Åbo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Åbo (olika betydelser).
Uppslagsordet ”Turku” leder hit. För andra betydelser, se Turku (olika betydelser).
Åbo stad
Turun kaupunki (finska)
Kommun
Turku.vaakuna.svg
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Admin. centrum Åbo
Area 306,36 km² (2016-01-01)[1]
 - land 245,67 km²
 - vatten 60,69 km²
Folkmängd 186 111 (2015-10-31)[2]
 - män 88 523 (2015-10-31)[2]
 - kvinnor 97 588 (2015-10-31)[2]
Befolkningstäthet 757,57 invånare/km²[2][1]
Politik   
 - Kommundir. Aleksi Randell
 - Politisk fördelning (67 mandat)
- Saml: 19
- SDP: 14
- Gröna: 10
- VF: 9
- Sannf: 6
- C: 4
- SFP: 3
- KD: 1
- Gemensam lista Sinivalkoiset - sitoutumattomat: 1
(2012-11-11)[3]
Kommunkod 853
GeoNames 633679
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
60° 27′ 10″ N
22° 16′ 20″ E
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:
 
157 081 (84,5 %)[4]
10 033 (5,4 %)[4]
13 (0,0 %)[4]
18 781 (10,1 %)[4]
Admin. data  
-Landskapsförb. Egentliga Finland
-Regioncentrum Åbo
-Härad Åbo
-Magistrat Åbo
-Skattebyrå Åbo
-Sjukvårdsdistrikt Egentliga Finland
-Försäkringskrets Sydvästra Finland
-Nödcentral Åbo
-Räddningsverk Egentliga Finland
-EU-målområde 2
Åbo stads läge
Åbo stads läge

Åbo (finska Turku) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland. Invånarantalet i den statistiska tätorten Åbo uppgick 2005 till 246 312[5], vilket placerar Åbo på tredje plats tätortsmässigt efter Helsingfors och Tammerfors. Åbo stadsregion (Storåbo) har cirka 300 000 invånare[källa behövs] inklusive närliggande tätorter. Själva kommunen, med sina 182 250 invånare, är Finlands sjätte största. 5,2 procent, det vill säga cirka 10 000 av Åbos invånare, har svenska som modersmål. Stadens språkliga status är tvåspråkig med finska som majoritetsspråk.

Åbo är Finlands äldsta stad. Man antar att staden grundades på 1200-talet. Åbo har en lång historia och var länge maktens centrum i Finland. Precis som många andra finländska kuststäder har staden alltid haft en stor andel finlandssvenska invånare. Åbo är också en stor hamnstad med bland annat färjeförbindelser till Mariehamn och Stockholm.

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Åbo betyder 'bosättning vid å'.[6] Stadens finska namn, Turku, kommer av 'torg, marknad', genom ett ryskt lånord.[7] Ån torde vara Aura å.

Vapen[redigera | redigera wikitext]

Åbo stadsvapen återgår på ett medeltidssigill från 1309. Bokstaven A i gotisk form syftar på begynnelsebokstaven i stadens latinska namn Aboa. Liljan är sinnebild för jungfru Maria.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Åbo ligger vid kusten i sydvästra Finland vid Aura ås mynning. I väst och syd är Åbo omgivet av Åbolands skärgård som omfattar över 20 000 öar. Vintrar i Åbo är gentemot resten av Finland "milda" och somrarna varmare, vilket gör att sådana lövträdsarter som annars är ovanliga i Finland växer här. Särskilt ön Runsala har stora ekskogar. Årsmedeltemperaturen är cirka 6 °C och årsnederbörden är 700 mm. Ett bestående snötäcke brukar vanligtvis komma först vid nyår, och endast varannan jul är vit. Aura å brukar frysa så att man kan gå eller åka skidor på den, något som brukar vara uppskattat. Isen på ån släpper vanligtvis i månadsskiftet mars-april.

Åbo stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Åbo centrum sett från domkyrkans torn.

