Birgitta Hedenrud

Från Wikipedia

Birgitta Hedenrud, född Brohed 29 april 1936 i Göteborg, död 16 juli 2016 i Lund,[1] var en svensk psykiater och socialdemokratisk kyrkopolitiker.[2][3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hedenrud studerade till läkare och psykiater i Lund.[2] Hon mottog sin medicine licentiat från Lunds universitet 1965.[4] 17 mars 1976 tillkännagavs det att Hedenrud blev biträdande överläkare i psykiatri vid Lillhagens sjukhus i Göteborg.[5] Hon blev senare överläkare vid bland annat den psykiatriska öppenvården i Angered,[6] liksom chef för psykiatriska kliniken Nordost.[7]

Hedenrud flyttade tillbaka till Lund under 1990-talet, där hon engagerade sig i Maria Magdalena kyrka och Lunds östra stadsförsamling. Hon blev ordförande i församlingens diakoninämnd och flera andra grupperingar inom kyrkan, bland annat kyrkligt arbete i Tanzania. Under några mandatperioder var hon förtroendevald i Lunds kyrkliga samfällighet, liksom i Lunds stift.[8] Under 1990-talet var hon engagerad i kyrkan till förmån för registrerat partnerskap i Sverige, och föreläste runtom i Sverige om homosexualitet.[9] Hon satt bland annat med i Svenska kyrkans utredning om homosexualitet från 1994, där även bland andra Bertil Gärtner, Gert Nilsson och Margarethe Isberg ingick.[10]

Hedenrud var också engagerad i Svenska psykiatriföreningen.[2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Birgitta Hedenrud var gift med Sven Hedenrud, och de fick tillsammans fyra barn.[8][2] Hon var syster till Ingmar Brohed och Lennart Brohed.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dödsruna i Svenska Dagbladet, 31 juli 2016. Läst 11 maj 2020.
  2. ^ [a b c d] Molin, Monica (25 augusti 2016). ”Birgitta Hedenrud”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2016-08-25/birgitta-hedenrud. Läst 11 maj 2020. 
  3. ^ Hedenrud, Birgitta (12 mars 1986). ”Blint hat”. Göteborgs-Posten. https://tidningar.kb.se/4112714/1986-03-12/edition/156053/part/2/page/9/?q=%22Birgitta%20Hedenrud%22. Läst 11 maj 2020. 
  4. ^ Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 11 december 1965, s. 9. Läst 11 maj 2020.
  5. ^ ”Läkarna”. Arbetet Västsvenska. 17 mars 1976. https://tidningar.kb.se/2698214/1976-03-17/edition/156463/part/2/page/10/?q=%22Birgitta%20Hedenrud%22. Läst 11 maj 2020. 
  6. ^ Ljung, Lillemor (23 september 1986). ”Psykvården i kläm”. Göteborgsposten. https://tidningar.kb.se/4112714/1986-09-23/edition/156053/part/1/page/6/?q=%22Birgitta%20Hedenrud%22. Läst 11 maj 2020. 
  7. ^ William-Olsson, Margareta (11 november 1989). ”Depression – en folksjukdom som ökar”. Göteborgs-Posten. https://tidningar.kb.se/4112714/1989-11-11/edition/156053/part/3/page/2/?q=%22Birgitta%20Hedenrud%22. Läst 11 maj 2020. 
  8. ^ [a b] Andersson, Lars-Erik (2 augusti 2016). ”Birgitta Hedenrud”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2016-08-02/birgitta-hedenrud. Läst 11 maj 2020. 
  9. ^ ”På gång”. Arbetet Nyheterna. 6 april 1992. https://tidningar.kb.se/4112681/1992-04-06/edition/12742/part/1/page/26/?q=%22Birgitta%20Hedenrud%22. Läst 11 maj 2020. 
  10. ^ Mortensen, Per (30 augusti 1994). ”Kyrkans homosexutredning klar”. Dagens Nyheter. Läst 11 maj 2020.