Böldpest

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även: Pest
Böldpest
En s.k. bubo på ovansidan av låret hos en med böldpest.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 A20.0
ICD-9 020.0
DiseasesDB 14226
MedlinePlus 000596
MeSH svensk engelsk

Böldpest är en av tre typer av bakteriell infektion orsakad av Yersinia pestis.[1] Influensalika symptom utvecklas tre till sju dagar efter exponering för bakterien, innefattande bl.a. feber, huvudvärk och kräkningar.[1] Svullna och smärtande lymfkörtlar kan påträffas kring området där bakterien tagit sig igenom huden.[2] Ibland kan dessa svullna lymfkörtlar brista, vilket gör att infekterat var rinner ut.[1]

Det finns tre typer av pest: böldpest, blodpest, och lungpest. Böldpest sprids framförallt via infekterade loppor som bärs av smådjur.[1] Det kan också spridas via exponering för kroppsvätskor från en döda pestsmittade djur.[3] Vid böldpest tar sig bakterierna genom huden, ofta via bett, för att färdas via lymfkärl till lymfkörtlar där de lägger sig och växer till. Detta gör i sin tur att lymfkörteln svullnar upp. Diagnosen ställs genom att påvisa bakterier i vätska från en påverkad lymfkörtel eller i blodet.[1]

Förebyggande åtgärder är generella folkhälso-åtgärder som att undvika döda djur i områden där pest förekommer.[1] Vaccin har inte visat sig vara mycket användbart för att förebygga pest.[1] Flera antibiotikum är effektiva för att behandla böldpest, bl.a. streptomycin, gentamicin, och doxycyklin.[4][5] Utan behandling leder sjukdomen till död hos mellan 30% till 90% av de smittade.[1][4] Med adekvat behandling minskar risken till cirka 10%.[1] Globalt under 2013 dokumenterades cirka 750 fall, vilka resulterade i 126 dödsfall.[1] Sjukdomen är vanligast i Afrika.[1]

Böldpest tros vara den bakomliggande sjukdomen som orsakade digerdöden, vilken härjade i Asien, Europa och Afrika på trettonhundratalet och som dödade uppskattningsvis 50 miljoner människor,[1] och cirka 25% till 60% av Europas befolkning.[1][6] Då en så stor andel av den arbetsföra befolkningen avled på grund av pesten, ökade lönerna kraftigt hos de som fortfarande kunde arbeta. Vissa historiker ser detta som en vändpunkt i den Europas ekonomiska utveckling.[6] Det anglicerade latinska begreppet för böldpest, bubonic plague är härlett från det grekiska ordet βουβών, som betyder "ljumske".[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m] World Health Organization (1 november 2014). ”Plague Fact sheet N°267”. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs267/en/. Läst 10 maj 2015. 
  2. ^ ”Plague Symptoms”. 13 juni 2012. http://www.cdc.gov/plague/symptoms/index.html. Läst 21 augusti 2015. 
  3. ^ ”Plague Ecology and Transmission”. 13 juni 2012. http://www.cdc.gov/plague/transmission/index.html. Läst 21 augusti 2015. 
  4. ^ [a b] Prentice MB, Rahalison L (2007). ”Plague”. Lancet 369 (9568): sid. 1196–207. doi:10.1016/S0140-6736(07)60566-2. PMID 17416264. 
  5. ^ ”Plague Resources for Clinicians”. 13 juni 2012. http://www.cdc.gov/plague/healthcare/clinicians.html. Läst 21 augusti 2015. 
  6. ^ [a b] ”Plague History”. 13 juni 2012. http://www.cdc.gov/plague/history/index.html. Läst 21 augusti 2015. 
  7. ^ LeRoux, Neil (2007). Martin Luther As Comforter: Writings on Death Volume 133 of Studies in the History of Christian Traditions. BRILL. sid. 247. ISBN 9789004158801. https://books.google.ca/books?id=HJK9MucO298C&pg=PA247