Bjälboättens oäkta gren

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Folkungaättens oäkta gren
Heraldiskt vapen fört av Bjälboättens oäkta gren, tre gånger ginstyckad sköld i guld och rött
StamfarBirger jarls utomäktenskapliga son Gregers Birgersson, hans son drotsen Gregers Magnusson
SynonymLäma
Framståenderiksrådet Magnus Gregersson
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1473 eller 1474
SvärdssidanGregers Bengtsson

Bjälboättens oäkta gren eller Folkungaättens oäkta gren är benämningar på en svensk högfrälsesläkt som härstammade från Birger jarls utomäktenskapliga son Gregers Birgersson (död 15 januari 1276).

Av de i släkten som nådde höga positioner kan nämnas Gregers Birgerssons son Magnus Gregersson (nämnd levande 1285–1319, som död 1326) som blev riksråd senast 1299.[1]

Hans son Gregers Magnusson (nämnd levande 1318–1346) blev senast 1321 lagman för Västmanland och Dalarna och var 1334 drots. Gregers Magnusson tvingades tillbringa många år i landsflykt i Danmark efter att ha fallit i onåd hos kung Magnus Eriksson. Han stupade troligen omkring 1348 under kung Magnus första korståg mot Novgorod. Ett öde som även drabbade hans bröder Johan Magnusson och Karl Magnusson.

1378 beseglar Johan Magnussons dotter Ingegärd en gåvohandling tillsammans med sin man Henrik Reventlow och vittnena Magnus Trottesson, Johan Trottesson, Lars Björns­son och Tideke Pinnow när: [2]

Henrik Reventlow och Ingegerd Jonsdotter skänker med sin (d.v.s. Ingegerds) dotter, syster Elin Trot­tesdotter, till Klara kloster i Stockholm 1 markland jord som kallas Näs, vid Almarestäket. Egendomen är Elins ingift, och skänks med evig äganderätt till klostret, så att ingen hädanefter kan klandra jorden.
– SDHK-nr: 11347

Släkten dog ut på svärdssidan med Karl Magnussons sonson riksrådet Gregers Bengtsson (död 1473 eller 1474).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenskt biografiskt lexikon, Band 16 (1964–1966), sida 265
  2. ^ SDHK-nr: 11347