Guldkuggen

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Guldkuggen var ett pris instiftat av tidskriften Veckans Affärer och Ekonomisk Företagsledning (EF) i syfte att främja tekniska innovationer och stimulera till nytänkande i svensk industri.

Initiativet till Guldkuggen kom från innovatören Leif Yxfeldt[1] som också lyckades engagera den förre högerledaren Jarl Hjalmarson som juryns ordförande[2]. Priset delades ut första gången 1973, och verkar inte ha delats ut sedan 1988.

Bland pristagarna kan nämnas:

År Innovation Företag Pristagare Utdelare
1973 Vändbar dörr (samma dörr kan monteras både vänster- och högerhängd)[3] Svenska Dörr AB, Jönköping Eddy Lundin Industriminister Rune Johansson
1974 Ny gruvbrytningsmetod, "slitsbockning"[4]
Andrapris och hedersomnämnande gavs för "takprofiler med ökad bärkraft" 		LKAB

NJA

Mats Haglund

Ernst Kero

Tekn Dr Marcus Wallenberg
1976 Ny valsningsteknik för strängstål[5] KTH Per-Olof Strandell Jan Wallander, Handelsbanken
1977 Tryckluftsdriven mejselhammare[6] Atlas Copco Tools AB Sture Andersson HM Konungen
1978 Utveckling av SAAB:s turbomotor[7] SAAB Bengt Gadefelt ?
1979 Nykonstruktion av en kuggväxelfri elipssikt[8] Morgårdshammar AB Hans-Henric Wallin och Rolf Ericsson Industriminister Nils G Åsling
1980 Datorstyrd sedelmatare Cash Adapter[9] Inter Innovation AB Leif Lundblad ?
1981 Utveckling av förarlösa transportvagnar på luftkudde, införda vid SSAB:s valsverk i Borlänge[10] Movit transportsystem AB Åke Hedman SAF-ordförande Curt Nicolin
1982 Handburen dataterminal för bl.a. lagerinventering inom handeln[11][12] Micronic AB Gerhard Westerberg HM Konungen
1983 Utveckling och marknadsintroduktion av ett mikrovågsbaserat identifieringssystem, PREMID [13] Philips elektronik-industrier AB i Järfälla Bengt Henoch ?
1984 FPLC Fast Protein Liquid Chromatography system[14] Pharmacia Biotech John Ugelstad[15], Lennart Söderberg,Bengt-Åke Nilsson HM Konungen
1985 Utveckling och konstruktion av telekommunikations-datorer som styr AXE-telefonväxlar [16] Ericsson Oleg Avsan Prinsessan Christina
1986 Grafikprogrammet Graph-in-the-Box[17][18] Idé-Data AB Pierre Lingheim, Martin Rudolfson Prinsessan Christina
1988 En apparat för operationer i svåråtkomliga delar av hjärnan, den s.k. strålkniven[19] Elekta AB Jürgen Arndt, Börje Larsson, Laurent Leksell och Hans Sundqvist, baserat på framlidne Lars Leksells grundläggande idéer[20] Prinsessan Christina

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Minnesruna Leif Yxfeldt”. Dagens Nyheter. 24 augusti 2016. http://www.dn.se/arkiv/familj/leif-yxfeldt/. Läst 19 juli 2017. 
  2. ^ Etienne Petersén, Hans Tson Söderström, Lago Wernstedt (25 augusti 2016). ”Minnesord Leif Yxfeldt”. Svenska Dagbladet. https://www.pressreader.com/sweden/svenska-dagbladet/20160825/282114930994125. Läst 2 mars 2017. 
  3. ^ Uno Sköld (11 april 1973). ”Vändbara dörren gav 25 000 kr”. Svenska Dagbladet 1973-04-11: s. 18. 
  4. ^ Robert Rock (5 april 1974). ”Marcus Wallenberg om innovationer: Lita inte enbart till forskning”. Svenska Dagbladet: s. 24. 
  5. ^ Göran Albinsson (3 juni 1976). ”"Ge innovationspriset till ordförande Mao"”. Svenska Dagbladet: s. 19. 
  6. ^ ”Fick guldkuggestipendium för tryckluftsdriven mejselhammare”. Svenska Dagbladet: s. 20. 2 juni 1977. 
  7. ^ Hans Westtorp (19 oktober 1978). ”Namn idag - Bengt Gadefelt”. Svenska Dagbladet: s. 17. 
  8. ^ ”Två delar Guldkuggen”. Svenska Dagbladet: s. 25. 14 december 1979. 
  9. ^ ”Vi erövrade Guldkuggen 1980!”. Svenska Dagbladet: s. 33. 3 mars 1981. 
  10. ^ ”Transportmetod fick Guldkuggen”. Svenska Dagbladet: s. 26. 12 november 1981. 
  11. ^ ”Självbiografi av Gunnar Markesjö skriven för Tekniska museet”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305011755/http://www.tekniskamuseet.se/download/18.6ab3c5301250cdc06c380004425/1339755639616/144_Gunnar_Markesj%C3%B6.pdf. Läst 24 maj 2015. 
  12. ^ Kerstin Johansson (1 december 1982). ”Namn idag - Framgångsrik företagsidé”. Svenska Dagbladet: s. 17. 
  13. ^ Barbro Hultman (7 december 1983). ”Namn idag - Bengt Henoch”. Svenska Dagbladet: s. 19. 
  14. ^ Christina Berthold (12 oktober 1987). ”Biosensor nästa stora Pharmacia-produkt”. Svenska Dagbladet: s. 40. 
  15. ^ Trond Gausdal og Andreas Mandal Fortes (2000). ”John Ugelstad, Særoppgave av Trond Gausdal og Andreas Mandal Fortes, Klasse 9A”. Rosenborg Skole. Arkiverad från originalet den 18 februari 2001. https://web.archive.org/web/20010218144856/http://home.online.no/~johndine/ugelstad.htm. Läst 22 januari 2021. 
  16. ^ Barbro Hultman (30 november 1985). ”Namn - Ju enklare, desto bättre!”. Svenska Dagbladet: s. 19. 
  17. ^ ”Meritförteckning Martin Rudolfsson”. Computition HB. 2006. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150812084304/http://computition.com/Merit.htm. Läst 22 januari 2021. 
  18. ^ ”Datainnovatörer fick Guldkuggen”. Svenska Dagbladet: s. 13. 15 januari 1987. 
  19. ^ Barbro Hultman (31 mars 1989). ”Namn - Guldkuggen 1988”. Svenska Dagbladet: s. 13. 
  20. ^ ”Dödsfall: Börje Larsson”. 3 november 1998. http://www.dn.se/arkiv/kultur/dodsfall-borje-larsson. Läst 24 maj 2015. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Guldkuggen&oldid=54135980”