Bahmanisultanatet
Bahmanisultanatet eller Bahmanidynastin, var ett självständigt rike på Deccan i södra Indien från 1347 tills det började splittras upp i mindre sultanat från 1489 till 1512. Dessa nya mindre sultanaten kallas för Deccan-sultanaten, och de var ofta i interna stridigheter mellan varandra tills de alla erövrades av mogulriket under 1600-talet.
Riket uppstod efter ett uppror av den muslimska adeln i Indien mot delhisultanen Muhammad ibn Tughluq 1345.[1]
Grundare och förste sultan var Alauddin Bahman Shah och rikets huvudstad var Hasanabad till 1425, när sultanen flyttade till Muhammadabad, vilket dagens Bidar hette på den tiden. På höjden av sin makt stod sultanatet 1466-1481, när Mahmud Gawan var storvesir (chefsminister).
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Meri, Josef W. (2005). Medieval Islamic Civilization: An Encyclopedia. Routledge. pp. 1–1088. ISBN 9781135455965.