Betty Boije
| Betty Boije af Gennäs | |
| Födelsenamn | Betty Natalie Boije af Gennäs |
|---|---|
| Född | 14 februari 1822 |
| Död | 14 november 1854 (32 år) |
| Dödsort | Stockholm |
| Bakgrund | Jakobstad i Finland |
| Genre | opera |
| Roll | alt |
| År som aktiv | 1847–1854 |
Betty Natalie Boije af Gennäs, född 14 februari 1822 i Jakobstad, död 14 november 1854 i Stockholm, var en finländsk operasångerska (alt) och tonsättare. Hon var syster till Wilhelmina Boije (Mina Boye).
Boije var dotter till Clas Otto Boye, ryttmästare vid skånska husarregementet och tullförvaltare i Björneborg, och Marianna Horn af Rantzien, och växte upp i Finland. Hon var elev till Isidor Dannström och debuterade 1847 i Åbo i Rossinis Tanckred.[1] Hon framträdde sedan vid konserter i Helsingfors, Reval och Sankt Petersburg.
Därefter flyttade hon till Sverige och debuterade vid en konsert i Stockholm 1849. Hon blev sedan tillsammans med bland andra Julie Berwald, en av de unga stjärnorna vid Operan i Stockholm, där hon var engagerad under säsongen 1850-1851. Hon beskrivs som en utmärkt altsångare. Hennes glansroll uppges ha varit rollen som Nancy i Martha av Friedrich von Flotow. I denna roll beskrivs hon som en stor succé, fick mycket god kritik och blev så populär att hon upprepade gånger fick framträda i samma roll. Hon spelade sedan Cherubin, och även i denna tolkning fick hon god kritik. Hon lämnade dock sedan Operan och fortsatte att konsertera. Hon gifte sig 1853 med sin lärare, tonsättaren Isidor Dannström. Samma år gav hon, maken och systern Mina Boye en framgångsrik konsert i London med Louise Michaëli.[2] De fortsatte därefter till USA, där hon framträdde vid konserter i Washington och New York. Hon insjuknade dock under vistelsen i USA och avled vid hemkomsten.
Att en medlem av adeln var engagerad vid scenen var mycket ovanligt under samtiden och Betty Boye var den första adliga kvinna som anställdes vid den svenska scenen. Hennes make förteg fullständigt att hon någonsin varit anställd vid scenen i sina minnesteckningar. Enligt Ny Tidning för musik var hon inte bara "en mycket god sångerska" utan författade även romanser.[3]
Källor
- Nordensvan, Georg (1918). Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III till våra dagar. Senare delen, 1842–1918. Stockholm: Bonnier. Libris 8073966
- Dannström, Isidor i J. Leonard Höijer, Musik-Lexikon (1864)
- Dannström, Johan Isidor i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Ingeborg Nordin Hennel: Mod och Försakelse. Livs- och yrkesbetingelser för Konglig Theaterns skådespelerskor 1813-1863. Stockholm: Gidlunds (1997) ISBN :91 7844 256 7.
- http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17273
Referenser
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1939
- ^ Notis i tidningen ”Morgonbladet”, Helsingfors den 15 september 1853.
- ^ Ingeborg Nordin Hennel: Mod och Försakelse. Livs- och yrkesbetingelser för Konglig Theaterns skådespelerskor 1813-1863. Stockholm: Gidlunds (1997) ISBN :91 7844 256 7. sida 377
Externa länkar
- Betty Boye i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
- Fredrik August Dahlgren: Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. Theatrarnes personal 1773-1863. Med flera anteckningar. sid 493