Krog

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Värdshusinteriör från 1874.
För personer med efternamnet Krog, se Krogh.

Krog är från början ett landsvägsvärdshus eller utvärdshus, men blev senare ett enklare näringsställe med utskänkning av öl och brännvin jämte servering av husmanskost (även i städer). Krog är slang, men är numera i allmänt språkbruk. Vidare är det en benämning på restauranger eller pubar i allmänhet. Möjligen är detta bruk påverkan från danskan, där ordet även i vårdat tal innebär en restaurang i allmänhet.[1]

"Värdshus" (äldre stavning: wärdshus) var förr en inrättning som erbjöd mat och dryck och övernattningsmöjligheter, exempelvis ett härbärge. I dag används värdshus dels på matställen med lång historia och dels som ett genuint namn på vägkrogar och andra matställen, oavsett ålder. Stallmästaregården utanför Stockholm är Stockholmstraktens äldsta kvarvarande utvärdshus med samma funktion sedan 1600-talets mitt.

I Sverige räknades krögeri inte som en borgerlig näring och hade inte ett skrå, vilket gjorde det öppet för både män och kvinnor efter ansökan hos Handelskollegium: från 1731 krävdes en sk krogsedel, ett meddelat tillstånd.[2] På grund av den stora brandfaran kring kök och eldstäder var krogar oerhört vanliga, och även om varje stad försökte begränsa antalet krogar till det antal som bedömdes nödvändigt, så överskreds detta i praktiken: det officiella antalet krogar i Stockholm skulle enligt bestämmelse år 1731 vara 600, medan det verkliga antalet troligen låg betydligt över 700.[2] Yrket var kraftigt kvinnodominerat vid mitten av 1700-talet, då majoriteten av alla krögare i Stockholm var kvinnor.[2] Tillståndet var behovsprövat, och de flesta kvinnor som beviljades krogtillstånd var gifta kvinnor vars makar inte kunde försörja familjen. 1813 minskades antalet krogar i Stockholm till 300 i ett försök att främja nykterheten.[2]

"Innekrog" är en benämning på en nattklubb som tillfälligt eller under en längre tid varit det "senaste" och "hetaste" stället att gå till. Den drar ofta till sig berömdheter och unga rika utan egen inkomst, så kallade brats. "Innekrogar" (lyxkrogar) har ofta påkostade inredningar i en viss stil och höga priser.

Värdshusvärden kallas krögare. I mitten på 1900-talet var källarmästare en vanligare benämning. I dagens språkbruk (början på 2000-talet) avses – utan slangkaraktär – med krögare vanligen innehavare av ett "finare" matställe.

Den 1 juni 2005 infördes det rökförbud på restauranger och krogar i Sverige med hänsyn till gäster och personal, något som lett till debatt då rökning länge varit en del av krogkulturen i landet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Enligt Nationalencyklopedins nätupplaga
  2. ^ [a b c d] Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013