Visa källa för Baskiska

{{Språkbox
|namn=baskiska
|inhemskt namn=euskara
|stat={{flaggbild2|Frankrike}}<br/>{{flaggbild2|Spanien}}
|region={{flaggbild2|Baskien}}<br/>{{flaggbild2|Navarra}}<br/> {{flaggbild|FRA}} [[Iparralde]]
|talare=1&nbsp;063&nbsp;700 (2006), varav 665&nbsp;700 som modersmål<ref>''[http://www.eitb.com/content2/dokumentuak/inkesta_soziolinguistikoa_20080618.pdf IV. Inkesta Soziolinguistikoa]'' {{Wayback|url=http://www.eitb.com/content2/dokumentuak/inkesta_soziolinguistikoa_20080618.pdf |date=20090225000153 }}</ref>
|status=ganska stabilt
|fam1=[[Isolerade språk|Isolerat språk]]
|land={{flaggbild2|Baskien (autonom region)}}<br/>{{flaggbild2|Navarra}} (halva)
|myndighet=[[Euskaltzaindia]]
|iso1=eu|iso2b=baq|iso2t=eus|iso3=eus
|sil=eus}}
[[File:WIKITONGUES- Iñaki speaking Basque.webm|thumb|Talad baskiska]]
'''Baskiska''' (''euskara'') är ett [[språk]] som talas av cirka 1 miljon människor,<ref name="NE">''[[Nationalencyklopedin]]'', uppslagsordet ''baskiska''</ref> främst i [[Baskien]] i norra [[Spanien]] och sydvästligaste [[Frankrike]]. Släktskap med något annat språk har inte påvisats<ref name="NE"/> och baskiskan anses därför vara ett [[isolatspråk]]. Baskiska är den enda kvarlevan av de språk som talades i sydvästra Europa innan området [[romanska språk|romaniserades]],<ref>''[[Encyclopædia Britannica]]'', uppslagsordet ''Basque language''</ref> och är det enda språk som lever kvar från tiden före de [[indoeuropeiska språk]]ens ankomst till västra Europa. Det kanske inte ska ses som en rest från istiden, utan snarare kan vara en modern variant av det språk som de första bönderna talade.<ref>{{webbref|url=https://sverigesradio.se/artikel/6251705|titel=Basker har samma ursprung som andra européer|utgivare=Sveriges Radio|hämtdatum=2020-10-04}}</ref>{{förtydliga|datum=2020-10}} Det menar Michael Dunn, professor i evolutionär lingvistik vid Uppsala universitet.

''Batua'', den officiella standardbaskiskan, bygger främst på de [[dialekt]]er som talas i [[Lapurdi]] och [[Gipuzkoa]] i centrala Baskien. Alla dialektvarianter är sinsemellan förståeliga, även om de som talar den västliga dialekten (i [[Biscaya (provins)|Biscaya]]) och den östligaste (i [[Zuberoa]]) kan ha vissa svårigheter att förstå varandra.<ref name="Hualde & Ortiz de Urbina">{{bokref 
  |författare=Hualde, José Ignacio (red.) |medförfattare=Ortiz de Urbina, Jon (red.) |år=2003 
  |titel=A Grammar of Basque |utgivningsort=Berlin |utgivare=Mouton de Gruyter |id={{ISBN|3-11-017683-1}} |url=}}</ref>

Beteckningen [[basker (folk)|basker]] härstammar från [[latin]]ets ''vascones'', ett namn som ursprungligen även användes för [[keltiberer|keltiberiska]] grupper, fastän det [[etymologi]]skt står i samband med roten ''eusk-''. Baskernas benämning på sig själva är ''Euskaldunak'', avlett från språkets namn ''Euskara'' (egentligen betyder det alltså "baskiskspråkiga").

== Språkgeografi ==
[[Fil:Euskalkiak_koldo_zuazo_2008.png|höger|450px|miniatyr|De baskiska dialekternas utbredning
{| style="border:1px solid #CCCCCC; background-color:transparent;" align="center" width="100%"
|width="33%"|
{{legend|#849D4D|Västlig dialekt (Bizkaia)}}{{legend|#CA5655|Central dialekt (Gipuzkoa)}}{{legend|#5287C8|Navarra-dialekt}}{{legend|#D0AA5A|Navarra-Lapurdi-dialekt}}{{legend|#C9CA52|Ostlig dialekt (Zuberoa)}}
|}
]]
År 1991 var antalet baskisktalande i Spanien 580&nbsp;000 (enligt [[Larry Trask]] vid [[University of Sussex]])<ref>[http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=eus Ethnologue]</ref> men 2006 hade antalet stigit till runt 800&nbsp;000 tack vare den [[baskiska regeringen]]s stöd och den obligatoriska undervisningen i skolorna. I Spanien har 4&nbsp;400&nbsp;000 personer baskiska [[efternamn]], varav 19 procent är bosatta i Baskien. Baskiska talas huvudsakligen i landsbygden och mindre städer (upp till 55&nbsp;000 invånare) medan [[spanska]] är vardagsspråket i storstäderna. Den östra halvan av provinsen [[Biscaya (provins)|Bizkaia]] (Biscaya), hela Gipuzkoa ([[Guipúzcoa]]), [[Nedre Navarra]], [[Zuberoa]], inlandet av [[Lapurdi]] samt och de norra delarna av [[Araba]] (Álava) och [[Navarra]] utgör kärnan av det baskisktalande området.<ref name="Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzua">{{bokref 
  |författare=Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzua - Servicio Central de Publicaciones del Gobierno Vasco |år=2008 |titel=Fourth Sociolinguistic Survey |utgivningsort=Donostia-San Sebastian |utgivare=Basque Country Administration, Departament of Culture |id={{ISBN|978-84-457-2777-5}} |url=}}</ref>

Det finns en [[baskisk diaspora]] i många länder i [[Amerika]], bland andra [[Argentina]].<ref>{{webbref|url=http://www.euskonews.com/0214zbk/kosmo21402.html|titel=Presente y futuro de los Centros Vascos en Argentina (I de III)|år=2003|språk=spanska|hämtdatum=2011-10-04|arkivurl=https://web.archive.org/web/20030921192107/http://www.euskonews.com/0214zbk/kosmo21402.html|arkivdatum=2003-09-21}}</ref>

Tillförlitliga uppgifter om antal talare av baskiska utanför Baskien saknas, men runt 90&nbsp;000 i andra delar av Europa och Amerika talar eller åtminstone förstår språket, så att det samlade antalet talare kan uppskattas till nästan 800&nbsp;000. [[Encyclopædia Britannica]] 1998 ger högre tal, [[Ethnologue]] 2006&nbsp;– baserat på uppskattningar från 1991&nbsp;– utgår från sammantaget 650&nbsp;000 talare. Folkräkningen från 1994 gav ungefär 618&nbsp;000 modersmålstalare. EUSTAT, EU:s statistiska årsbok, anger 690&nbsp;000 talare i Spanien år 1999. För Frankrike räknar Instituto Cultural Vasco 1997 med 56&nbsp;000 baskisktalande över 15 år.

Nästan alla talare av baskiska är tvåspråkiga och behärskar dessutom nationalspråket i sina respektive länder. I spanska Baskien (det vill säga provinserna Guipúzcoa, Vizcaya, Navarra och Álava) har baskiskan sedan 1978 ställning som regionalt [[officiellt språk]]. Den franska språkpolitiken tillåter inte ens en officiell beräkning av talare.

