurck (död 1549) och hon fick som morgongåva Sydänmaa. Hon var dotter till lagmannen Knut Eriksson Kurkc och Elin Kurck. De fick tillsammans barnen fogden Erik Arvidsson (Stålarm) (död 1566), Knut Arvidsson (Stålarm), Claes Arvidsson (Stålarm) och Elin Arvidsdotter (Stålarm) som var gift med ståthållaren Henrik Klasson Horn af Kanckas. Efter Arvid Erikssons död gifte Christina Knusdotter sig med hövitsmannen Nils Månsson Grabbe.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 8, Norstedts förlag, 1934, s. 1-2, läst: 1 januari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1934). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 8 Stålarm-Voltemat. Stockholm: Norstedt. sid. 1-2. Libris 10076764