Svart satängfågel
| Svart satängfågel Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Satängfåglar Cnemophilidae |
| Släkte | Cnemophilus |
| Art | Svart satängfågel C. loriae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cnemophilus loriae | |
| Auktor | (Salvadori, 1894) |
| Synonymer | |
| Blåbrynad paradisfågel | |
Svart satängfågel[2] (Cnemophilus loriae) är en fågel i familjen satängfåglar inom ordningen tättingar.[3]
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
Svart satängfågel är en medelstor knubbig tätting med en svullen bula på huvudet och rätt smal näbb. Hanen är helsvart, framför ögat och på baksidan av vingen något grönglänsande. I mungipan syns också en gulaktig fläck. Honan är mestadels olivgrön med rostrött på vingar och stjärt. Hanen är lik kortstjärtad vårtparadisfågel, men saknar dennas gula hudflik. Honan liknar hona tofssatängfågel och fackellövsalsfågel, men är mindre, är olivgrön snarare än brun och saknar tofssatängfågelns ljusa öga. Hanen avger en vittljudande nasal vissling.[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Svart satängfågel behandlas antingen som monotypisk[5] eller delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]
- Cnemophilus loriae amethystina – förekommer i de västra, södra samt östra högländerna på Nya Guinea
- Cnemophilus loriae inexpectata – förekommer i Weyland, Nassau, Jayawijaya, Hindenbergen, Victor Emanuel-bergen
- Cnemophilus loriae loriae – förekommer i bergstrakter på sydöstra Nya Guinea (Herzogbergen till Owen Stanley Range)
Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Satängfåglar behandlades traditionellt som en del av familjen paradisfåglar. Genetiska studier har dock visat att de är avlägset släkt och utgör en helt egen utvecklingslinje. Det är oklart exakt vilka deras närmaste släktingar är, där studierna gett olika resultat, antingen basalt i Corvoidea,[6][7], som systergrupp till vårtkråkor och hihier[8][9] eller basalt i Passerida[10] nära en grupp som bland annat består av sydhakar och kråktrastar.[11]
Status[redigera | redigera wikitext]
Svart satängfågel har ett relativt begränsat utbredningsområde, men beståndet anses vara stabilt. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Birdlife International 2016 Cnemophilus loriae Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ Frith, C. and D. Frith (2020). Loria's Satinbird (Cnemophilus loriae), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.lorsat1.01
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (red). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
- ^ Cracraft, J. & Feinstein, J. (2000). What is not a bird of paradise? Molecular and morphological evidence places Macgregoria in the Meliphagidae and the Cnemophilinae near the base of the corvoid tree. Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences 267(1440): 233–241.
- ^ Jønsson, K.A., Fabre, P.H., Ricklefs, R.E. & Fjeldså, J. (2011). Major global radiation of corvoid birds originated in the proto-Papuan archipelago. Proceedings of the National Academy of Sciences 108(6): 2328–2333.
- ^ Barker, F.K., Cibois, A., Schikler, P., Feinstein, J. & Cracraft, J. (2004). Phylogeny and diversification of the largest avian radiation. Proceedings of the National Academy of Sciences 101(30): 11040–11045.
- ^ Driskell, A., Christidis, L., Gill, B.J., Boles, W.E., Barker, F.K. & Longmore, N.W. (2007). A new endemic family of New Zealand passerine birds: adding heat to a biodiversity hotspot. Australian Journal of Zoology 55(2): 73–78.
- ^ Irestedt, M., Fuchs, J., Jønsson, K.A., Ohlson, J.I., Pasquet, E. & Ericson, P.G. (2008). The systematic affinity of the enigmatic Lamprolia victoriae (Aves: Passeriformes)--an example of avian dispersal between New Guinea and Fiji over Miocene intermittent land bridges? Molecular Phylogenetics and Evolution 48(3): 1218–1222.
- ^ Aggerbeck, M., Fjeldså, J., Christidis, L., Fabre, P.H. & Jønsson, K.A. (2014). Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin. Molecular Phylogenetics and Evolution 70: 272–285.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Cnemophilus loriae.
Wikimedia Commons har media som rör Cnemophilus loriae.- Läten på xeno-canto.org
|