Bảo Đại
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Från vilken/vilka ytterligare källor är datainsamlingen gjord? (2010-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Bảo Đại | |
 | |
| Född | 1913[1][2] Hué |
|---|---|
| Död | 30 juli 1997[2] Paris |
| Begravd | Passy Cemetery |
| Nationalitet | Annam |
| Alma mater | Lycée Condorcet, Cours Hattemer och Institut d'études politiques de Paris  |
| Sysselsättning | Statsman |
| Befattning | Kejsare (1926–1945) Statschef (1949–1955) |
| Make/maka | Nam Phuong[3] Bùi Mộng Điệp Lê Thị Phi Ánh Monique Vinh Thuy |
| Barn | Bao Long (f. 1936) Phương Mai (f. 1937) Phuong Lien (f. 1938)[4] Phương Dung (f. 1942) Bao Thang (f. 1943) Nguyễn Phúc Phương Thảo (f. 1946) Phương Minh (f. 1949) Bảo Ân (f. 1951)[5] |
| Föräldrar | Khai Dinh Hoang Thi Cuc |
| Utmärkelser | Hederslegionens Storkors (1932) Grand Cross of the Royal Order of Cambodia Grand cross of the Order of the Million Elephants and the White Parasol Grand Cross of the Order of the Crown Grand Cross of the Order of Wissam El Alaouite |
| Redigera Wikidata | |
Bảo Đại, Nguyễn Phúc Vĩnh Thụy (senare Nguyễn Vĩnh Thụy), född 22 oktober 1913 i Hue, Vietnam, död 31 juli 1997 i Paris, Frankrike, var Vietnams siste kejsare 1925-1945. Regeringschef (1949-50) och statschef (1949-55) i Sydvietnam. Han var son till kejsare Khải Định.
När han var nio år gammal flyttade han till Frankrike för att studera. När hans far dog 1925 blev han kejsare under namnet Bảo Đại men på grund av sin låga ålder fortsatte han sina studier i Frankrike. Han gifte sig med Nam Phương (som var katolik och hade det kristna namnet Marie-Therese) som han fick fem barn tillsammans med. Han hade även fyra andra fruar (Phu Anh, Hoang, Bui Mong Diep och Monique Baudot).
Under andra världskriget samarbetade han med japanerna och lyckades sitta kvar på tronen men avgick efter samtal med Ho Chi Minh 1945. Fransmännen övertalade honom att komma tillbaka 1949 som statschef men han tröttnade snart och brydde sig väldigt lite om vad som hände i Vietnam. Efter att ha blivit avsatt av Ngô Đình Diệm levde han resten av sitt liv i Paris.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Kungliga eskapader och kuriositeter från alla länder och tider, Lars Elgklou, Askild & Kärnekull, Stockholm 1982 ISBN 91-582-0274-9 s. 85
