Bengt Henoch

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Bengt Torkel Henoch, född 25 december 1932, död den 4 maj 2015, var en svensk professor i tillämpad elektronik vid KTH.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Henoch arbetade mellan 1956 och 1964 som forskare vid Försvarets Forskningsanstalt med utveckling av mikrovågsteknik, och disputerade 1964 vid KTH på en avhandling[1] om mikrovågsförstärkare. 1964–1980 arbetade han som forskningsledare vid Institutet för mikrovågsforskning (ACREO) och utvecklade kommunikationssystem med mikrovågsteknik och beviljades flera patent.[2] 1980–1990 arbetade han som affärsområdeschef på Philips och ledde utveckling och kommersialisering av PREMID-systemet, ett tidigt Rfid-system[3] som möjliggjorde beröringsfri avläsning av information från så kallade eskort-minnen på kortare avstånd. Systemet fann tillämpningar i bland annat debiteringssystem för vägtullar[4] och automationslösningar i bilindustrin. PREMID-systemet och Bengt Henoch uppmärksammades 1982 med ett hedersomnämnande i Dagens Industris årliga tävling "Stora Industripriset"[5], samt fick 1983 Veckans Affärer:s pris Guldkuggen [6]

1990–1997 var han professor på institutionen för tillämpad elektronik på KTH,[7] där han innehade expertroller i flera europeiska forskningsprojekt om industriautomation[8]. Han var bland annat ledare för programmet ESTPID som stöttade utveckling av estländsk elektronikindustri genom samarbeten mellan akademi och industri, och fick se den roll estländska migranter i Sverige kunde spela för att utveckla slumrande kompetens i Estland efter frigörelsen från Sovjetunionen.[9][10]

1998 tillträdde han en professur vid Jönköpings Tekniska Högskola och ansvarade för tvärvetenskaplig forskning med inriktning mot utvecklingsprocesser i små och medelstora företag (Development processes in SME:s - Technology, Organisation and Learning). Han intresserade sig särskilt för TDE - Transnational Diaspora Entrepreneurship - som handlar om hur migranters kompetens bättre kan tillvaratas för att befrämja utveckling, innovation och global handel.[11][12]

Henoch var initiativtagare till flera nätverk och konferenser inom området transfereringar, mikrofinansiering och investeringar (remittances, microfinance and investments), till exempel EU-Horizon2020-projektet Diasporalink[13] som var ett utbytesprogram under perioden 2015–2019 mellan 24 universitet och forskningsinstitut i EU, Amerika, Afrika och Australien med syfte att undersöka, utvärdera och underlätta TDE - Transnational Diaspora Entrepreneurship - som en drivkraft för utveckling och värdeskapande i migranters ursprungs- och uppehållsland.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Henoch, Bengt; Nilsson Christer, Zeng Yanlin (1990) (på engelska). A new concept for a two-way microwave communication link. Trita-TDE,0280-4506 ;9002. Stockholm: KTH. Libris 1567445 
  • Henoch, Bengt; Nilsson Christer, Zeng Linn (1991) (på engelska). Escort memories state of the art and evolution prospects. [Trita-TDE],0280-4506 ;[9106]. Stockholm: KTH. Libris 1567469 
  • Henoch, Bengt; Nilsson Christer, Zeng Linn (1991) (på engelska). Production control, quality monitoring, after-sales service and life-tracking based on data carriers integrated with the product/car /. [Trita-TDE],0280-4506 ;[9104]. Stockholm: KTH. Libris 1567463 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Henoch, Bengt (1964) (på engelska). Broad-banding of negative resistance solid-state amplifiers. Stockholm: Esselte. Libris 7887 
  2. ^ ”Bengt Henoch Inventions, Patents and Patent Applications - Justia Patents Search” (på engelska). patents.justia.com. http://patents.justia.com/inventor/bengt-henoch. Läst 20 maj 2017. 
  3. ^ Jones, Erick C.; Chung, Christopher A. (2007). RFID in Logistics: A Practical Introduction. CRC Press. ISBN 978-0-8493-85261 
  4. ^ ”Mikrovåg löser trafikkaos - annons från Philips”. Svenska Dagbladet: s. 9. 29 april 1985. Läst 1 september 2017. 
  5. ^ ”Namn idag - hedersomnämnande i tävlingen "Stora Industripriset"”. Svenska Dagbladet: s. 21. 25 maj 1982. Läst 1 september 2017. 
  6. ^ ”Namn idag - Bengt Henoch”. Svenska Dagbladet: s. 19. 7 december 1983. Läst 1 september 2017. 
  7. ^ ”Nya professorer - Bengt Henoch utnämnd till professor i kretselektronik”. Svenska Dagbladet: s. 15. 22 juni 1990. Läst 1 september 2017. 
  8. ^ ”Diaspora Enterprise Workshop”. Jönköping International Business School. 2010. sid. 20-21, Key Note Speakers’ Curriculum Vitae. Arkiverad från originalet den 17 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160317195336/http://www.diasporalink.eu/Documents/Diaspora%20Enterprise%20Workshop%20-%20Summary%20of%20Report%202010.pdf. Läst 1 september 2017. 
  9. ^ Anders Henoch (22 juni 2015). ”Minnesord Bengt Henoch”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/familj/bengt-henoch/. Läst 17 januari 2019. 
  10. ^ Högselius, Per (2005) (på engelska). The dynamics of innovation in Eastern Europe: lessons from Estonia. New horizons in the economics of innovation, 99-2705183-2. Cheltenham: Edward Elgar. Libris 9790901. ISBN 1-84542-367-4 
  11. ^ Bengt Henoch (2006). ”An innovation framework for analysing and facilitating diasporas contribution to poverty reduction in developing countries” (på engelska). World Review of Science, Technology and Sustainable Development 3 (1). doi:10.1504/WRSTSD.2006.008760. http://www.nordvux.net/portals/0/_dokumenter/2013/22bh.pdf. 
  12. ^ Achtenhagen, Leona; Henoch, Bengt; Luong, Quang (2013). ”The Role of ICT in Supporting Transnational Diaspora Entrepreneurship” (på engelska). http://services.igi-global.com/resolvedoi/resolve.aspx?doi=10.4018/978-1-4666-2667-6.ch009. doi:10.4018/978-1-4666-2667-6.ch009. https://www.igi-global.com/gateway/chapter/72661. Läst 25 januari 2019. 
  13. ^ ”Horizon 2020 - DiasporaLink - Fact Sheet”. European Commission / CORDIS. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201024043935/https://cordis.europa.eu/project/id/645471. Läst 19 september 2023. 
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bengt_Henoch&oldid=53938988”