Hoppa till innehållet

Bermudarigg

Från Wikipedia
Folkbåten har, liksom de flesta moderna segelbåtar, bermudarigg

Bermudarigg, ibland kallad marconirigg, är den i dag vanligaste riggtypen på fritidsbåtar.[1] Den kännetecknas av en mast med bom och ett trekantigt storsegel, som går till mastens topp, och ett försegel. Storseglet (ett bermudasegel) är fäst längs med masten och minst i änden av bommen, men oftast längs med hela bommen. Förseglet (ett stagsegel) kan vara av varierande storlek, tex en genua (stor) eller en fock (mindre). Utöver dessa segel eller i stället för stagseglet förs ofta en spinnaker eller gennaker vid läns och slör.

Den vanligaste typen av bermudarigg i dag är antagligen 7/8-dels eller 9/10-dels partialrigg vilket innebär att förstaget är fäst i masten på en höjd av 7/8-delar eller 9/10-delar av mastens höjd från däck. En annan vanlig typ av bermudarigg är mastheadriggen som blev populär på 1970-talet, framför allt på grund av dåvarande tävlingsregler gynnade denna riggtyp. På mastheadriggen sitter förstaget fäst i mastens topp.

Ordet är belagt i svenska språket sedan 1929 och dess första del hänvisar till Bermudaöarna.[1]

  1. ^ [a b] Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: bermudarigg