=== Geografisk fördelning ===
Språkområdet omfattar idag en 50 kilometer bred kuststräcka från [[Bilbao]] i Spanien till [[Bayonne]] i Frankrike, sammantaget ett område på ungefär 10&nbsp;000&nbsp;km². I Spanien är provinserna [[Guipúzcoa]], delar av [[Biscaya (provins)|Vizcaya]] och [[Navarra]], och norra delen av [[Álava]]. Befolkningen är främst koncentrerad till de högindustrialiserade delarna av detta område. Talrika talare av baskiskan lever även i storstäderna utanför det slutna baskiska språkutrymmet, särskilt i provinshuvudstäderna Gasteiz/Vitoria och Pamplona samt i Madrid.

I Frankrike talas baskiska framför allt i sydvästra delen av departementet [[Pyrénées-Atlantiques]] med de tidigare provinserna [[Labourd]], [[Nedre Navarra|Basse-Navarre]] och [[Zuberoa|Soule]].

<gallery>
Bild:Euskara_percent.png|Fördelning av talare av baskiska i [[Baskien]] 2007
Bild:Navarra+Euskadi_-_Mapa_densidad_euskera_2001.svg|Fördelning av talare av baskiska i den autonoma regionen [[Baskien (autonom region)|Baskien]] och [[Navarra]] 2001
Bild:Navarra - Zonificacion linguistica.png|Kommuner i de baskiskspråkiga, blandade och spanskspråkiga zonerna i Navarra
Bild:Navarra_-_Mapa_densidad_euskera_2001.svg|Andel talare av baskiska efter kommun i Navarra
Bild:Irakatsia.png|Andel skolbarn per kommun som går på baskiskspråkiga skolor (år 2000–2005)
</gallery>

=== Dialekter och standardspråk ===
Språkvetenskapen urskiljer oftast sju huvud[[dialekt]]er i baskiskan:

* i Spanien: dialekterna i Bizkaia ([[biskayiska]]), Gipuzkoa, Araba (Álava) (idag utdöd) och Nafarroa (navarriska);
* i Frankrike: dialekter i Lapurdi (laburdinska), Nafarroa Beherea (neder-navarriska) och Zuberoa (s(o)uletinska)<ref name="Hualde & Ortiz de Urbina"/>.

Dessa dialekter kan dock än en gång skiljas i minst 25 underdialekter. Dialekterna indelas efter de (före detta) provinserna. Dialektskillnaderna är inte mycket stora; granndialekter är väl ömsesidigt förståeliga. Kraftigast avviker den östligaste franska dialekten, dialekten i Zuberoa (suletinska).<ref name="Hualde & Ortiz de Urbina"/>

En uppdelning av de baskiska dialekterna i tre separata språk: spansk baskiska, navarro-labourdinska och souletinska, som [[Ethnologue]] företar, motsvarar trots den suletinska dialektens starka avvikelse inte den vetenskapliga litteraturen.<ref name="Hualde & Ortiz de Urbina"/>

Från den centrala dialekten i Gipuzkoa och på grundval av tidigare standardiseringsprojekt har den baskiska akademin under ledning av [[Koldo Mitxelena]] (Luís Michelena) sedan 1968 skapat en [[standardspråk|språk- och skriftstandard]] ''Euskara Batua'' (förenad baskiska). Sedan 1980 har mer än 80 procent av alla baskiska publikationer&nbsp;– åtminstone runt 5000 titlar&nbsp;– givits ut på detta standardiserade språk, som långsamt även börjar slå igenom som talat [[högspråk]].<ref name="Hualde & Ortiz de Urbina"/>

== Baskiskans historia ==

Baskiskan är idag det enda icke-indoeuropeiska språket i västra kontinentaleuropa (däremot inte i Europa, där både [[ungerska]], [[finska]], [[estniska]] och en rad andra mindre språk inte heller hör till den indoeuropeiska språkstammen). Baskiska är också det enda [[isolatspråk]]et i hela Europa. Redan därigenom intar det en påfallande särställning. Baskiskan kunde hävda sig i området kring [[Pyrenéerna]] i [[Spanien]] och [[Frankrike]] över årtusenden mot olika [[indoeuropeiska språk]], däribland [[keltiska språk]], [[latin]] och de nuvarande [[romanska språk]]en.

=== Baskiskans utveckling från romersk tid ===
Som en tidig form av baskiskan kan man räkna [[akvitanska]]n (i södra Frankrike),<ref>[http://www.webpersonal.net/jrr/ib8b_en.htm Aquitanian Language] {{Wayback|url=http://www.webpersonal.net/jrr/ib8b_en.htm |date=20090225232455 }}</ref> som endast är bevarat i ungefär 500 person- och gudanamn på latinska grav- och helgedomsinskrifter. Såväl namnskick som de få identifierbara [[morfologi (lingvistik)|morfologiska]] partiklarna uppvisar släktskap med dagens baskiska (till exempel akvitanska ''nesca'' "vattennymf", baskiska ''neska'' "flicka", ''-en(n)'' akvitansk och baskisk genitivändelse).

Vid början av vår tideräkning talades baskiskan bevisligen norr och söder om Pyrenéerna och i stora delar av norra Spanien. Efter det [[romerska riket|romerska]] styret utvidgades språkområdet längre åt sydväst till provinsen [[La Rioja, Spanien|La Rioja]]. De östligaste baskiska dialekterna (''akvitanska'') trängdes tidigt bort av de [[romanska språk]]en. På medeltiden kunde den lantliga skriftlösa baskiskan endast med svårighet hävda sig mot de framväxande romanska skriftspråken (till exempel [[navarriska]] och [[occitanska]]). I söder förlorade baskiskan sedan 900-talet mot den vidare framträngande [[spanska]]n, men har idag behållit ungefär samma geografiska utsträckning som på 1500-talet, fastän det under de senaste två århundradena har tvingats föra en överlevnadskamp i de industriella kärnområdena, men även i Baskiens randområden.

=== Skriftlig tradition ===
Latinska inskrifter mestadels från dagens sydvästra Frankrike bevarar vissa entydigt baskiska personnamn eller gudanamn (''Leherenno deo'', "den första guden"). I nyare tid har baskiska inskrifter från 300-talet hittats i provinsen Alava. Sedan 1000 e.Kr. hittas baskiska egennamn, men även baskiska formler och korta satser oftare upphittade. Den första boken på baskiska trycktes 1545 (''Linguae Vasconum Primitiae''). Den författades av Jean (d') Etxepare (Echepare), en präst från nedre Navarra, och innehåller en rad folkligt författade dikter. Denna bok var början på en oavbruten, men inte särskilt omfångsrik litterär tradition, som framför allt uppvisar religiösa titlar. Den "baskiska pånyttfödelse- eller renässansrörelsen" (''Euskal pizkundea'', 1887–1936) undertog de första konkreta stegen till förenhetligande av skriftspråket på basis av centraldialekten i Gipuzkoa.

