Axel Oxenstiernas palats

Oxenstiernska palatset mot Högvaktsterrassen

Axel Oxenstiernas palats, eller Oxenstiernska palatset, är en flygelbyggnad till ett ursprungligen planerat palats vid Storkyrkobrinken 2 och Högvaktsterrassen i Gamla stan, Stockholm, ritad av arkitekten Jean de la Vallée för rikskanslern Axel Oxenstierna och uppförd år 1653.

Byggnaden är ett statligt byggnadsminne sedan 1935 och räknas som Stockholms första palats i romersk manierism och som ett av de la Vallées och även av den svenska byggnadskonstens mest betydande och välbevarade verk, framför allt vad gäller gatufasaderna.

Palatset förvaltas av Statens fastighetsverk, och är sedan 1918 sammanbundet med det intilliggande Beijerska huset.

Historik

Palatset enligt planen (till höger)
Suecia antiqua et hodierna

Fasaden mot Storkyrkobrinken och Trångsund

Byggnaden var tänkt som en del av ett större palatskomplex, inordnat i de la Vallées slottsomgivningsplan för gamla slottet Tre Kronor. Byggnaden var avsedd att bli det planerade palatsets södra flygel, men efter att Axel Oxenstierna dog år 1654 och hans son Erik två år senare, avstannade byggandet och palatset fullbordades aldrig. Familjen Oxenstierna bodde aldrig i palatset.

Palatset blev under 1668–1680 säte för Riksens ständers bank, nuvarande Riksbanken, och efter det att Riksbanken lämnade byggnaden 1680 och flyttade in i nya Södra Bankohuset (invigt 1682) har detta palats inrymt en rad olika statliga institutioner.

Arkitektur

Palatset är unikt bevarat framför allt till det yttre, där endast det ursprungligt höga taket har ersatts av ett flackare tak. Varannan våning är formad som mezzanin (låg mellanvåning). Palatsets fasader är varierade i grovt huggen sandsten och puts, som har kvar sin röda ursprungskulör. Också i det inre finns många äldre byggnadsdetaljer kvar och planlösningen är i princip den ursprungliga. Orsaken till att palatset är så välbevarat har tillskrivits dels det långa statliga ägandet och det prestigefyllda läget, dels i att palatset redan från början fick hela fem våningar; det normala stenhuset på 1600-talet byggdes med enbart två eller tre våningar.

Byggnaden utgör fond till Trångsund och för att tillgodose barockens krav på axialitet och samtidigt eliminera tomtens sneda sydlinje mot denna gränd, använde de la Vallée skenperspektiv med snedställning av fönstren åt Storkyrkobrinken. Fönsternisherna är snett inskurna i fasaden och byggda så att de är parallella med Trångsund, en skenperspektivisk konstruktion som lurar ögat så att fasaden trots tomtens sneda gräns uppfattas som rak.

Vidare läsning

• Ohlsson, Martin A. (1951). ”Axel Oxenstiernas palats”. Stormaktstidens privatpalats i Stockholm: med en utblick över följande sekler. Stockholm: Forum. Libris 796716. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/9253post=132 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Axel Oxenstiernas palats.
  Bilder & media
• Stockholmskällan har media som rör Oxenstiernska palatset
• Stockholmskällan har media som rör Oxenstiernas palats