Bangatan, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bangatan, sedd från spårvagnshållplats fjällgatan.

Bangatan är en gata inom stadsdelarna Stigberget, Majorna (3:e roten) och Slottsskogen i Göteborg. Den är cirka 1 030 meter lång[1] och sträcker sig från Stigbergstorget till Hålekärrsgatan.

Bangatan fick sitt namn år 1882 efter Mathias Dahlströms[2] repslageri, som låg på gatans västra sida. En föregångare var Banegatan, en liten slingrig gata på Stigberget, som låg öster om den nuvarande gatan. Gatan fick sitt nuvarande läge 1876.

Banegatan nämns redan år 1786, men är troligen äldre. På adressen Bangatan 21 återfanns Godtemplarordens byggnad som rymde 150 personer. Göteborgs arbetarekommun etablerades här mellan 1892-94.[3]

Lindarna[redigera | redigera wikitext]

Bangatan 12-14.

Längs Bangatans båda sidor växte ett fyrtiotal präktiga lindar fram till 1938. Stadsplanerarna beslutade i september 1935 att träden måste bort, så att saneringen av gatans sämre hus kunde påbörjas. Protesterna blev omfattande, men kl. 7.30 på morgonen den 8 mars 1938 verkställdes beslutet. Det omtalas i pressen så här: "De 22 mannarna gnodde som om det gällde livet. Marken kring trädens rötter grävdes upp, en stege restes mot stammen och en man skyndade upp och lade en kätting kring trädet strax under kronan. Kättingen fästes vid ångvälten, och så bullrade denna iväg några meter, dragande trädet med sig. Så snart trädet intagit vågrät ställning, föll ett par mannar på med såg och yxor. Småkvistar skildes från stam och grövre grenar, det hela lyftes ombord på lastbilar, den ena efter den andra. Småkvistarna kördes till gropen vid Röda sten för att brännas, medan det grövre virket togs till vara för att efter torkning användas till eldning av tjärsprutor. De knotiga rötterna forslades till olika platser för att användas som fyllningsämne."[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eniro, kartor; Mät sträcka
  2. ^ Gamla majpojkars förbunds skriftserie XII, red. A Rosén, Karl Österström, Bertil Hellekant, Gamla majpojkar, Göteborg 1968, s. 21
  3. ^ Per Bergman, Händelser och data i Göteborgs arbetarrörelse 1799-1969. Göteborg 1987, s. 65
  4. ^ Gamla majpojkars förbunds skriftserie XII, red. A Rosén, Karl Österström, Bertil Hellekant, Gamla majpojkar, Göteborg 1968, s. 22f

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]