=== Inbördeskrig och Francotiden ===
Kortfristigt uppnådde baskiskan under [[spanska inbördeskriget]] 1935/36 ställning som ett officiellt språk i spanska Baskien. Under den anslutande [[Francisco Franco|Franco]][[diktatur]]en (1939–1975) förbjöds användning av baskiska i alla offentliga sammanhang, vilket fick antalet talare att sjunka kraftigt under loppet av dessa år. Först från 1965 lättades inskränkningarna något, så att till och med skolor med baskiska som undervisningsspråk (''ikastolak'') och kurser i baskiska för vuxna kunde inrättas. Dessa institutioner, som snart bredde ut sig i hela Baskien, gjorde skapandet av ett enhetligt baskiskt [[skriftspråk]] allt mer trängande.

=== Standardisering, regionalt officiellt språk ===
Etablerande av det gemensamma skrift- och standardspråket ''Euskara Batua'' ('förenad baskiska') främjades avgörande av fastläggningen av [[ortografi]]n av [[Koldo Mitxelena]] (även Luís Mi(t)chelena) 1968, men är tills idag ännu inte fullständigt avslutad. [[Demokratisering]]en i [[Spanien]] sedan 1975 och särskilt [[grundlag]]en från 1978, som gav baskiskan ställning som regionalt officiellt språk jämte spanskan i provinserna Vizcaya, Guipúzcoa, Álava och delar av Navarra, skapade gynnsammare förutsättningar för stabilisering och vidareutveckling av baskiskan i Spanien.

=== Utblick ===
Dessa fördelaktiga politiska omständigheter, baskiskans fasta förankring i den baskiska befolkningen och dess starka etniska och språkliga medvetande bidrar säkerligen väsentligt till bevarandet av detta ovanliga språk på längre sikt, fastän det har färre än en miljon talare.

== Baskiskans förhållande till andra språk ==

=== Historik ===

Åtskilliga teorier om baskiskans släktskap med andra språk har lagts fram: vissa teorier länkar samman språket med de [[kaukasiska språk]]en, men det finns även teorier som kopplar samman baskiskan med så avlägsna språk som [[japanska]]. Ingen av dessa teorier är allmänt vedertagen. Det finns även teorier som hävdar att baskiskan är kvarlevan av [[iberer]]nas språk, som talades på den [[iberiska halvön]] innan [[Urindoeuropéer|indoeuropéer]]na tog över. Fortfarande i slutet av [[1800-talet]] trodde man dock att baskiskan var ett [[indoeuropeiska språk|indoeuropeiskt språk]]:

{{citat|Baskerna hafva ett eget, från det spanska alldeles skildt språk, af dem sjelfva kalladt ''euscara'', ''eskuara'' eller ''esquera''. Det är af [[keltiska språk|keltiskt]] ursprung, i allmänhet detsamma som de gamle iberernas, men har under tidernas lopp undergått många förändringar.<ref>{{runeberg.org|nfab|0027.html Basker}}</ref>|[[Nordisk familjebok]], 1878}}

=== Genetisk släktskap med andra språk ===

Det är svårt att bevisa släktskap mellan baskiskan och andra språk eftersom:
* större skriftliga vittnesmål föreligger först från 1400- respektive 1500-talet, så att äldre språkstadier endast med svårighet kan rekonstrueras. Däremot kan den gamla baskiska [[toponymi]]n hjälpa;
* andra forniberiska språk är endast fragmentariskt kända och man kan alltså inte urskilja om de existerande överensstämmelserna i ordförråd mellan baskiska och forniberiska inte går tillbaka på lån eller språkkontakt (se "[[#Den iberiska hypotesen|den iberiska hypotesen]]").

Den hittills mest utbredda hypotesen bland seriösa forskare är att baskiskan inte är besläktad med något annat språk, och alltså är ett [[isolerat språk]]. Alla försök att finna ett besläktat språk med hjälp av jämförande språkforskning har hittills slagit fel. Ändå har det gjorts och görs många försök att sätta baskiskan genetiskt i förbindelse med andra språk eller språkfamiljer. Uppenbarligen erbjöd baskiskans isolering mitt bland indoeuropeiska språk dessutom en särskild lockelse. R. P. G. Rijk (1992) beskriver resultatet av dessa ansträngningar [[lapidarisk]]t: "For all the ink spent on its genetic affiliations over the past hundred years, the matter is still unclear."
==== Den iberiska hypotesen ====
Redan [[Wilhelm von Humboldt]] och senare [[Hugo Schuchardt]] framlade på 1800-talet hypotesen om släktskap mellan baskiskan och [[iberiska]]n. Iberiskan –&nbsp;ej att förväxla med [[keltiberiska]]n, ett [[keltiska språk|keltiskt]] och därmed [[Indoeuropeiska språk|indoeuropeiskt]] språk&nbsp;– är ett icke-indoeuropeiskt språk i det för- och tidigromerska Spanien (6:e till 1:a århundradet f.Kr.), som finns bevarat först sporadiskt i [[grekiska alfabetet|grekisk skrift]], senare i större omfattning i en egen [[iberisk skrift]] –&nbsp;influerad av [[fenicier]]na och [[greker]]na&nbsp;– på talrika inskrifter och mynt i Spanien, på [[Balearerna]] och i södra Frankrike. Fastän man har lyckats [[dechiffrering|dechiffrera]] den iberiska bokstavs-stavelseskriften (M.G. Moreno 1922–24), har de iberiska texterna knappt gått att förstå. Särskilt har –&nbsp;i motsats till vad som först förväntades&nbsp;– baskiskan hittills på inget sätt varit till hjälp för förståelsen, vilket bara gör det osannolikt att dessa båda språk är närmare släkt. Likväl företräds den baskisk-iberiska hypotesen fortfarande som förr av vissa forskare, medan majoriteten avfärdar den. Några överensstämmelser i ordförråd mellan iberiska och baskiska (till exempel med baskiska ''bizkar'' "bergvägg", ''argi'' "ljus", ''ilun'' "mörk", ''iri'' "stad") kan också förklaras med den täta kontakten mellan fornbaskiskan och iberiskan.

==== Afrikanska släktskapshypoteser ====
Andra ser en förbindelse mellan baskiskan och [[språk i Afrika|afrikanska språk]]. Språk som nämnts är [[berberspråk]]en, en undergrupp av [[afroasiatiska språk]], [[songhai]], som idag räknas till [[nilosahariska språk]], och gruppen [[mandespråk]], som hör till [[Niger-Kongospråk]]en. Ingen av dessa hypoteser har kunnat göra sig gällande, och [[språktypologi]]skt är de ytterst tvivelaktiga.

==== Den kaukasiska hypotesen ====
Dessa hypoteser trängdes snart ut av den baskisk-kaukasiska tesen, som förde baskiskan i förbindelse med [[kaukasiska språk]] i allmänhet eller en delgrupp av dem. Med kaukasiska språk menas de inhemska språk i [[Kaukasus]] som varken är indoeuropeiska, [[turkspråk|turkiska]] eller [[semitiska språk|semitiska]]. Kaukasologen Georgij A. Klimov analyserade med olika författare den baskisk-kaukasiska tesen kritiskt och kom till ett fullständigt avfärdande (Klimov 1994).

