Asirskata

Från Wikipedia
Asirskata
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljCorvidae
Kråkfåglar
SläkteSkator
Pica
ArtAsirskata
P. asirensis
Vetenskapligt namn
§ Pica asirensis
AuktorBates, 1936
Utbredning
Asirskatan förekommer isolerat i ett litet område på Arabiska halvön.
Synonymer
  • Pica pica asirensis

Asirskata[2] (Pica asirensis) är en starkt utrotningshotad tätting i familjen kråkfåglar som enbart förekommer isolerat i ett litet bergsområde i Saudiarabien.[3] Fram tills nyligen betraktades den som underart till skatan men urskiljs numera som egen art.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Asirskatan är mycket lik skata (Pica pica) men skiljer sig morfologiskt genom kraftigare näbb och kortare stjärt. Den är vidare svartaktig snarare än blåglänsande på vingar och blågrönglänsande på stjärten. Det svarta på kroppen har även en brun ton, den vita fläcken på buken är mindre och går mot beige och vingtäckarna har mer begränsat vitt. Lätena verkar skilja sig kraftigt.[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Asirskatan förekommer endast som stannfågel i 'Asirbergen i Saudiarabien på sydvästra Arabiska halvön.[3] Tidigare behandlades den som underart till skatan (Pica pica) och vissa gör det fortfarande.[6] Den urskiljs dock numera oftast som egen art på grund av sin mycket isolerade utbredning samt något avvikande utseende och läten. Även DNA-studier visar att den är distinkt, närmast släkt med även nyligen urskilda svartgumpad skata (P. bottanensis) och tillsammans systergrupp till ett komplex bestående av skata, men även bland annat de amerikanska arterna amerikansk skata (P. hudsonia) och gulnäbbad skata (P. nuttalli).[7][8]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i enskogar i välbevuxna dalar på mellan 1.850 och 3.000 meters höjd.[9] Den är liksom andra skator allätare, men den exakta födan är dåligt känd.[5] Den lägger ägg i början av februari och bon med ungar har observerats mellan början av mars och mitten av juni.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Asirskatan är mycket fåtalig och har ett kraftigt begränsat utbredningsområde. Populationen antas dessutom minska till följd av habitatförstörelse och turism. Klimatförändringar tros också leda till torrare och varmare väder, vilket skulle påverka beståndet negativt. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som starkt hotad.[1] 2015 uppskattades beståndet till 135 par eller färre.[10][9] Senare uppskattning visar dock att den siffran troligen är överskattad. Istället utgörs världspopulationen av endast ungefär 100 par.[11]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2022 Pica asirensis . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 10 december 2022.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ Boesman, P. (2016) Notes on the vocalizations of Arabian Magpie (Pica asirensis). HBW Alive Ornithological Note 206.
  5. ^ [a b c] Madge, S. & Kirwan, G.M. (2018). Asir Magpie (Pica asirensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60754 1 oktober 2018).
  6. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  7. ^ Kryukov, A.P., L.N. Spiridonova, S. Mori, V.Yu. Arkhipov, Y.A. Red'kin, O.A. Goroshko, E.G. Lobkov, and E. Haring (2017), Deep phylogeographic breaks in magpie Pica pica across the Holarctic: concordance with bioacoustics and phenotypes, Zoolog Sci. 2017 Jun;34(3):185-200. doi: 10.2108/zs160119.
  8. ^ Song, S.; Zhang, R.; Alström, P.; Irestedt, M.; Cai, T.; Qu, Y.; Ericson, P.G.P.; Fjeldså, J.; et al. (2017). ”Complete taxon sampling of the avian genus Pica (magpies) reveals ancient relictual populations and synchronous Late-Pleistocene demographic expansion across the Northern Hemisphere”. Journal of Avian Biology 49 (2): sid. 1–14. doi:10.1111/jav.01612. 
  9. ^ [a b] Babbington, J. 2016. Update on the status and occurrence of Arabian Magpie Pica pica asirensis in Saudi Arabia. Sandgrouse 38(2): 146-151.
  10. ^ Symes, A.; Taylor, J.; Mallon, D.; Porter, R.; Simms, C.; Budd, K. 2015. The Conservation Status and Distribution of the Breeding Birds of the Arabian Peninsula. Cambridge, UK and Gland, Switzerland: IUCN, and Sharjah, UAE: Environment and Protected Areas Authority.
  11. ^ Boland, C. R. J. and Burwell, B. O. 2020. Habitat modelling reveals extreme habitat fragmentation in the endangered and declining Asir Magpie, Pica asirensis, Saudi Arabia’s only endemic bird (Aves: Passeriformes) . Zoology in the Middle East 66(4): 238-294.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]