Bombdåden i Madrid 2004

	Bombdåden i Madrid 2004
	Atochastationen.
Plats	Madrid, Spanien
Koordinater	40°24′25″N 3°41′29″V / 40.40694°N 3.69139°V
Datum	11 mars 2004 ; 07:30 – 08:00 (UTC+01:00)
Mål	Madrids pendeltågstrafik
Attacktyp	Massmord, terrorism; Ryggsäcksbomber
Dödsoffer	191
Skadade	2 050
Gärningsmän	lokala islamiska extremistceller

Bombdådet i Madrid (på spanska även känt som 11-M efter datumet 11 mars), är mediernas benämning på det attentat som genomfördes mitt under morgonens rusningstrafik, på flera Cercanías-pendeltåg vid tre olika stationer i Spaniens huvudstad Madrid. Attentatet, som utfördes den 11 mars 2004, räknas som ett av de värsta attentat som ägt rum i Europa under fredstid. Attentatet utfördes exakt 911 dagar efter 9/11-attackerna mot World Trade Center i New York.

Vid attentatet dödades 191 personer och 2 050 skadades. De flesta omkomna var spanjorer och rumäner, men många av de drabbade var utlänningar och papperslösa. Detta försvårade identifieringsarbetet eftersom många familjer var rädda att de skulle bli utvisade om de gav sig till känna. Tre dagars landssorg utlystes i Spanien och i de flesta europeiska länder höll en tyst minut måndagen den 15 mars till minne av offren.

Explosionerna ägde rum i ett antal tågvagnar vid stationerna Atocha, El Pozo och Santa Eugenia strax efter halv åtta på morgonen. De var inställda för att explodera inne på stationsområdena där folk kliver av och på, för att orsaka maximal förödelse. På det två minuter försenade tåget till Calle Téllez exploderade bomberna 500 meter från Atocha-stationen. Senare återfanns även tre odetonerade laddningar, som enligt den spanske regeringsmannen Eduardo Zaplana varit inställda för att detonera när räddningsmanskapet anlände.

Ansvariga

Trots att det tidigt fanns tecken på att dådet var ett verk av islamistiska terrorister hävdade den spanske inrikesministern Ángel Acebes (Partido Popular) att den baskiska separatiströrelsen ETA var ansvarig. En dag senare dementerades alla påstående om ETA:s inblandning av ledare för separatiströrelsen i den baskiska nyhetstidningen Gara. Polisens spaningar fokuserades redan från början på islamistiska nätverk, och två dagar efter attackerna greps tre marockaner och två indier misstänkta för inblandning i dådet.

Partido Popular-regeringen förlorade valet som hölls den 14 mars, tre dagar efter dådet. En orsak till regeringens oväntade förlust kan ha varit att allmänheten uppfattade regeringens försök att skylla dåden på ETA som ett oärligt försök att ta fokus från sin egen impopulära Irak-politik.

Socialistpartiet, som vann valet, hade under valkampanjen lovat att dra tillbaka Spaniens trupper från Irak, vilket man också gjorde strax efter valet.

Den 3 april 2004 dog flera av de huvudmisstänkta för dådet. De sprängde sig själva till döds i en lägenhet i Madrid-förorten Leganés, när polisen förberedde en stormning av lägenheten. Bland de döda fanns tunisiern Sarhane ben Abdelmajid Fakhet, som misstänktes vara ledaren bakom den grupp som utförde bombdåden den 11 mars.

Den 31 oktober 2007 föll domarna mot 28 personer som pekats ut som ansvariga, sju friades och 21 fälldes. De strängaste straffen som utdelades var 40 000 år i fängelse. De tre personer som utpekats som de som planerat dådet frikändes, vilket orsakat starka reaktioner.

Se även

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Bombdåden i Madrid 2004.