Guy de Maupassant

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Guy de Maupassant
Guy de Maupassant fotograferad av Félix Nadar 1888
Guy de Maupassant fotograferad av Félix Nadar 1888
Född Henry-René-Albert-Guy de Maupassant
5 augusti 1850
Château de Miromesnil nära Tourville-sur-Arques, Seine-Maritime, Normandie, Frankrike
Död 6 juli 1893 (42 år)
Paris, Frankrike
Nationalitet fransk Frankrike
Litterära rörelser naturalism, realism
Influenser Honoré de Balzac, Gustave Flaubert, Hippolyte Taine, Émile Zola
Influerade Raymond Carver, Anton Tjechov, O. Henry, Henry James, H.P. Lovecraft, W. Somerset Maugham
Namnteckning
Firma de Maupassant.jpg

Guy de Maupassant, född 5 augusti 1850 på Château de Miromesnil nära Tourville-sur-Arques i Seine-Maritime, död 6 juli 1893 på en sluten vårdanstalt utanför Paris, var en fransk författare.

Maupassant har emellanåt räknats som en av novellkonstens stora mästare. Han karaktäriserar en handling eller ett personporträtt med några enkla stilistiska drag. Stilen är sparsmakad men kärnfull. Till hans mest uppmärksammade noveller räknas inte sällan debutverket Fettpärlan, om olika personligheter som inte har något med varandra att göra, samt Horla, som tolkats som en resa och uppgörelse i ett inre landskap. Den sistnämnda behandlar panisk förföljelsemani och ångest i ett tvivel på det egna förståndet, vilket även har ställts i relation till Maupassants eget mentala sjukdomstillstånd. Därtill kan den ses som en egendomlig vampyrhistoria.

Många av Maupassants noveller skildrar hans ungdomserfarenheter från det fransk-preussiska kriget och den påföljande preussiska ockupationen av östra Frankrike. En del av hans senare novellistiska författarskap kan hänföras till skräcklitteratur, om en psykologisk hänfören fruktan för bl.a. övernaturliga händelser och fenomen. I sin detaljhantering liknar dock hans stilistiska ton mycket av den dåtida framväxande naturalismen.

Maupassant levererade även en roande och för sin tid mycket frän kritik av Eiffeltornet, som var det allra fulaste han visste och kunde tänka sig - trots att han tidvis besökte det dagligen för att vemodligt konstatera hur vidrigt la Tour Eiffel tedde sig. Om någon frågade honom varför han besökte det så ofta, kunde han väsa i stil med "sitter jag här, slipper jag i varje fall se konturen av det".[källa behövs]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Guy de Maupassant växte upp hos sin frånskilda mor i Normandie, i den för sina bergsformationer kända orten Étretat, där naturen fascinerade honom oerhört. Maupassant hatade redan i skolan religion, däremot gillade han dikt och teater. Han blev student år 1870, när det fransk-preussiska kriget bröt ut, i vilket han deltog som frivillig. Efter kriget 1871 flyttade han till Paris och verkade som tjänsteman, först på marinministeriet, senare på undervisningsministeriet. Han slutförde aldrig sina juridiska studier och vantrivdes även på sina ämbetsmannatjänster. Däremot hade han ett rikt sällskapsliv och bedrev mycket tid hos kvinnor, inte minst på bordell.

Maupassants litterära karriär tog fart när den kände författaren, moderns familjebekant Gustave Flaubert visade intresse för hans texter. Genom Flauberts kontakter knöts Maupassant till många kända företrädare i den realistiska och naturalistiska skolan, bland författare som Émile Zola, Ivan Turgenjev samt Henry James. Genom Flaubert tog Maupassant fasta på iakttagelsens små detaljer i skrivandet, även om Maupassant skisserade sina handlingar mycket mer sparsamt med ett minimum av interiörer och exteriörer.

År 1880 publicerades Maupassants debutdiktsamling Des Vers, och under samma år även den kända novellen Boule de Suif (Fettpärlan) i en antologi med bl.a. Zola, med temat kring det fransk-preussiska kriget. När Maupassant väl debuterat var han oerhört produktiv, under den korta tid på drygt tio år som han hann verka som författare. Maupassant insjuknade redan vid unga år i syfilis, som senare förorsakade honom svåra mentala problem. Dessa återspeglas i hans senare författarskap, framför allt i skräcknovellerna om människans utsatthet.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • "Boule de suif" (1880; på svenska "Fettpärlan" av Sigfrid Siwertz 1927)
  • La maison Tellier (1881, svensk översättning 1909 med titeln Judinnan : Madame Telliers pensionat, nyöversättning av Hjalmar Söderberg 1927 under titeln Huset Tellier)
  • Mademoiselle Fifi (1882, svensk översättning 1909 i Fröken Fifi och andra berättelser)
  • Une Vie (1883; på svenska "Ett liv" av Frans Hedberg 1884, ny översättning av A. Berg 1927)
  • Bel-Ami (1885; svensk översättning Qvinnogunst samma år, ny översättning av Victor Hoving 1945)
  • Contes du jour et de la nuit (1885, novellsamling där La parure (på svenska Smycket ingår och som filmades 1967 i Stimulantia)
  • Yvette (1885, svensk översättning 1905)
  • Le Horla (1887; på svenska "Horla" av Sigfrid Siwertz 1927; översättning av Sigfrid Siwertz 1927)
  • Mont-Oriol (1887; på svenska Vatten och kärlek samma år)
  • Pierre et Jean (1888; på svenska "Pierre och Jean" samma år, ny översättning av Gustav Sandgren 1959)
  • Forte comme la morte (1889; på svenska "Stark som döden" 1894, ny översättning av E. R. Gummerus 1956)
  • Notre coeur (1890; på svenska "Hjärtats längtan" av E. R. Gummerus 1946)
  • Hemgiften och andra noveller.. Stockholm: Holmquist. 1910. Libris 1615858. http://runeberg.org/gmhemgift/ 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]