Blåbandsrörelsen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Blå Bandet-förening 1896, Allégatan i Göteborg.

Blåbandsrörelsen är en svensk nykterhetsrörelse, bestående av två organisationer: Sveriges Blåbandsförbund ("Blå Bandet") och Sveriges Blåbandsungdom. Man är en del av Internationella Blå Korset[1] med medlemsorganisationer i 41 länder.

Blå Bandet är en demokratisk folkrörelse, som på kristen grund vill engagera människor för personlig helnykterhet och verka för ett samhälle byggt på solidaritet och jämställdhet, socialt och internationellt engagemang. Blå Bandets vision är ett tryggt samhälle fritt från alkohol och andra droger där alla människor har lika värde.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Blåbandsidén föddes i USA. En alkoholiserad krögare, Francis Murphy, hamnade i fängelse för olaga spritförsäljning, blev kristen och började efter frigivningen 1871 hålla väckelsekampanjer där han uppmanade till personlig helnykterhet. År 1876 började man använda ett blått band som igenkänningstecken. Bandet hämtades från Fjärde Mosebok 15: 38-39 där Guds barn uppmanas att ha ett blått band i hörntofsarna för att minnas Herrens bud.[2]

Idén fördes vidare till Storbritannien där den sedan spreds vidare i Europa, bland annat till Schweiz, där Louis-Lucien Rochat 1877 antog ett blått kors som symbol,[3] influerad av Röda korset.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Hellidens slott där det finns en folkhögskola.
Sälsäterns fjällgård i Lindvallen i Sälenfjällen. Fjällgården drivs av Blåbandsungdomens Fjällstugeförening.[4] Huvudbyggnaden.

Till Sverige infördes rörelsen 1883 av boktryckaren Oskar Eklund som då startade tidskriften Blå Bandet. År 1884 bildades den första svenska blåbandsföreningen i Göteborg av Beatrice och Axel Dickson. År 1886 samlades ombud från de lokala blåbandsföreningarna i Sankt Paulskyrkan i Stockholm och bildade en riksorganisation, Sveriges Blåbandsförening, senare Sveriges Blåbandsförbund (SBF). År 1909 bildades Sveriges Blåbandsungdom (SBU).[5]

Inom Blåbandsrörelsen har man en rad anläggningar, som Hellidens folkhögskola i Tidaholm, Sälsäterns fjällgård vid Lindvallen i Sälenfjällen och konferensanläggningen Princess Hall i Stockholm.

Blåbandsrörelsen delar vartannat år ut Oskar Eklund-priset för opinionsbildande insatser i alkoholfrågan. Pristagare är bland andra Erik Edin, Bengt Göransson, Benny Haag och Therese Eriksson.

Susanne Hedman Jensen är sedan augusti 2017 förbundsordförande.

I Sverige finns 12 aktiva distrikt.[6]

Tidskrifter[redigera | redigera wikitext]

Blåbandsrörelsen ger ut tidskriften Blå Bandet och jultidningen Norrsken – en av Sveriges äldsta årligen utgivna jultidningar. Norrsken har utkommit i november–december varje år sedan 1904. Det 100:e numret trycktes 2019.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per-Olof. ”Blå Bandet är medlem Internationella Blå Korset (International Blue Cross) - Blåbandet” (på svenska). www.blabandet.se. https://www.blabandet.se/om/mer-om-foerbundet/item/633-bla-bandet-ar-en-del-av-bla-korset. Läst 10 december 2019. 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1938 (nyutgåva av 1930 års utgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 4. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 262 
  3. ^ Francis Murphy grundade Blåbandsidén i Amerika Blå Bandet
  4. ^ ”Sälsäterns Fjällgård: Om oss”. https://dev.fjallgarden.nu/wordpress/?page_id=1527. Läst 10 januari 2021. 
  5. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Blåbandsrörelsen)
  6. ^ ”Distrikt - Blåbandet”. www.blabandet.se. https://www.blabandet.se/kontakt/distrikt. Läst 10 december 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]