Klimovs huvudgrunder för att avfärda en släktskap mellan baskiskan och de kaukasiska språken är:
* De olika genetiska enheterna i de kaukasiska språken (som sönderfaller i minst tre olika [[språkfamilj]]er) tas inte i beaktande vid språkjämförelsen.
* Baskiskan har efter behov jämförts med enskilda av de runt 40 moderna kaukasiska språken, istället för med rekonstruerade kaukasiska [[protospråk]].
* [[Ljudlag]]ar mellan de baskiska och kaukasiska enheterna etableras sällan.
* Argumentationen är i allmänhet starkt [[språktypologi|typologiskt]] präglad, varigenom de saknar beviskraft för genetisk släktskap.
* [[Semantik|Semantiska]] [[anakronism]]er anlitas (till exempel används ord för järnbearbetning i jämförelsen, fastän baskiskan och de kaukasiska språken måste ha skilts åt för minst 5000 år sedan, då det inte fanns någon järnbearbetning).
* Indoeuropeiska [[lånord]] dras in i jämförelsen.

Klimovs facit: "''Den baskisk-kaukasiska tesen upprätthålls nuförtiden endast av journalister eller av sådana språkforskare som inte är förtrogna med fakta om baskiskan eller de kaukasiska språken''" (Klimov 1994).

==== Den dene-kaukasiska hypotesen ====
De nyaste försöken siktar därför på att etablera baskiskan som en del av en hypotetisk europeisk-asiatisk-nordamerikansk [[makrofamilj]], den så kallade [[dene-kaukasiska]]. Denna makrofamilj går i huvudsak tillbaka på [[Sergej Starostin]] 1984, och infogandet av baskiskan föreslogs bland andra av [[Vjatjeslav Tjiribka]] 1985. Enligt denna tes skulle baskiskan vara besläktad med [[nordkaukasiska språk]], [[sinotibetanska språk]] och Nordamerikas [[na-dene-språk]]. Den dene-kaukasiska hypotesen har dock hittills endast fått stöd av några få forskare, och följaktligen är även frågan om att inordna baskiskan i denna makrofamilj fullständigt ouppklarad.

==== Baskiska och forneuropeiska ====
En nyare ytterst omstridd undersökning kommer till slutsatsen, att en föregångare till baskiskan, som kallas [[vaskoniska]], enligt kunskaper från [[onomastik]] (namnforskning) en gång var utbrett i stora delar av Europa och ännu idag finns i många förindoeuropeiska ort- och flodnamn (Hamel–[[Theo Vennemann|Vennemann]] 2002). Enligt denna tes finns det bland annat överensstämmelser mellan ortsbeteckningar i hela Europa och baskiska ord. Nästan alla forskare har förkastat denna hypotes<!--, da er sich kaum genauer überprüfen lässt-->.

Fornbaskiskan eller [[vaskoniska]]n – den antika föregångaren till det moderna språket – i motsats till en idag ofta som populär företrädd uppfattning knappast anses som en sorts forneuropeiskt gemensamt språk, som skulle vara utbrett över hela Syd-, Väst- och Mellaneuropa före indoeuropeiseringen. Säkerligen fanns det i detta omfångsrika område olika förindoeuropeiska språk, som endast delvis var besläktade med förelöparen till dagens baskiska. Redan de [[iberiska]] och [[sydlusitanska]] språken visar att det till och med på den iberiska halvön fanns förindoeuropeiska språk som uppenbart inte uppvisar någon släktskap med baskiskan.

=== Isolerat språk ===
Man måste avslutande fastställa att det idag inte finns tillräckligt bevis för att anse baskiskan vara besläktad med något annat språk eller språkfamilj. Baskiskan är alltså enligt forskningsläget att inordna som ett [[isolerat språk]].

=== Pidginvarianter ===
Under historiens lopp har minst två [[pidginspråk]] baserade på baskiska uppkommit – [[algonkin-baskiskt pidginspråk|algonkin-baskiska]] och [[baskisk-isländskt pidginspråk|isländsk-baskiska]]. Inget av dessa utvecklades dock till [[kreolspråk]] och båda är sedan länge utdöda.

=== Växelförbindelser med geografiskt närliggande språk ===

==== Fonologi ====

Två närliggande [[romanska språk]], nämligen [[spanska]] och ännu starkare det sydvästfranska regionala språket [[gaskogniska]] uppvisar en reduktion av det latinska ''f'' till h, som i det spanska standardspråket idag är stumt. Detta fenomen förs tillbaka på inflytande från baskiskan, jämför det spanska ortnamnet ''Fuenterrabia'', baskiska ''Hondarribia''.

* lat. ''filia'', span. ''hija'', gasc. ''hilha'', fr. ''fille'' (''dotter'')
* lat. ''farina'', span. ''harina'', gasc. ''haría'', fr. ''farine'' (''mjöl'')
* lat. ''flore'', span. ''flor'', gasc. ''hlor''', fr. ''fleur'' (''blomma'')
* lat. ''frigidus'', span. ''frío'', gasc. ''hred'', fr. ''froid'' (''kall'')
* lat. ''califacere'', span. (i sammansättningar:) ''calefac...'', gasc. ''cauhar'', fr. ''chauffer'' (''uppvärma'')

Ytterligare inflytande är åtskillnaden mellan två r-ljud i baskiskan som i spanskan och den så kallade protetiska vokalen före ursprungligt anljudande ''r''.

* lat. ''rota'', span. ''rueda'', bask. ''errota'', gasc. ''arroda'', fr. ''roue'' (''hjul'')

Hela [[Gascogne]] anses som tidigare baskiskt språkområde och även i Spanien ska utbredningsområdet tidigare ha varit mer utbrett än idag, vilket visas genom [[toponymi]]n: Val d'Aran (baskiska ''aran'' dal).

==== Ordförråd, lånord ====

Baskiskan har inte bara i sin [[morfologi (lingvistik)|morfologi]] utan även i sitt [[ordförråd]] bevarat en iögonfallande självständighet, trots det minst 2500-åriga trycket från de omgivande indoeuropeiska språken. Ändå har det i loppet av sin historia införlivat åtskilliga [[lånord]] framför allt från [[latin]] och [[romanska språk]]. Några exempel är: 
* ''errege'' < lat. ''rex, regis'' "kung"
* ''errota'' < lat. ''rota'' "hjul" (se ovan)
* ''lege'' < lat. ''lex, legis'' "lag"
* ''eliza'' < lat. ''ecclesia'' "kyrka"
* ''liburu'' < lat. ''liber'', vulgärlatin ''librum'' "bok"
* ''dorre'' < span. ''torre'' "torn"
* ''bake'' < lat. ''pax, pacis'' "fred"
* ''gaztelu'' < lat. ''castellum'' "slott"
* ''katu'' < lat. ''cattus'' "katt"
Ett annat viktigt lånordsskikt kommer från [[keltiska språk]] som till exempel:  
* ''adar'' < kelt. ''adarc'' "horn"
* ''hartz'' < kelt. ''art'' "björn"

Fastän baskiskan har åtskilliga möjligheter att bilda nya ord genom [[avledning]] får idag [[engelska]] och romanska ord för modern teknologi insteg i baskiskan i stor omfattning. Omvänt har endast mycket få baskiska ord lånats in i de omgivande romanska språken, men baskiska familje- och ortnamn har fått stor utbredning i Spanien och Latinamerika (till exempel ''[[Simon Bolívar|Bolívar]]'', ''Echeverría'' och ''[[Che Guevara|Guevara]]''). Möjliga baskiska lånord i romanska språk är:

* span. ''izquierda'' (vänster) från baskiska ''ezkerra;''
* franska ''bizarre'' (bisarr) från baskiska ''bizar'' (skägg).

