Birgit Lange

Från Wikipedia
Birgit Lange
Född13 juli 1901[1][2]
Uppsala församling[2], Sverige
Död4 november 1993[2] (92 år)
Lunds domkyrkoförsamling[2], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[3]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningÖversättare
MakeKarl Olivecrona
(g. 1929–)
Redigera Wikidata

Birgit Elisabeth Lange, född 13 juli 1901 i Uppsala, död 4 november 1993 i Lund,[4] var en svensk författare och översättare.

Hon var dotter till rektorn Per Adolf Lange och Anna Elisabeth Ekman, gick ut lärarinneseminarium 1923 och gifte sig 1929 med juristen Karl Olivecrona (1897–1980). Under 1930- och 1940-talet gav såväl Lange som maken uttryck för pronazistiska ståndpunkter.[5]

"Samtida psykologisk vetenskap … har liksom bibeln satt spår i L:s mycket personliga och vittomfamnande produktion. Den sträcker sig från skönlitteratur till tankar kring religion (en troende ateist), politik o filosofi." (Litteraturlexikon, 1974)

Hon är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[6]

Skrifter (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Karl Petters Ann-Mari: berättelse (Almqvist & Wiksell, 1927) [ungdomsbok]
    • Norsk översättning: Hans Petters Anne Marie (1928)
  • Ann-Mari flygfärdig (Geber, 1928)
    • Norsk översättning: Anne Marie er flyverferdig (1929)
  • Ringmuren: roman (Geber, 1935)
    • Nederländsk översättning: De ringmuur (1936)
  • En man finner sig själv (Geber, 1938)
  • De ömtåliga: en roman om unga människors kärlek i brytningstid (Fritze, 1939)
  • Vårt gemensamma väl (Sundqvist & Emond, 1940)
  • Under en revolution (Sundqvist & Emond, 1941)
  • En fredlig ordning (Sundqvist & Emond, 1942)
  • Nu tändas åter stjärnorna [roman] (Geber, 1944)
  • Debatt med marxismen (Gleerup, 1947)
  • Bibliskt arv (Gleerup, 1950)
  • Kärlekens uppmärksamhet (Gleerup, 1953)
  • Glädjen förenar (Gleerup, 1959)
  • Jordens sköldar: dikter (Diakonistyrelsen, 1965)
  • En framtid och ett hopp: dikter (Natur och kultur, 1968)
  • Jordskred? (Sökaren, 1969)
  • Jag bygger av spillror (Eget förlag, 1974)
  • Mosaisk dröm (Eget förlag, 1977)
  • Jahvé och hans Messias: några fragment (Eget förlag, 1979)

Översättningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • William James: Psykologi (Almqvist & Wiksell, 1925)
  • Hans F.K. Günther: Europas raser (Almqvist & Wiksell, 1925)
  • William Thackeray: Historien om Henry Esmond, esq. (The history of Henry Esmond, Esq.) (Almqvist & Wiksell, 1926)
  • John Galsworthy: Silverskeden (Svenska andelsförlaget, 1926)
  • Guy de Maupassant: Yvette ; En syn ; Ånger: noveller (Almqvist & Wiksell, 1927)
  • William Thackeray: Fåfängans marknad (Vanity fair) (Baltiska förlaget, 1928)
  • Francis Hackett: Henrik VIII (översatt tillsammans med E. Weer (dvs. Ellen Wester)) (Geber, 1929)
  • Bess M. Mensendieck: Vackrare - friskare: Mensendieckgymnastikens principer och grundläggande övningar (Look better, feel better) (Gleerup, 1955)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Bibi Jonsson: Bruna pennor: nazistiska motiv i svenska kvinnors litteratur (Carlsson, 2012)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ FemBios databas, Birgit Lange, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 19010713-3969 Olivecrona, Birgit Elisabet, läst: 10 augusti 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar.se, Olivecrona, Birgit Elisabeth, läs online, läst: 5 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Birgit Olivecrona på Svenskagravar.se. Läst 21 juli 2014
  5. ^ "Ny bok kartlägger nazismen i Lund under kriget" av Solveig Ståhl (recension av Sverker Oredssons Lunds universitet under andra världskriget) i LUM - Lunds universitet meddelar, nr 6, 1996 Arkiverad 10 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ SvenskaGravar

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]