Centrala Åbos rutnätsstruktur ritades av Carl Ludvig Engel, efter branden 1827. Rutnätsmönstret sammanfaller till stora delar med Åbos gamla stadsgräns. Det finns vissa parkområden på kullarna och vid ån.

Runt den centrala staden finns småhusområden, dessa härrör till stor del från 1900-talets början då de byggdes som arbetarkvarter (Port Arthur, Nummis, Raunistula). Nuförtiden är dessa områden dock populära och dyra bostadsområden. Småhusområdet mellan centrum och stadssjukhuset byggdes efter kriget med hjälp av i vänstaden Göteborg insamlade medel ("Göteborgshusen").

På 1970-talet byggdes stora förorter utanför småhusområdena. De största förorterna är Jäkärlä, Kråkkärret, Pansio och Runosbacken. På 1990-talet byggdes det i stället mer på Åbos öar (Hirvensalo), samt förtätning av staden.

Kakskerta var tidigare en egen kommun, men slogs 1968 samman med Åbo. Öarna Kakskerta och Satava är stadsdelar i Åbo. På Kakskerta ligger egendomen Brinkhall och bergen Kulho klint och Nunneberget. På Satava finns udden Erikvalla.

Bland övriga stadsdelar, bosättningsområden, byar och egendomar kan nämnas Bagarla, Batterihagen, Beckholmen, Friskala, Hallis, Hammarbacka, Ilpois, Ispois, Kanalbanken, Katrinedal, Korpolaisbacken, Kråkkärret, Kuppis, Lillheikkilä, Nummis, Nummisbacken, Parkbacken, Patis, Skansbacken, Storheikkilä , Vårdberget och Österås.

Här finns också fjärden Erstan, öarna Lilla Bocken, Runsala, Stora Bocken, Vepsarn, udden Kuva udde, fjärden Slottsfjärden, sundet Långvattnet, fyrgrundet Notgrund samt grundet Järngrund. Lemofjärden skiljer Åbo från S:t Karins.

Aura å[redigera | redigera wikitext]

Vårsolen lockar folk till åstranden.

Ån flyter i öst-västlig riktning under cirka en kilometer av sitt lopp genom staden. Den är i medeltal cirka 50 meter bred, i stadens centrum är den mellan 2,5 och 5 meter djup, men ovanför Åbo domkyrka blir ån märkbart grundare, med vid lågt vatten synliga grund. Vid Hallis fors fanns tidigare industri, sedermera togs vatten för stadens behov här.

Aura å delar Åbo i två delar. Staden grundades på östsidan (det vill säga sydsidan). Där finns domkyrkan, Åbo Akademi, Gamla Stortorget med mera. Stadens historia har gett upphov till att östsidan kallas "täl pual jokke" (åbofinska, betyder "på den här sidan av ån"), medan sidan med dagens Salutorget kallas "tois pual jokke" (åbofinska, betyder "på den andra sidan av ån"). Dessa namn är absoluta och beror inte på vilken sida man är på.

Man kan promenera längs kajen från Forum Marinum intill Åbo slott vid hamnen, förbi gästhamnen, längs kajen för förbindelse- och kryssningsbåtar, längs gågatan Västra strandgatan, som fungerar som vardagsrum för åboborna och vidare längs en strandstig förbi Korois udde uppströms från centrum. Från Hallisforsen fortsätter gångstigen genom kulturlandskap delvis ett stycke från ån. Här fanns "Kampiföri", en med handkraft driven färja, numera ersatt av en bro, och på östra sidan ligger Kurala bybacke på bekvämt gångavstånd. Ytterligare en bit uppströms, i Ravattula, ligger ruinerna av den äldsta kända kyrkan i Finland.

Det finns elva broar samt en färja för lätt trafik över Aura å i Åbo. Sommartid trafikerar dessutom båten Pikkuföri ("lilla färjan") längs ån, beroende på vattenstånd upp till Aura- eller Dombron.

Vintertid är själva ån ett populärt promenadstråk, förutsatt att isarna är tillräckligt starka. Ordentliga isvintrar plogas också en skridskobana upp längs ån.