== Baskiskans språkstruktur ==
Baskiskan skiljer sig [[Språktypologi|typologiskt]] fullständigt från de idag geografiskt närliggande romanska språken och från alla indoeuropeiska språk. Den har en [[suffix]]-deklination (som [[agglutinerande språk]], till exempel många [[uraliska språk|uraliska]] och [[turkspråk|turkiska]] språk), inget [[grammatiskt genus]] och ett ytterst formrikt och komplicerat [[verbalsystem]] med markering av en eller upp till fyra [[person (grammatik)|personer]] i varje [[finit verb]]form. Markeringen av nominalböjningen ([[Deklination (lingvistik)|deklination]]) sker vid slutet av en ordgrupp.

=== Fonologi ===
[[Vokal]]systemet är tregradigt och gör inte åtskillnad efter vokallängd. Vokalerna är /{{IPA|a}}, {{IPA|e}}, {{IPA|i}}, {{IPA|o}}, {{IPA|u}}/. [[Konsonant]]erna framställs i följande tabell.

'''Baskiskans konsonanter'''

{| class="wikitable"
!
![[labial]]
![[dental]]
![[Alveolar|apiko-<br />alveolar]]
![[Alveolar|dorso-<br />alveolar]]
![[postalveolar]]
![[palatal]]
![[velar]]
![[glottal]]
|-
|[[Klusil]]er<br />[[tonlös]]||{{IPA|p}}||{{IPA|t}}||{{IPA|ʦ}} (tz)||{{IPA|ʨ}} (ts)||{{IPA|ʧ}} (tx)||({{IPA|c}}) (tt)||{{IPA|k}}||.
|-
|[[Klusil]]er<br />[[tonande]]||{{IPA|b}}||{{IPA|d}}||.||.||.||({{IPA|ɟ}}) (dd)||{{IPA|g}}||.
|-
|[[Frikativa|Frikativor]]||({{IPA|f}})||.||{{IPA|s}} (z)||{{IPA|ɕ}} (s)||{{IPA|ʃ}} (x)||.||{{IPA|x/ʤ}} (j)||{{IPA|h}}
|-
|[[Nasal konsonant|Nasaler]]||{{IPA|m}}||{{IPA|n}}||.||.||.||({{IPA|ɲ}}) (ñ)||.||.
|-
|[[Tremulant (fonetik)|Tremulanter]]||.||.||.||{{IPA|r}} (rr)||.||.||.||.
|-
|Tappar/[[flapp]]ar||.||.||.||{{IPA|ɾ}} (r)||.||.||.||.
|-
|[[Lateral]]er||.||.||.||{{IPA|l}}||.||{{IPA|ʎ}} (ll)||.||.
|-
|}

Ljuden är angivna i [[Internationella fonetiska alfabetet|IPA]]-form, i klamrar därefter de skriftliga realiseringarna i den baskiska ortografin, ifall dessa avviker från IPA-formen. Ortografiskt ''x'' motsvarar ungefär svenskt ''sch''. Uttalet av bokstaven ''j'' [x] motsvarar ungefär [[tyska]]ns ''ch'', men varierar mellan ''ch'' och ''dsch''. Dubbelkonsonanterna [tt], [dd] och [ll] uttalas palatalt, alltså ungefär som ''tj'', ''dj'' respektive ''lj''. [[Fonem]] inom klamrar har ingen fullständig fonemstatus. /f/ uppträder endast i lånord, /c, ɟ/ är begränsade till vissa sammanhang (smekformer) och /ɲ/ kan nästan alltid beskrivas som kontextvariant av /n/. Även om /h/ på ytan inte artikuleras av många talare, rör det sig systematiskt sett om ett fonem i baskiskan.

Skillnaden mellan ''ts'' och ''tz'' är [[fonem]]atisk, som exempelparet:
* ''atzo'' "igår";
* ''atso'' "gammal".
visar.

Uttalet av tonlösa [[klusil]]er är starkare [[Aspiration (fonetik)|aspirerat]] än i de romanska språken.

== Grammatik ==
=== Ergativt språk ===

Baskiskan är ett [[Ergativa språk|ergativt språk]]. [[Subjekt (grammatik)|Subjekt]]en i [[intransitiv]]a satser står omarkerade i [[kasus]] [[absolutiv]], som även används för att markera [[direkt objekt|direkta objekt]] i [[transitiv]]a satser. Subjektet i transitiva satser står då i kasus [[ergativ]] (som tar suffixet ''-k'').

:{| cellpadding="6" style="line-height: 1em;"
|+ '''Exempel på baskiska som ett ergativt språk'''
| <u>sats</u>:
| colspan="2" | ''Gizona etorri da.''
| &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;
| colspan="3" | ''Gizonak mutila ikusi du.''
|-
| <u>ord</u>:
| gizona<span style="color:#008000">'''-∅'''</span>
| etorri da
| &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;
| gizona<span style="color:#800000">'''-k'''</span>
| mutila<span style="color:#008000">'''-∅'''</span>
| ikusi du
|-
| <u>glosa</u>:
| mannen<span style="color:#008000">'''-<small>ABS</small>'''</span>
| har.anlänt
| &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;
| mannen<span style="color:#800000">'''-<small>ERG</small>'''</span>
| pojke<span style="color:#008000">'''-<small>ABS</small>'''</span>
| har.sett
|-
| <u>funktion</u>:
| <span style="color:#008000">'''S<sub>intrans</sub>'''</span>
| VERB<sub>intrans</sub>
| &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;
| <span style="color:#800000">'''S<sub>trans</sub>'''</span>
| <span style="color:#008000">'''O'''</span>
| VERB<sub>trans</sub>
|-
| <u>översättning</u>:
| colspan="2" | "Mannen har anlänt"
| &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;
| colspan="2" | "Mannen såg pojken"
|}

Även om ''mannen'' (''gizona'') på svenska och andra icke-ergativa ([[ackusativa språk|ackusativa]]) språk, står som [[Subjekt (grammatik)|subjekt]] i båda meningarna, böjs det olika i baskiskan. I meningen ''gizona etorri da'' står ''gizona'' i absolutiv, medan det står i ergativ i meningen ''gizonak mutila ikusi du'' – ''gizona-'''k'''''.

=== Nominalmorfologi ===
==== Transnumeral, singular och plural ====
Substantiv har en [[numerus]]lös grundform ([[transnumeral]]), en [[singular]]form och en [[plural]]form. I [[absolutiv]] (se ovan) lyder formerna som följer:

{| class="wikitable"
|-
!Numerus
!Form
!Översättning
|-
| absolutiv transnumeral || ''katu'' || "katt"
|-
| absolutiv singular || ''katu-'''a''''' || "katten"
|-
| absolutiv plural || ''katu-'''ak''''' || "katterna"
|-
|}

Den numeruslösa grundformen (transnumeral) betecknas ibland som ''obestämd''. Det rör sig dock inte om en specifik indefinit form, utan mer om att abstrahera från numerus. Även beteckningen ''bestämd'' för de icke-transnumerala formerna är inte helt korrekt, fastän den är mycket utbredd. Vissa språkvetenskapsmän talar därför även om ''individualiserad''. Exempelsatsen: ''Garfield katua da.'' "Garfield är en katt" visar tydligt att det inte handlar om tecken för bestämd form.

==== Kasusbildning ====
Baskiskan bildar [[kasus]] genom tillfogning av [[suffix]], som dock inte måste följa omedelbart på substantivet, utan alltid fogas till det sista elementet i en nominalgrupp.

