Björn-Erik Höijer

Från Wikipedia
Björn-Erik Höijer
Björn-Erik Höijer i sitt hem i Uppsala 1950.
Björn-Erik Höijer i sitt hem i Uppsala 1950.
Född14 mars 1907
Malmberget, Sverige Sverige
Död10 februari 1996 (88 år)
Uppsala
YrkeFörfattare
Dramatiker
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Verksam19401994

Björn-Erik Höijer, född 14 mars 1907 i Malmberget, död 10 februari 1996 i Uppsala[1], var en svensk författare och manusförfattare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Höijer utbildade sig till lärare på Nääs slöjdseminarium, var slöjdlärare i Malmberget, men började under 1940-talet alltmer att ägna sig åt författarskap. Hans alster har en norrbottnisk förankring. Den självbiografiska romansviten om Martin hör till höjdpunkterna i hans författarskap, liksom de romaner som gestaltar laestadianismen och annan etisk-religiös problematik (till exempel Mannen på myren). Höijer var också en framgångsrik dramatiker med pjäser som Isak Juntti hade många söner och Det lyser i kåken; några uruppförda i regi av Ingmar Bergman. En spelmanstragedi (1956) blev en stor scenisk framgång och bygger på författarens självbiografiska romansvit.

Hans personarkiv finns hos Arkiv och specialsamlingar vid Umeå universitetsbibliotek.[2]

Björn-Erik Höijer ligger begraven på Uppsala gamla kyrkogård.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Björn-Erik Höijer, vars far var folkskollärare i Malmberget, tillhörde en annan släkt än den mest kända med namnet Höijer.[3] Han var gift 1929–1974 med Clary Sylvia Höijer, född 1906, och hade fyra barn: Kersti, gift Meeuwisse, född 1932, Björn Höijer, född 1934, Birgitta Höijer, född 1945, och Karin Höijer, född 1945.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Gatan där barndomshemmet låg i Malmberget fick namnet Höijers backe. Huset, som numera kallas "Höijers backe", flyttades 2017 till Koskullskulle.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Böhm, Anton (1955). ”Problem och gestaltning i Björn-Erik Höijers diktning”. Ord och bild 1955,: sid. 93-103. 0030-4492. ISSN 0030-4492.  Libris 13520772
  • Hallingberg, Gunnar (1965). Radioteater i 40 år: den svenska repertoaren belyst av G. Hallingberg. Stockholm: Sveriges Radio. sid. 206-216. Libris 8072168 
  • Nordin, Åke (1957). ”Se din bild: en översikt av Björn-Erik Höijers författarskap”. BLM : Bonniers litterära magasin 1957(26): nr 2,: sid. 134-142. 0005-3198. ISSN 0005-3198.  Libris 11691340
  • Persson, Anders (2010). ”"Han tänkte att det nog var Höijers romaner och pjäser, Djävulens kalsonger och Isak Juntti och sådana.": en jämförande läsning mellan Björn-Erik Höijers och Bengt Pohjanens skildringar av laestadianismen”. Ingångar till norrländsk kyrkohistoria (2010): sid. 49-107.  Libris 11979089
  • Åkesson, Åke (1994). Livets myr: Björn-Erik Höijers prosa. Södra Sandby: Vekerum. Libris 1852919. ISBN 91-86722-42-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]