Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt

Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt
	Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt
Ordförande	Mattias Jonsson
Gruppledare	Jonas Attenius
Grundat	30 november 1890 (134 år sedan)
Antal medlemmar	3047
Politisk ideologi	socialdemokrati, demokratisk socialism
Politisk position	Mitten-vänster
Färg(er)	Röd
Ungdomsförbund	Göteborgs socialdemokratiska ungdomsdistrikt
Studentförbund	Göteborgs socialdemokratiska högskoleförening
Kvinnoförbund	Göteborgs socialdemokratiska kvinnodistrikt
Göteborgs riksdagsbänk (2022)
Röstandel	27,65 procent
Mandat	5 / 18
Göteborgs kommunfullmäktige (2022)
Röstandel	26,44 procent
Mandat	22 / 81
Webbplats
	goteborg.socialdemokraterna.se

Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt (innan 1990 benämnt Göteborgs arbetarekommun, och vardagligen kallat Socialdemokraterna i Göteborg) är den socialdemokratiska lokalorganisationen i Göteborg. Organisationen bildades år 1890 i stadsdelen Haga, på Bergsgatan 24. Det var den första arbetarekommunen i Sverige.

En arbetarekommun är detsamma som en lokalorganisation av Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP, Socialdemokraterna), med uppgift att ta hand om partiets intressen vid politiska och kommunala val och i övrigt hävda sina medlemmars intressen vid avgörande av allmänna spörsmål. Både enskilda personer eller hela föreningar, som fackföreningar eller politiska föreningar kan ansluta sig till en arbetarekommun. Bland anslutna föreningar återfinns Socialdemokratiska föreningen (Sveriges första socialdemokratiska organisation) och Göteborgs socialdemokratiska högskoleförening (GSHF).

Historia

Den 1 maj 1890 firade arbetarekommunen i Göteborg med en öppen demonstration. Den sparkades igång till tonerna av Marseljäsen och gick från Drottningtorget till Heden där det högtidliga arbetarmötet hölls utanför Exercishuset. Bland annat talade John Kjellman, C.M. Heurlin, Per Weilow och Nils Frykholm vid mötet.

Senare på året, den 30 november konstituerades Göteborgs arbetarekommun i Arbetareföreningens stora sal. Det skulle utgöra en samorganisation för stadens politiska och fackliga arbetarorganisationer. Elva arbetareföreningar med 664 medlemmar anslöt sig. 22-årige J.A. Ahlström var arbetarekommunens första ordförande. Socialdemokratiska föreningen med Fredrik Sterky anslöt sig först den 1 april 1892. Den 10 juli valdes Sterky till ordförande.

"Folkets hus" i Göteborg låg vid den tiden vid Skanstorget, och utgjorde en naturlig samlingspunkt för arbetarrörelsen innan Folkets hus vid Järntorget byggdes under slutet av 1940-talet (helt färdigställt 1955). Heden var föremål för första maj-demonstrationerna innan företeelsen överflyttades till Götaplatsen.

År 1927 hade Göteborgs arbetarekommun bara 19 500 medlemmar medan Stockholms arbetarekommun hade 38 400 medlemmar och Malmö 21 000.

Organisation

Göteborgs partidistrikts verksamhet är delad mellan distriktet, områdeskretsarna och föreningarna.

Föreningar

Vardagspolitiken bedrivs i den socialdemokratiska föreningen (i Göteborg vanligtvis förkortat "sdf"). Bland grannar och arbetskamrater diskuteras och drivs allt från väldigt lokala till globala frågor. Varje förening beslutar själva hur de ska bedriva sin verksamhet och föra sina åsikter, krav och idéer vidare. Föreningens styrelse väljs direkt av medlemmarna vid årsmötet.

De socialdemokratiska föreningarna är indelade i stadsdelsföreningar, fackliga föreningar, kulturföreningar, intresseföreningar och sidoorganisationsföreningar. 2025 fanns det 60 socialdemokratiska föreningar inom Göteborgs partidistrikt.

Områdeskretsar

Socialdemokraterna i Göteborg har tio områdeskretsar som har sitt geografiska ursprung i den tidigare stadsdelsnämndsindelningen. Alla partidistriktets medlemmar är medlem i den krets där de är folkbokförda. Områdeskretsarna samordnar framförallt kampanjverksamhet inom sitt område, i samarbete med aktiva föreningar i området, och det är kretsarna som handhar det organisatoriska valarbetet i samband med val. Kretsstyrelsen väljs direkt av medlemmarna vid årsmötet.