Runsala[redigera | redigera wikitext]

Villa med badhus på Runsala.

Runsala är en ö med naturpark i Åbo stad känd för sin natur, för villor från ryska tiden och för musikfestivalen Ruisrock. Ön nås lätt med buss, bil och cykel och lämpar sig väl för cykelutfärder och promenader. Också en liten båt trafikerar från Aura å till Runsala.

Naturen på Runsala är mycket speciell för finska förhållanden, med bland annat stora inslag av ek. Naturen presenteras i naturumet Tammenterho nära bron ut till ön. Här kan man också hyra cykel. I närheten ligger en naturpark med naturstigar. Längre ut på ön finns Åbo universitets botaniska trädgård.

Ön är ett populärt utflyktsmål. Allmänna badstränder finns i Folkparken nära fastlandet och längst ute på Saaro udde, där det också finns en campingplats.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kvarteren mellan kyrkan och Stortorget före Åbo brand, numera Braheskvären.
Huvudartikel: Åbos historia

Åbo är en av Finlands sex medeltida städer. Staden grundades på 1200-talet, och byggandet av Åbo domkyrka och Åbo slott inleddes på 1280-talet. Åbo utgjorde administrativt och ekonomiskt centrum för Finland, med bland annat livlig handel med Stockholm och med hansestäderna Reval, Danzig och Lübeck. Åbos finska namn Turku kommer från det fornryska ordet 'tǔrgǔ' som betyder torg.[8]

Hertig Johan och Katarina Jagellonica höll hov på Åbo slott 1562–1563. Mot slutet av 1500-talet var Åbo en av huvudskådeplatserna för striden mellan kung Sigismund och hertig Karl. Under 1600-talet grundades Åbo hovrätt och Kungliga Akademien i Åbo och stadens befolkning ökade betydligt, till omkring 6 000 personer.

Mellan 1809 och 1812 var Åbo huvudstad i Storfurstendömet Finland, men även under den svenska tiden var det den viktigaste staden i den östra rikshalvan[9]. Åren 1812–1819 flyttades huvudstaden närmare Ryssland, till Helsingfors. Tre fjärdedelar av Åbo förstördes vid Åbo brand år 1827.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2012 hade tätorten Åbo centraltätort 254 671 invånare, delad på 7 kommuner:[10][11]

  • i Åbo stad låg den största delen med 170 377 invånare
  • i S:t Karins stad 29 326 invånare
  • i Reso stad 24 017 invånare
  • i Nådendals stad 13 778 invånare
  • i Lundo kommun 12 862 invånare
  • i Rusko kommun 3 225 invånare
  • i Masko kommun 1 086 invånare

Lokala dagstidningar[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

+Åbos befolkning
År Invånarantal
1860 16 870
1870 19 617
1880 23 947
1890 30 096
1900 31 658
1910 41 993
1920 45 408
1930 53 681
1940 65 475
1950 100 514
1960 123 285
1970 155 069
1980 163 933
1990 159 539
2000 172 107
2005 174 824
Källa: Finska Wikipedia, dvs: Angående åren 1860–1890 ”Turun kaupungin historia 1856–1917”. Från år 1900 och framåt: Åbo stads webbplats.

I början av 2005 bodde 174 824 personer i Åbo. Åbos befolkning växte fram till 1970-talet då den sakta började minska för att sedan 1990-talet börjat växa igen. Eftersom Åbo är en av Finlands största universitetsstäder flyttar många 18–30-åringar till staden. Under andra världskriget bodde det 12 000 fler kvinnor än män i staden.

