Läkare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Läkaren, målning av Samuel Luke Fildes 1891.

En läkare (ofta titulerad doktor i vardagligt tal) är någon som praktiserar medicin, vilket innebär att undersöka, behandla och stödja sin patient i dennes hälsa och mående. För att få jobba som läkare i Sverige krävs svensk legitimation, alternativt ett särskilt förordnande[1], d.v.s. ett särskilt tillstånd från Socialstyrelsen eller landsting.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

För att få läkarexamen krävs en lång universitetsutbildning[2], i Sverige fem och ett halvt år (11 terminer). Läkarstudenter som genomgått nio av läkarprogrammets elva terminer kan dock få särskilt förordnande från landsting att jobba som läkare[3], i regel vikarierande underläkare.

Efter avlagd examen kan man påbörja allmäntjänstgöring (AT), en 18 till 24 månader lång utbildningstjänst, varefter man efter lyckat AT-prov kan ansöka om legitimation[4].

Flertalet läkare fortsätter därpå med en specialiseringstjänstgöring[5], vilken omfattar kurser och cirka fem års planerad tjänstgöring som så kallad ST-läkare, följt av ansökan om specialistbevis.

Ytterligare utbildning kan omfatta ytterligare någon medicinsk specialitet och/eller så kallad forskarutbildning siktande på doktorsexamen och/eller mer administrativ utbildning lämplig för klinikchefsarbete och liknande.

Läkared[redigera | redigera wikitext]

I vissa länder krävs dessutom en läkared, där den blivande läkaren, bland mycket annat, lovar att undvika oprövade läkemedel eller behandlingsmetoder. Sverige har inte en sådan faktisk ritual, men mycket av dess innebörd finns med i Socialstyrelsens riktlinjer för vårdpersonal.

Populärt kan Hippokrates ed sammanfattas som: Aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta.[6] En moderniserad läkared klubbades vid World Medical Association:s (WMA) årsmöte 2017.[7][8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Läkare: Får du jobba i Sverige?” (på sv). Socialstyrelsen - Legitimation. https://legitimation.socialstyrelsen.se/sv/utbildad-utanfor-eu-och-ees/lakare. Läst 12 april 2018. 
  2. ^ ”Läkarprogrammet - KI”. http://ki.se/utbildning/2lk13-lakarprogrammet. Läst 17 mars 2015. 
  3. ^ ”Anställa läkare utan legitimation” (på sv). www.socialstyrelsen.se. http://www.socialstyrelsen.se/ansokaomlegitimationochintyg/forarbetsgivare/anstallalakareutanlegitimation. Läst 12 april 2018. 
  4. ^ ”Ansökan om legitimation - läkare”. http://www.socialstyrelsen.se/ansokaomlegitimationochintyg/legitimation/utbildadisverige/lakare. Läst 17 mars 2015. 
  5. ^ ”Läkarnas specialiseringstjänstgöring”. http://www.socialstyrelsen.se/lakarnas-st. Läst 17 mars 2015. 
  6. ^ Åberg, Robin (3 februari 2015). ”Västbloggen, Hippokrates ed”. Vårdförbundetbloggen. http://vardforbundetbloggen.se/vastbloggen/2015/02/03/hippokrates-ed/. Läst 14 april 2018. 
  7. ^ Trysell, Katrin (16 oktober 2017). ”Moderniserad läkared klubbades vid WMA:s årsmöte”. Läkartidningen. http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2017/10/Moderniserad-lakared-klubbades-vid-WMAs-arsmote/. Läst 14 april 2018. 
  8. ^ ”Modern physicians’ pledge approved by World Medical Association”. 14 oktober 2017. https://www.wma.net/news-post/modern-physicians-pledge-approved-by-world-medical-association/. Läst 14 april 2018. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]