Områdeskretsarna är:

Angereds områdeskrets
Östra Göteborgs områdeskrets
Örgryte-Härlandas områdes
Norra Hisingens områdeskrets
Lundby områdeskrets
Västra Hisingens områdeskrets
Centrums områdeskrets
Majorna-Linnéstadens områdeskrets
Västra Göteborgs områdeskrets
Askim-Frölunda-Högsbos områdeskrets

Distriktet

Partidistriktet har sitt huvudkontor på Järntorget 8. Partidistriktet utgör partiets högsta organisatoriska enhet på kommunal och regional nivå. Distriktet styrs av en distriktsstyrelse (DS), som väljs på distriktets representantskapsårsmöte och som leds av distriktsordföranden (innan 1990 benämnt kommunordföranden). Likt den nationella partistyrelsen, är sidoorganisationernas ordföranden adjungerade ledamöter i distriktsstyrelsen. Av praxis är Göteborgs kommunstyrelses ordförande (KSO), eller gruppledare (KSG) ifall då S inte innehar posten, alltid vald ledamot i distriktsstyrelsen. Detsamma gäller även LO Göteborgs ordförande som av praxis också alltid är distriktets fackliga ledare.

Representantskapet

Distriktets representantskap utgör partidistriktets högsta beslutande organ och består av 251 ombud från de socialdemokratiska föreningarna. Representantskapet beslutar om distriktets politik, fastställer partiets kandidatlistor för val till kommun- och regionfullmäktige, riksdag och Svenska kyrkans valda beslutsorgan.

Distriktsexpeditionen

Under sig har distriktsstyrelsen distriktsexpeditionen som består av anställda ombudsmän och assistenter. Distriktsexpeditionen leds av förste ombudsmannen, som fungerar som en kanslichef och anställs direkt av distriktsstyrelsen.

Distriktsutskotten

Partidistriktet har vidare under sig flera olika utskottet med olika ansvar och uppgifter. Däribland det Internationella utskottet, som handhar den internationella verksamheten och samarbete; det Facklig-politiska utskottet, som samordnar de fackliga föreningarnas verksamhet och av praxis alltid leds av LO Göteborgs ordförande; och det Kyrkopolitiska utskottet, som samordnar den politiska verksamheten i Svenska Kyrkans kyrkofullmäktigen och stiftsfullmäktige. Under 70- och 80-talet fanns även Högskolepolitiska utskottet som samordnade student- och högskoleföreningarnas verksamhet. Därutöver finns flera ytterligare, mindre permanenta utskott.

Distriktsordförande

Distriktsordföranden (innan 1990 kommunordföranden) är partidistriktets högsta representant, och jämte gruppledaren i kommunstyrelsen den göteborgska socialdemokratins högsta representantskap. Med undantag för Axel Dahlström (1926-1932) och Sven Hulterström (1975-1985) är distriktsordföranden och kommunstyrelsens gruppledare alltid skilda personer. Distriktsordföranden är av praxis oftast även ledamot i partistyrelsen.

I arbetarekommunens begynnelse var inre stridigheter normalt, och kommunen bytte ofta ordförande. Första ordföranden att sitta i över 1 år var Fredrik Sterky. Efter Herman Lindholms (1900-1910) avgång återkom stridigheter och flera ordförandebyten tog plats. Men i och med Axel Dahlström (1913-1932) stabiliserades kommunen och ordförandena därefter har generellt sett suttit minst 10 år, inte sällan ännu längre.

År	Namn	Yrke	Anmärkningar
1890–1891	J.A. Ahlström	möbelsnickare
1891	E. Sjöblom
1891	Anders Sörensson	cigarrmakare
1891–1892	J.A. Johansson	kakelugnsmakare
1892–1895	Fredrik Sterky	tidningsman	Landsorganisationens (LO) första ordförande.
1895–1896	G. Bergstedt
1896–1898	E.H. Carlsson
1898	Anders Sjöstedt	bagare
1898–1899	E.H. Carlsson
1899–1900	S. Persson
1900	E.H. Carlsson
1900–1910	Herman Lindholm	möbelsnickare	Grundare av och första ordförande för den kommunala nöjesparken Liseberg.
1910	Karl Gutke	fångvårdsman
1910	Albert Thorsson
1910–1911	Karl Gutke	fångvårdsman
1911–1913	J.A. Höglund	skomakare
1913–1932	Axel Dahlström	expeditör	Kommunstyrelsens ordförande 1927-46.
1933–1945	J.A. Fagerberg	spårvägsman
1946–1966	Torsten Henrikson	redaktör
1967–1975	Erik Johannesson	direktör
1975	Gösta Björck	partiombudsman
1975–1997	Sven Hulterström	partiombudsman	Kommunstyrelsens ordförande 1976-79 samt 1982-85, svenskt statsråd 1985-90.
1997–2007	Frank Andersson
2007–2019	Anna Johansson	facklig ombudsman	Svenskt statsråd 2014-17.
2019–	Mattias Jonsson	montör