Böjningssuffixen fås i ren form vid egennamn och transnumerala former. Singularsuffixen bildas genom tillfogning av markören /-a(-)/, pluralsuffixen oftast genom bortfall av suffixinledande /-r-/. Baskiskan saknar [[grammatiskt genus]]. Följande tabell ger en översikt över den regelbundna deklinationen i baskiskan.

'''Kasusen och deras motsvarande suffix:'''
{| class="wikitable"
|-
!rowspan=2|Kasus
!colspan=3|Inanimat
!colspan=3|Animat
!rowspan=2|Betydelse
|-
!transnumeral
!singular<br />
!plural<br />
!transnumeral
!singular<br />
!plural<br />
|-
| [[absolutiv]] || ''-'' || ''-a'' || ''-ak'' || colspan=3 rowspan=8 align=center | ''som inanimat'' || (se ovan)
|-
| [[ergativ]] || ''-([r]e)k'' || ''-ak'' || ''-ek'' || (se ovan)
|-
| [[dativ]] || ''-(r)i'' || ''-ari'' || ''-ei'' || för
|-
| [[genitiv]] || ''-(r)en'' || ''-aren'' || ''-en'' || possessiv genitiv
|-
| [[benefaktiv]] || ''-(r)rentzat'' || ''-arentzat'' || ''-entzat'' || till förmån för
|-
| [[komitativ]] || ''-(r)ekin'' || ''-arekin'' || ''-ekin'' || tillsammans med
|-
| [[motivativ]] || ''-([r]e)ngatik'' || ''-a(ren)gatik'' || ''-engatik'' || på grund av
|-
| [[instrumentalis]] || ''-(e)z'', ''-(e)taz'' || ''-az'' || ''-ez'' || medelst
|-
|valign=top| [[inessiv]] || ''-([r]e)tan''<br />''-([r]e)n'' (vid egennamn) || ''-(e)an'' || ''-etan'' || ''-(r)engan''<br />''-([r]en)gan'' (vid egennamn) || ''-a(ren)gan'' || ''-engan'' || i / vid
|-
|valign=top| [[allativ]] || ''-(e)tara''<br />''-([r]e)ra'' (vid egennamn) || ''-(e)ra'' || ''-etara'' || ''-(r)engana''<br />''-([r]en)gana'' (vid egennamn) || ''-a(ren)gana'' || ''-engana'' || till
|-
|valign=top| [[ablativ]] || ''-(e)tatik''<br />''-([r]e)tik'' (vid egennamn) || ''-(e)tik'' || ''-etatik'' || ''-(r)engandik''<br />''-([r]en)gandik'' (vid egennamn) || ''-a(ren)gandik'' || ''-engandik'' || från
|-
|valign=top| [[direktiv]] || ''-([e]ta)rantz''<br />''-([r]e)rantz'' (vid egennamn) || ''-(e)rantz'' || ''-etarantz'' || ''-([r]en)ganantz'' || ''-a(ren)ganantz'' || ''-enganantz'' || i riktning
|-
|valign=top| [[terminativ]] || ''-([e]ta)taraino''<br />''-([r]e)raino'' (vid egennamn) || ''-(e)raino'' || ''-etaraino'' || ''-(r)enganaino''<br />''-([r]en)ganaino'' (vid egennamn) || ''-a(ren)ganaino'' || ''-enganaino'' || till(s)
|-
|valign=top| [[separativ]] || ''-(e)tako''<br />''-([r]e)ko'' (vid egennamn) || ''-(e)ko'' || ''-etako'' || colspan=3 align=center | ''-'' || från
|-
|valign=top| [[prolativ]] || ''-tzat'' || ''-'' || ''-'' || ''-tzat'' || ''-'' || ''-'' || ansedd som
|-
|valign=top| [[partitiv]] || ''-(r)ik'' || ''-'' || ''-'' || ''-(r)ik'' || ''-'' || ''-'' || några / inga
|}
Deklinationen av nomen som slutar på konsonant skiljer sig endast oväsentligt: det suffixinledande /-r/ bortfaller i de transnumerala formerna, och framför vissa suffix infogas ett /-e-/.

==== Personliga pronomen ====
Böjningen av personliga pronomen följer samma schema:

{| class="wikitable"
|-
!Kasus
!jag
!du
!han/hon
!vi
!Ni
!ni
!de
|-
| absolutiv || ''ni'' || ''hi'' || ''hura'' || ''gu'' || ''zu'' || ''zuek'' || ''haiek''
|-
| ergativ || ''nik'' || ''hik'' || ''hark'' || ''guk'' || ''zuk'' || ''zuek'' || ''haiek''
|-
| dativ || ''niri'' || ''hiri'' || ''hari'' || ''guri'' ||''zuri'' || ''zuei'' || ''haiei''
|-
| genitiv || ''nire'' || ''hire'' || ''haren'' || ''gure'' || ''zure'' || ''zuen'' || ''haien''
|-
| benefaktiv || ''niretzat'' || ''hiretzat'' || ''harentzat'' || ''guretzat'' || ''zuretzat'' || ''zuentzat'' || ''haientzat''
|-
| komitativ || ''nirekin'' || ''hirekin'' || ''harekin'' || ''gurekin'' || ''zurekin'' || ''zuekin'' || ''haiekin''
|-
| instrumentalis || ''nitaz'' || ''hitaz'' || ''hartaz'' || ''gutaz'' || ''zutaz'' || ''zuetaz'' || ''haietaz''
|-
|}

==== Nominalfraser ====
Kasusändelser fogas i en [[nominalfras]] med flera led endast till det sista ledet, och de föregående leden böjs inte. [[Attribut (lingvistik)|Attributiva]] [[adjektiv]] står efter de substantiv som de hör till. ''bat'' ("en") har funktionen av obstämd [[artikel (grammatik)|artikel]] och står vid slutet av nominalfrasen.

{| class="wikitable"
|+ Exempel på nominalfraser
|-
!Baskiska
!Svenska
|-
| ''asto txuri bat''|| "en vit (''txuri'') åsna (''asto'')"
|-
| ''katu beltz batengatik''|| "på grund av en svart (''beltz'') katt (''katu'')"
|-
| ''etxe ederra''|| "det vackra (''eder'') huset (''etxe'')"
|-
| ''gure ahuntz politak''|| "våra (''gure'') vackra (''polit'') getter (''ahuntz'')"
|-
| ''zahagi berrietan''|| "i de nya (''berri'') (vin-)läglarna (''zahagi'')"
|-
|}

=== Räkneord ===
Baskiskan uppvisar ett tydligt [[vigesimalsystem]] (tjugotalsystem), till exempel 40&nbsp;= 2&nbsp;x&nbsp;20, 60&nbsp;= 3&nbsp;x&nbsp;20, 80&nbsp;= 4&nbsp;x&nbsp;20, 90&nbsp;= 4&nbsp;x&nbsp;20 +&nbsp;10. Man kan jämföra med resterna av detta system i franskan och bretonskan.

