Balinesisk skrift

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bali Ka.png Denna artikel innehåller balinesisk skrift.
Utan rätt teckenkodning, typsnitt och stöd för komplex textlayout riskerar tecknen att visas felaktigt. Om tecknen visas som fyrkanter eller frågetecken kan du få hjälp här.
ᬒᬁᬲ᭄ᬯᬲ᭄ᬢ᭄ᬬᬲ᭄ᬢᬸ Om swastiastu 'gud välsigne dig' på en skylt utanför ett tempel.
Om swastiastu på en skylt utanför ett klassrum, här stavat ᬒᬁᬲ᭄ᬯᬲ᭄ᬢᬶᬳᬲ᭄ᬢᬸ.

Balinesisk skrift (balinesiska: ᬅᬓ᭄ᬱᬭᬩᬮᬶ aksara bali eller ᬳᬦᬘᬭᬓ hanacaraka) är ett skriftsystem som används för att skriva balinesiska, ett austronesiskt språk som talas av omkring tre miljoner människor på ön Bali i Indonesien. Modifierade varianter används också för att skriva sasak, ett närbesläktat språk som talas på ön Lombok, samt för fornjavanesiska och sanskrit.[1]

Den balinesiska skriften härstammar liksom många andra av syd- och sydostasiens skriftsystem från den uråldriga brahmi-skriften. Den balinesiska skriften ses tillsammans med den javanesiska som de mest invecklade och dekorativa av alla de brahmi-baserade skriftsystemen.[2]

Skriften har till största delen kommit att ersättas av det latinska alfabetet. Trots att skriften lärs ut i skolor är det få som använder den i annat än religiösa sammanhang. Då skriften är starkt associerad med den hinduiska tron förekommer den flitigt vid många av öns traditionella ceremonier.[2]

Balinesiska[redigera | redigera wikitext]

Exempel på bokstaven ᬓ ka kombinerad med olika diakriter.

Den balinesiska skriften består av totalt 47 bokstäver, varav 33 konsonanter och 14 vokaler. Endast 18 konsonanter och 9 vokaler behövs för att skriva balinesiska; de övriga används för lånord och translitterering av sanskrit och fornjavanesiska. Skriften klassas som en abugida vilket innebär att alla konsonanter följs av en grundvokal /a/ eller /ə/. Vokalen kan sedan modifieras med olika diakritiska tecken.

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

En stavelse kan inledas av upp till tre konsonanter. Den första skrivs i sin vanliga form medan den andra och tredje skrivs i en alternativ form som placeras antingen under (gantungan) eller till höger (gempelan) om den förra och som gör att dess vokal avlägsnas.[3] Den tredje konsonanten måste vara någon av y, w och r.

Det balinesiska namnet för bokstav är aksara (ᬅᬓ᭄ᬱᬭ). Konsonant heter wianjana (ᬯ᭄ᬬᬦ᭄ᬚᬦ) och de 18 som används för balinesiska kallas wreṣāstra (ᬯᬺᬱᬵᬲ᭄ᬢ᭄ᬭ).[4]

Bild Unicode ALA-LC[5] IPA
Bali Ha.png Gantungan Ha.png ᭄ᬳ ha [ha, a]
Bali Na.png Gantungan Na.png ᭄ᬦ na [na]
Bali Ca.png Gantungan Ca.png ᭄ᬘ ca [ca]
Bali Ra.png Pangangge Cakra.png ᭄ᬭ ra [ra]
Bali Ka.png Gantungan Ka.png ᭄ᬓ ka [ka, ʔa]
Bali Da.png Gantungan Da.png ᭄ᬤ da [da]
Bali Ta.png Gantungan Ta.png ᭄ᬢ ta [ta]
Bali Sa.png Gempelan Sa danti.png ᭄ᬲ sa [sa]
Bali Wa.png Pangangge Suku kembung.png ᭄ᬯ wa [wa]
Bild Unicode ALA-LC[5] IPA
Bali La.png Gantungan La.png ᭄ᬮ la [la]
Bali Ma.png Gantungan Ma.png ᭄ᬫ ma [ma]
Bali Ga.png Gantungan Ga.png ᭄ᬕ ga [ga]
Bali Ba.png Gantungan Ba.png ᭄ᬩ ba [ba]
Bali Nga.png Gantungan Nga.png ᭄ᬗ nga [ŋa]
Bali Pa.png Gempelan Pa.png ᭄ᬧ pa [pa]
Bali Ja.png Gantungan Ja.png ᭄ᬚ ja [ɟa]
Bali Ya.png Pangangge Nania.png ᭄ᬬ ya [ja]
Bali Nya.png Gantungan Nya.png ᭄ᬜ ña [ɲa]

