Bjälboättens oäkta gren

	Bjälboättens oäkta gren
	Heraldiskt vapen Heraldiskt vapen fört av Bjälboättens oäkta gren, tre gånger ginstyckad sköld i guld och rött
Förgrenad ur	Bjälboätten
Stamfar	Birger jarls utomäktenskapliga son Gregers Birgersson, hans son drotsen Gregers Magnusson
Synonym	Läma
Framstående	riksrådet Magnus Gregersson
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad	1473 eller 1474
Svärdssidan	Gregers Bengtsson

Bjälboättens oäkta gren tidigare kallad Folkungaättens oäkta gren är benämningar på en svensk högfrälse släkt som härstammade från Bjälboätten via Birger jarls utomäktenskapliga son Gregers Birgersson (död 15 januari 1276). Ätten är utgrenad ur Bjälboätten.

Vapen: en tre gånger styckad (senare ibland ginstyckad) sköld

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Av de i släkten som nådde höga positioner kan nämnas Gregers Birgerssons son Magnus Gregersson (nämnd levande 1285–1319, som död 1326) som blev riksråd senast 1299, samt Filip Karlsson, slottsfogde och riksråd.^[1]

Hans son Gregers Magnusson (nämnd levande 1318–1346) blev senast 1321 lagman för Västmanland och Dalarna och var 1334 drots. Gregers Magnusson tvingades tillbringa många år i landsflykt i Danmark efter att ha fallit i onåd hos kung Magnus Eriksson. Han stupade troligen omkring 1348 under kung Magnus första korståg mot Republiken Novgorod. Ett öde som även drabbade hans bröder Johan Magnusson och Karl Magnusson.

1378 beseglar Johan Magnussons dotter Ingegärd en gåvohandling tillsammans med sin man Henrik Reventlow och vittnena Magnus Trottesson, Johan Trottesson, Lars Björnsson och Tideke Pinnow.^[2]

Släkten dog ut på svärdssidan med Karl Magnussons sonson, hövitsmannen på Örebro slott, riksrådet Gregers Bengtsson (död 1473 eller 1474).

Vapnet[redigera | redigera wikitext]

Vapnet förekom med viss variation inom ätten, ofta med en tre gånger styckad (senare ibland ginstyckad) sköld, vilka återfinns som strängar bakom lejonet i Birger jarls sköld, och som bildar bakgrund till flera andra vapen med lejon inom Bjälboätten, och möjligen härleds ur ett vapen skall ha förts av flera medlemmar inom den Erikska ätten.

Detta vapen med bara de tre strängarna, kan även ses på gravtäcket från Holmger Knutssons grav, där täckets heraldiskt högra sköld visar tre smala bjälkar (strängar), vilka uppvisar likhet med en vapenbild på ett av Knut Långes mynt. ^[3] ^[4]

Snarlika vapen fördes av såväl drotsen Mats Kettilmundsson, vars äldre sigill visar en tre gånger styckad sköld, även av Håkan Jonsson Läma, som tillhörde den egentliga Lämaätten, av vilken flera medlemmar förde ett liknande tecknat vapen med två balkar, varför Bjälboättens oäkta gren ibland av historiker som Claes Annerstedt har kallats för Läma, vilket sannolikt är felaktigt.

Det har också påpekats att Bjälboättens oäkta grens vapen, hade likheter med Bengt Bossons ätt och Malstaätten, där i den senare, det har framhållits att det förhållandevis ovanliga förnamnet Gregers förekommer hos en medlem.