{| class="wikitable"
| 1|| ''bat''|| 11|| ''hamaika''|| 10|| ''hamar''
|-
| 2|| ''bi''|| 12|| ''hamabi''|| 20|| ''hogei''
|-
| 3|| ''hiru''|| 13|| ''hamahiru''|| 30|| ''hogeita hamar''
|-
| 4|| ''lau''|| 14|| ''hamalau''|| 40|| ''berrogei''
|-
| 5|| ''bost''|| 15|| ''hamabost''|| 50|| ''berrogeita hamar''
|-
| 6|| ''sei''|| 16|| ''hamasei''|| 60|| ''hirurogei''
|-
| 7|| ''zazpi''|| 17|| ''hamazazpi''|| 70|| ''hirurogeita hamar''
|-
| 8|| ''zortzi''|| 18|| ''hemezortzi''|| 80|| ''laurogei''
|-
| 9|| ''bederatzi''|| 19|| ''hemeretzi''|| 90|| ''laurogeita hamar''
|-
| 10|| ''hamar''|| 20|| ''hogei''|| 100|| ''ehun''
|-
|}

=== Verbmorfologi ===
Medan böjningen av nomen i baskiskan trots de många kasusen gestaltar sig rätt översiktligt, är verbböjningen rentav beryktad för sin utomordentligt mångfaldiga och komplicerade formbildning. 

Grammatiker på 1700-talet räknade inte mindre än 30&nbsp;952 former av ett enskilt verb. Det har följande orsak: formerna av det [[finit verb|finita]] verbet i baskiskan hänvisar inte endast till förekommande person för det handlande subjektet (det är normalfallet i indoeuropeiska språk, till exempel tyska ''ich lieb-e'', ''du lieb-st'', ''er lieb-t'' osv.), utan dessutom till person för det direkta och indirekta objektet för handlingen och ibland till och med dessutom person för den som tilltalas.

Här är några former av presens av verbet ''ukan'' = "ha" (3sg = tredje person singular och så vidare):

{| class="wikitable"
|-
!baskiska
!översättning
!subjekt
!direkt<br />objekt
!indirekt<br />objekt
|-
| ''du'' || "hon/han har det" || 3sg || 3sg || -
|-
| ''gaitu'' || "hon/han har oss" || 3sg || 1pl || -
|-
| ''zaitugu'' || "vi har Er" || 1pl || 2sg || -
|-
| ''diot'' || "jag har det för henne/honom" || 1sg || 3sg || 3sg
|-
| ''dizut'' || "jag har det för Er" || 1sg || 3sg || 2sg
|-
| ''dizkizut'' || "jag har dem för Er" || 1sg || 3pl || 2sg
|-
| ''dizkigute'' || "de har dem för oss" || 3pl || 3pl || 1pl
|-
|}

Man inser genast till vilken formrikedom denna tredubbla markering av verbformer måste leda. En översiktlig framställning av böjningsmönstret måste vara tredimensionell.

==== Den enkla konjugationen ====
Baskiskan urskiljer en så kallad ''enkel'' (eller ''syntetisk'') konjugation, där formerna bildas direkt från själva verbet (som till exempel svenskt presens "han älskar") och ''sammansatt'' (''analytisk'' eller ''perifrastisk'') konjugation med [[hjälpverb]] (som till exempel svenskans [[perfekt]] "jag har älskat").

Den så kallade enkla konjugationen används endast för en liten grupp ofta använda verb. Verb som böjs enkelt är ''izan'' "vara", ''ukan'' "ha", ''egon'' "vara", ''etorri'' "komma", ''joan'' "(målinriktat) gå", ''ibili'' "gå omkring", ''eduki'' "ha, hålla", ''jakin'' "veta", ''esan'' "säga". I litterär baskiska konjugeras ytterligare några verb enkelt, som ''ekarri'' "bringa", ''erabili'' "använda", ''eraman'' "bära", ''etzan'' "ligga", ''iraun'' "räcka". Andelen så kallade enkla verb var större i tidigare språkfaser. Texter från 1500-talet innehåller ungefär femtio. Idag används de som medel i högtidlig stil. Alla andra verb konjugeras perifrastiskt (det vill säga med hjälpverb). Den enkla konjugationen har idag endast två [[tempus]] kvar – [[presens]] och [[preteritum]] – och en [[imperativ]].

Exempel: Presens av verbet ''ekarri'' "bringa" med några varianter av subjektet och direkta och indirekta objektet (3sg = 3:e person singular etc.):

{| class="wikitable"
|-
!Baskiska
!översättning
!subjekt
!direkt<br />objekt
!indirekt<br />objekt
|-
| ''dakart'' || "jag bringar det" || 1sg || 3sg || -
|-
| ''dakarna'' || "du (femininum) bringar det" || 2sg || 3sg || -
|-
| ''dakark'' || "du (maskulinum) bringar det" || 2sg || 3sg || -
|-
| ''dakar'' || "hon/han bringar det" || 3sg || 3sg || -
|-
| ''darkarte'' || "de bringar det" || 3pl || 3sg || -
|-
| ''dakartza'' || "hon/han bringar dem" || 3sg || 3pl || -
|-
| ''nakar'' || "hon/han bringar mig" || 3sg || 1sg || -
|-
| ''hakar'' || "hon/han bringar dig" || 3sg || 2sg || -
|-
| ''dakarkiote'' || "de bringar det till henne/honom" || 3pl || 3sg || 3sg
|-
| ''dakarzkiote'' || "de bringar dem till henne/honom" || 3pl || 3pl || 3sg
|-
|}

Ett fullständigt schema för presens av det ofta använda hjälpverbet ''ukan'' 'ha' med fast direkt objekt i 3:e singular "det" och variabelt dativobjekt visar följande tabell:

{| class="wikitable"
|-
!subjekt
!colspan="9"|det indirekta objektets person
|-
!&nbsp;
!ingen
!1sg<br />
(mig)
!2sg<br />
(dig femininum)
!2sg<br />
(dig maskulinum)
!3sg<br />
(henne/honom)
!1pl<br />
(oss)
!2sg<br />
(Er)
!2pl<br />
(er)
!3pl<br />
(dem)
|-
!1sg<br />
(jag)
|''dut''
|''-''
|''dinat''
|''diat''
|''diot''
|''-''
|''dizut''
|''dizuet''
|''diet''
|-
!2sg<br />
(du femininum)
|''dun''
|''didan''
|''-''
|''-''
|''dion''
|''digun''
|''-''
|''-''
|''dien''
|-
!2sg<br />
(du maskulinum)
|''duk''
|''didak''
|''-''
|''-''
|''diok''
|''diguk''
|''-''
|''-''
|''diek''
|-
!3sg<br />
(hon/han)
|''du''
|''dit''
|''din''
|''dik''
|''dio''
|''digu''
|''dizu''
|''dizue''
|''die''
|-
!1pl<br />
(vi)
|''dugu''
|''-''
|''dinagu''
|''diagu''
|''diogu''
|''-''
|''dizugu''
|''dizuegu''
|''diegu''
|-
!2sg<br />
(Ni)
|''duzu''
|''didazu''
|''-''
|''-''
|''diozu''
|''diguzu''
|''-''
|''-''
|''diezu''
|-
!2pl<br />
(ni)
|''duzue''
|''didazue''
|''-''
|''-''
|''diozue''
|''diguzue''
|''-''
|''-''
|''diezue''
|-
!3pl<br />
(de)
|''dute''
|''didate''
|''dinate''
|''diate''
|''diote''
|''digute''
|''dizute''
|''dizuete''
|''diete''
|}

Till exempel heter ''diguzue'' „ni har det för oss” (subjekt 2.pl., indirekt objekt 1.pl., direkt objekt 3.sg. "det"). De motsvarande formerna för ett direkt objekt i 3. pers. ''plural'' bildas vid formerna med dativreferens genom inskott av /-zki-/ efter den första stavelsen /di-/, till exempel ''di'''zki'''ot'' „jag har dem för henne/honom”, men ''diot'' „jag har det för henne/honom”.