Finala konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Pangangge tengenan lägger till en final konsonant till en stavelse och kan kombineras med pangangge suara.[3][4] Undantaget är adeg-adeg som istället avlägsnar grundvokalen från en konsonant.

Bild Unicode Namn ALA-LC IPA
Pangangge Bisah.png bisah h [h]
Pangangge Surang.png surang r [r]
Pangangge Cecek.png cecek ng [ŋ]
Pangangge Adeg-adeg.png adeg-adeg

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Vokaler, kallade suara (ᬲ᭄ᬯᬭ), skrivs med egna bokstäver när de förekommer initialt. I övriga positioner skrivs de som diakritiska tecken, pangangge, som modifierar den underliggande konsonantbokstaven. Konsonanten ᬳ ha uttalas ibland stumt och kan då också fungera som en inledande vokal.[4][5]

Fristående[redigera | redigera wikitext]

Bild Unicode Namn ALA-LC IPA
Bali vowel A kara.png a kara a [a]
Bali vowel A kara-tedung.png a kara tedung ā [aː]
Bali vowel I kara.png i kara i [i]
Bali vowel I kara-tedung.png i kara tedung ī [iː]
Bali vowel U kara.png u kara u [u]
Bali vowel U kara-tedung.png u kara tedung ū [uː]
Bali 6-vowel E kara.png e kara e [e], [ɛ]
Bali vowel Airsanya.png airsanya ai [aːi]
Bali 3-vowel O.png o kara o [o], [ɔ]
Bali vowel O kara-tedung.png o kara tedung au [aːu]

Diakriter[redigera | redigera wikitext]

Bild Unicode Namn ALA-LC IPA
Pangangge Tedung.png tedung ā [aː]
Pangangge Ulu.png ulu i [i]
Pangangge Ulu sari.png ulu sari ī [iː]
Pangangge Suku.png suku u [u]
Pangangge Suku ilut.png suku ilut ū [uː]
Pangangge Taling.png taling e [e]
Pangangge Taling detya.png ᬿ taling repa ai [aːi]
Pangangge Taling-tedung.png taling tedung o [o]
Pangangge Taling detya-tedung.png taling repa tedung au [aːu]
Pangangge Pepet.png pepet ĕ [ə]

Ra repa och la lenga[redigera | redigera wikitext]

Ra repa och la lenga stod ursprungligen för stavelsebildande r och l. De har senare omtolkats som en kombination av r eller l plus vokalen ĕ. Därmed ersätter de kombinationerna ra + ĕ och la + ĕ. När ingår i ett konsonantkluster skrivs den med diakriten guwung macelek (placerad undertill). I konsonantkluster över ordgränser används istället en gempelan-form av ra repa (placerad till höger). När ingår i ett konsonantkluster skrivs den som vanligt med la i gantungan-form samt vokaldiakriten för ĕ.[1][3][4]

Bild Unicode Namn ALA-LC IPA
Bali vowel Ra repa.png ra repa [rə]
Bali 2-vowel La lenga.png la lenga [lə]

Skiljetecken[redigera | redigera wikitext]

Bild Unicode Namn Beskrivning
Punctuation Carik.png carik siki Fungerar som kommatecken. Används även för att markera siffror.
Punctuation Carik kalih.png carik pareren Fungerar som punkt.
Punctuation Pamungkah.png carik pamungkah Fungerar som kolon.
Punctuation Panti.png panti Inleder en prosatext, ett brev eller en vers.
Punctuation Pasalinan.png ᭟᭜᭟ pasalinan Avslutar en prosatext, ett brev eller en vers.
Punctuation Pamada.png pamada Inleder en religiös text. Tecknet är en ligatur som bildar ordet mangajapa 'be för säkerhet'.
Punctuation Carik agung.png ᭛᭜᭛ carik agung Avslutar en religiös text.
Modre symbol Omkara.png ᬒᬁ ongkara Den heliga hinduiska symbolen "aum".