Under 1870-talet var andelen finlandssvenskar nästan hälften av befolkningen. I början av 1900-talet hade andelen sjunkit till en fjärdedel och 1950 hade den sjunkit till cirka 10 procent. Sedan 1980-talet har andelen varit strax över fem procent. Det finns cirka 9 500 invånare av utländsk härkomst. Åbos största invandrargrupper kommer från: Ryssland, Estland, Irak, Iran, Sverige samt före detta Jugoslavien.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Det första universitetet i Finland (och tredje i Sverige) grundades av Per Brahe d.y. år 1640 under namnet Kungliga Akademien i Åbo (lat: Regia academia aboensis). Efter att huvudstaden hade flyttats till Helsingfors 1812 och Åbo brand 1827 flyttades även universitetet till Helsingfors, för att där uppstå som Kejserliga Alexandersuniversitetet, numera Helsingfors universitet. I Åbo finns idag tre universitet, det svenskspråkiga Åbo Akademi (grundat 1918) och de finskspråkiga Åbo universitet (grundat 1920) och Åbo handelshögskola (grundad 1950).

Kultur och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Museer[redigera | redigera wikitext]

Åbo konstmuseum i Puolalaparken ovanför Salutorget, i ändan av Auragatan.

Teatrar[redigera | redigera wikitext]

Festivaler och evenemang[redigera | redigera wikitext]

Skådespelare rör sig bland marknadsbesökarna under medeltidsdagarna.
  • Medeltidsdagarna
  • Down by the Laituri (DBTL, "Längs kajen"), musikfestival i kärncentrum
  • Ruisrock, årlig rockfestival i Runsala folkpark sedan 1970
  • Åbo musikfestspel
  • Åbodagen med Heikinmarkkinat på Salutorget och marknad för traditionella produkter på Gamla Stortorget
  • Strömmingsmarknad, skärgårdsbor och andra säljer fisk- och hantverksprodukter vid åstranden, numera också annan försäljning
  • Julstaden Åbo, julfrid har utlyst i Åbo sedan lång tid och Åbo har nu utropat sig till julstad, med rätt digert program under advent och jul

Viktiga byggnader[redigera | redigera wikitext]

Åbo domkyrka under den svenska tiden.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.10.2015”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=8872&site=5&id=0. Läst 6 december 2015. 
  3. ^ Kommunalvalsresultatet, 2012 (svenska) Läst 11 november 2012.
  4. ^ [a b c d] ”Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015”. Statistikcentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/055_vaerak_tau_124.px/?rxid=2c0b4c7a-cb72-49f3-8572-cdbbdaa52e1d. Läst 17 augusti 2016. 
  5. ^ Statistikcentralen, Finland. ”Pressmeddelande 15.1.2008”. http://www.stat.fi/ajk/tiedotteet/v2008/tiedote_001_2008-01-15_sv.html. Läst 8 december 2011. 
  6. ^ Karl-Axel Benckert Namn på jorden 1992, s. 220
  7. ^ Bengt Gauffin Vad betyder 1966, s. 122 (artikeln Åbo) och s. 113 (artikeln Trieste)
  8. ^ Gardberg, C. J.: Turun kaupungin historia 1100-luvun puolivälistä vuoteen 1366. Turun kaupungin historia 1. Turku 1971: 115 - 324
  9. ^ http://www.abounderrattelser.fi/news/2012/04/200-ar-sedan-helsingfors-blev-huvudstad.html "Det var ett hårt slag för Åbo, som hade varit huvudstad i storfurstendömet efter krigsslutet 1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Också under den svenska tiden var Åbo den viktigaste staden i östra riksdelen."
  10. ^ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. http://pxweb2.stat.fi/Dialog/varval.asp?ma=159_vaerak_tau_341_sv&ti=T%E4torter+efter+folkm%E4ngd+och+folkt%E4thet+31%2E12%2E2012&path=../Database/StatFin/vrm/vaerak/&lang=2&multilang=sv. Läst 24 augusti 2014. 
  11. ^ ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2012”. Statistikcentralen. http://pxweb2.stat.fi/Dialog/varval.asp?ma=149_vaerak_tau_321&ti=Befolkning+i+t%E4torts%2D+och+glesbygdsomr%E5den+kommunvis+efter+%E5lder+och+k%F6n+31%2E12%2E2012&path=../Database/StatFin/vrm/vaerak/&lang=2&multilang=sv. Läst 25 augusti 2014. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]