[[Reflexiv]]a former (till exempel "jag har mig") existerar inte i detta schema. De måste bildas genom omskrivningar.

==== Den sammansatta konjugationen ====
Formerna i den sammansatta eller perifrastiska konjugationen, som alla andra, icke-enkla verb konjugeras efter, bildas av en av verbets stamformer tillsammans med en form av hjälpverben ''izan'', ''ukan'', ''edin'' eller ''ezan''. Stamformer är själva verbets stam, perfekt[[particip]], futurum particip och [[gerundium]] (egentligen ett verbalnomen i [[inessiv]]). Därvid kan ''ukan'' och ''ezan'' användas vid [[transitiv]]a verb, samt ''izan'' och ''edin'' vid [[intransitiv]]a verb. Se litteraturhänvisningar för vidare detaljer.

== Referenser ==
{{artikelursprung|
källa=tyskspråkiga Wikipedia|
url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Baskische_Sprache&oldid=44632918|
artikel=Baskische Sprache|
datum=7 april 2008|
bild=
}}

=== Noter ===
<references/>

=== Tryckta källor ===
* Elena Martinez Rubio. Wörterbuch Deutsch-Baskisch/Baskisch-Deutsch. Elkar. Donostia. 2006. Von Buske Verlag in Deutschland vertrieben.{{ISBN|84-9783-317-1}}.
* Manuel Agud, A. Tovar: ''Diccionario etimológico vasco.'' Gipuzkaoko Foru Aldundia, Donostia-San Sebastián 1989, 1990, 1991. (Ej avslutad)
* Helmut Kühnel: ''Wörterbuch des Baskischen.'' Reichert, Wiesbaden 1999. {{ISBN|3-89500-121-X}} <br />(Wörterbuch Baskisch–Deutsch und Deutsch–Baskisch; Tabellen zu Wortbildungsuffixen und zur Verbalmorphologie.)
* Martin Löpelmann: ''Etymologisches Wörterbuch der baskischen Sprache.'' Dialekte von Labourd, Nieder-Navarra und La Soule. 2 Bde. de Gruyter, Berlin 1968.
* Luis Mitxelena: ''Diccionario General Vasco/ Orotariko Euskal Hiztegia.'' 16 Bde. Real academia de la lengua vasca, Bilbao 1987ff. {{ISBN|84-271-1493-1}}
* Resurrección María de Azkue: ''Morfología vasca.'' La Gran enciclopedia vasca, Bilbao 1969.
* Christiane Bendel: Baskische Grammatik. Buske Verlag, Hamburg 2006. {{ISBN|3-87548-419-3}}
* J. I. Hualde, J. Ortiz de Urbina: ''A Grammar of Basque.'' Mouton Grammar Library. Bd 26. de Gruyter, Berlin 2003. {{ISBN|3-11-017683-1}}
* Alan R. King: ''The Basque Language. A Practical Introduction.'' University of Nevada Press, Reno 1994. {{ISBN|0-87417-155-5}}
* Pierre Lafitte: ''Grammaire basque - navarro-labourdin littéraire.'' Elkarlanean, Donostia/Bayonne 1962, 2001. {{ISBN|2-913156-10-X}}
* [[Joxe Azurmendi]]: "Die Bedeutung der Sprache in Renaissance und Reformation und die Entstehung der baskischen Literatur im religiösen und politischen Konfliktgebiet zwischen Spanien und Frankreich" In: Wolfgang W. Moelleken (Herausgeber), Peter J. Weber (Herausgeber): ''Neue Forschungsarbeiten zur Kontaktlinguistik'', Bonn: Dümmler, 1997. {{ISBN|978-3537864192}}
* Michel Morvan: ''Les origines linguistiques du basque.'' Bordeaux 1996. {{ISBN|2-86781-182-1}}
* J. B. Orpustan: ''La langue basque au Moyen-Age.'' Baïgorri 1999. {{ISBN|2-909262-22-7}}
* Robert Lawrence Trask: ''The History of Basque.'' Routledge, London - New York 1997. {{ISBN|0-415-13116-2}}
* Eguzki Urteaga: ''La langue basque dans tous ses états - sociolinguistique du Pays Basque.'' Harmattan, Paris 2006. {{ISBN|2-296-00478-4}}
* J. D. Bengtson: ''The Comparison of Basque and North Caucasian.'' i: ''[[Mother Tongue]].'' Journal of the Association for the Study of Language in Prehistory. Gloucester MA 1999. {{ISSN|1087-0326}}
* Georgij A. Klimov: ''Einführung in die kaukasische Sprachwissenschaft.'' Buske, Hamburg 1994. {{ISBN|3-87548-060-0}}
* Michel Morvan: ''Les origines linguistiques du basque.'' Presses universitaires, Bordeaux 1996. {{ISBN|2-86781-182-1}}
* R. W. Thornton: ''Basque Parallels to Greenberg’s Eurasiatic.'' in: ''[[Mother Tongue (Journal)|Mother Tongue]].'' Journal of the Association for the Study of Language in Prehistory. Gloucester MA 2002. {{ISSN|1087-0326}}
* R. L. Trask: ''Basque and Dene-Caucasian.'' i: ''[[Mother Tongue]].'' Journal of the Association for the Study of Language in Prehistory. Gloucester MA 1995. {{ISSN|1087-0326}} (Med omfångsrik och kompetent diskussion om temat.)
* Michel Aurnague: ''Les structures de l’espace linguistique - regards croisés sur quelques constructions spatiales du basque et du français.'' Peeters, Louvain u.&nbsp;a. 2004. {{ISBN|2-87723-802-4}}.
* Jean-Baptiste Coyos: ''Politique linguistique - langue basque.'' Elkar, Baiona u.&nbsp;a. 2004. {{ISBN|2-913156-65-7}}.
* Elisabeth Hamel, Theo Vennemann: ''Vaskonisch war die Ursprache des Kontinents.'' i: ''[[Spektrum der Wissenschaft]].'' Tysk utgåva av ''Scientific American''. Spektrumverlag, Heidelberg 2002,5, S.32. {{ISSN|0170-2971}} (kontrovers diskuterad)
* Txomin Peillen: ''Les emprunts de la langue basque à l’occitan de Gascogne - étude du dialecte souletin de l’euskara.'' Univ. Nacional de Educación a Distancia, Madrid 1998. {{ISBN|84-362-3678-5}}

== Externa länkar ==
{{Interwiki|språkkod=eu}}
* [http://homepages.fh-giessen.de/kausen/wordtexte/Baskisch.doc Ernst Kausen: Die baskische Sprache. Gießen 2001] (DOC) (Uppsatsen är basis för tyskspråkiga Wikipedias artikel)
* [http://www.euskaltzaindia.net (CNRS) Baskiska språkakademien]
* [http://artxiker.ccsd.cnrs.fr Archive ARTXIKER Artxiboa: Archive de la Recherche pour la Langue basque et les Langues typologiquement proches]
{{Rekommenderad}}
[[Kategori:Isolatspråk]]
[[Kategori:Baskiska| ]]
[[Kategori:Subjekt–objekt–verb-språk]]