Siffror[redigera | redigera wikitext]

Siffra Bild Unicode Namn
0 Bali 0.png bindu/wintu
1 Bali 1.png siki/besik
2 Bali 2-vowel La lenga.png kalih/dua
3 Bali 3-vowel O.png tiga/telu
4 Bali 4.png papat
5 Bali 5.png lima
6 Bali 6-vowel E kara.png nem
7 Bali 7.png pitu
8 Bali 8, Pha.png kutus
9 Bali 9.png sanga/sia

Balinesiska siffror skrivs enligt samma positionssystem som indo-arabiska siffror. Talet 25 skrivs alltså som en 2:a följt av en 5:a. När ett tal förekommer inuti en text måste det dock skiljas från resten av texten genom att skiljetecknet carik skrivs på var sida. Exempel:

Bild Unicode Transkription
Balinese text, example.png ᬩᬮᬶ᭞᭑᭞ᬚᬸᬮᬶ᭞᭑᭙᭘᭒᭟ Bali 1 juli 1982

Bokstavsordning[redigera | redigera wikitext]

Konsonanter sorterade i traditionell ordning.

Det finns två sätt att sortera de balinesiska bokstäverna. Den första liknar den för javanesiska och följer en ramsa som lyder "ha na ca ra ka da ta sa wa la ma ga ba nga pa ja ya nya". Den andra som bygger på sanskrit grupperar bokstäverna efter artikulationsställe och liknar därmed den för många andra brahmi-skrifter.[1]

Sasak[redigera | redigera wikitext]

I äldre ortografi användes diakriten rerekan för att skriva ett antal främmande språkljud som den balinesiska skriften inte stöder. Diakriten liknar cecak telu som används i javanesisk skrift. En nackdel är att det inte går att utläsa vilken konsonant i ett kluster som den är tänkt att modifiera. På senare tid har rerekan övergetts till förmån för ett antal nybildade bokstäver. I några fall har oanvända bokstäver getts nya ljudvärden. Exempelvis skrevs [xa] tidigare som ᬓ᬴ (ka + rerekan) me har nu ersatts av ᭆ khot (kombination av ᬓ ka och ᬳ ha). ᬕ᬴ gha, som representerar [ɣa], har ersatts av ᬖ ga gora som ursprungligen stod för [gʱa].[1]

Unicode[redigera | redigera wikitext]

Javanesisk skrift är en del av Unicode-standarden från och med version 5.2 som släpptes i oktober 2009. Den har tilldelats kodpunkterna U+A980 till U+A9DF.[6]

Bokstaven ᬙ ca laca finns endast belagd i medial gantungan-form ( ᭄ᬙ). En rekonstruerad initial variant har dock inkluderats i Unicode.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Everson, Michael; Suatjana, I Made (23 januari 2005). ”Proposal for encoding the Balinese script in the UCS” (på engelska). https://std.dkuug.dk/jtc1/sc2/WG2/docs/n2908.pdf. Läst 12 juli 2015. 
  2. ^ [a b] Kuipers, Joel (2003). ”Indic Scripts of Insular Southeast Asia: Changing Structures and Functions” (på engelska). http://home.gwu.edu/~kuipers/kuipers%20insular%20seasia%20scripts.pdf. Läst 18 juni 2015. 
  3. ^ [a b c] Ida Bagus Adi Sudewa (14 maj 2003). ”The Balinese Alphabet” (på engelska). Yayasan Bali Galang. http://www.babadbali.com/aksarabali/alphabet.htm. Läst 18 juni 2015. 
  4. ^ [a b c d] ”Balinese Script eLearning” (på engelska). BASAbali.org. 2015. http://basabali.org/balinese-script/. Läst 18 juni 2015. 
  5. ^ [a b c] ”ALA-LC Romanization Tables” (på engelska). Library of Congress. 2012. sid. 399. http://www.loc.gov/catdir/cpso/roman.html. Läst 12 juli 2015. 
  6. ^ ”Balinese” (på engelska). Unicode 8.0 Character Code Charts. Unicode, Inc. http://www.unicode.org/charts/PDF/U1B00.pdf. Läst 12 juli 2015. 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]