Kommunstyren


Kommunstyrelseordförande	År	Längd	Typ av styre	Orsak till styrets avgång
Axel Dahlström	1926-1947	21 år	Minoritetsstyre. Majoritetsstyre 1930-1934.	Kommunstyrelsens ordförande dör.
Sven Ericsson	1947–1958	11 år	Minoritetsstyre.
Arne Berggren	1959–1963	4 år	Minoritetsstyre.
Göthe Persson	1964–1967	3 år	Minoritetsstyre	Valförlust
Sven Hulterström I	1976–1979	3 år	Majoritetsstyre med Vänsterpartiet.	Valförlust
Sven Hulterström II	1982–1985	3 år	Majoritetsstyre med Vänsterpartiet.	Kommunstyrelsens ordförande går upp som statsråd.
Sören Mannheimer	1985–1988	3 år	Majoritetsstyre med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Göran Johansson I	1988–1991	3 år.	Majoritetsstyre med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.	Valförlust.
Göran Johansson II	1994–2007	5 år	Majoritetsstyre med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.	Vänsterpartiet lämnar styret men agerar stödparti.
Göran Johansson III	2007–2009	6 år	Minoritetsstyre med Miljöpartiet.
Anneli Hulthén I	2009-2010	1 år	Minoritetsstyre med Miljöpartiet.
Annelie Hulthén II	2010–2014	4 år	Majoritetsstyre med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Anneli Hulthén III	2014–2016	2 år	Majoritetsstyre med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ.
Ann-Sofie Hermansson	2016–2018	2 år	Majoritetsstyre med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ.	Valförlust.
Jonas Attenius	2022–	3 år	Minoritetsstyre med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, med stöd av Centerpartiet vid beslut om budget.

Valresultat

Kommunval i Göteborg

Socialdemokraterna har upp till 2006 styrt Göteborg i totalt 71 år. Från 1922 fram till 1966 kan sägas att Socialdemokraterna i Göteborg hade sin första guldålder, särskilt 40- och 50-talen då arbetarekommunens inre stridigheter hade avtagit och man styrde stadskommunen kontinuerligt i 41 år. Den andra guldåldern kan sägas varit från 1982 till 2009, då man styrde Göteborgs Stad i sammanlagt 27 år och under Göran Johansson presterade bättre kommunalt än nationellt.

1919: 43,94 %
1920 49,52 %
1922 50,11 %
1926: 40,90 %
1930: 49,72 %
1934: 41,77 %
1938: 48,03 %
1942: 47,45 %
1946: 36,67 %
1950: 40,45 %
1954: 39,78 %
1958: 40,37 %
1962: 46,80 %
1966: 35,66 %
1970: 38,46 %
1973: 38,51 %
1976: 41,05 %
1979: 37,56 %
1982: 40,74 %
1985: 37,95 %
1988: 35,36 %
1991: 34,8 %
1994: 41,4 %
1998: 31,7 %
2002: 32,5 %
2006: 36,0 %
2010: 29,4 %
2014: 22,4 %
2018: 20,5 %
2022: 26,4 %

Bildgalleri

Göteborgs första Folkets hus, vid Skanstorget.
Första maj-demonstration i Heden mot 1890-talets slut.
Skanstorget på 1910-talet. Foto: Göteborgs historiska museum.

Se även

Källor

Bergman, Per (1987). Händelser och data i Göteborgs arbetarrörelse 1799–1969 (2. uppl.). Göteborg: Samrådsgruppen för Göteborgs arbetarrörelses historia. Libris 696389
Carlson, Gösta; Landin, Sven & Wångersjö, Inger, red (1990). Arbetarekommunen: socialdemokraterna i Göteborg under 100 år 1890–1990. Göteborg: Göteborgs Arbetarekommun. Libris 7448383. ISBN 91-630-0253-1
Lindsten, Björn (22 april 2018). ”S-styrets uppgång och fall i Göteborg”. GT/Expressen. https://www.expressen.se/gt/s-styrets-uppgang-och-fall-i-goteborg/. Läst 15 maj 2019.

Noter

^ S i Göteborg, Verksamhetsberättelse 2024, s. 21

Externa länkar