Bondepraktikan

Från Wikipedia
Version från den 29 oktober 2014 kl. 16.38 av BIL (Diskussion | Bidrag)

Bondepraktikan är en folkbok som med utgångspunkt i traditionerna utvecklats till ett slags handbok med råd och tips för bönder. Den gavs för första gången ut år 1508 i Tyskland.[1]

Bondepraktikan blev genom åren en mycket populär bok, som fram till slutet av 1800-talet utkom i över femtio upplagor.

År 1662 kom den ut på svenska, och utgivaren var troligtvis Andreas Johannis Arosiandrinus.[2] Många emigranter hade i amerikakofferten packat ned fyra litterära verk: Bibeln, Katekesen, Psalmboken och Bondepraktikan. Den blev en del av det kulturella arv som man förde vidare till den Nya världen.

Märkesdagarnas beskaffenhet ansågs kunna förutsäga framtida förhållanden, och boken gjorde anspråk på att uppfylla bönders önskan att spå väder. SMHI påpekar att väderspådomar som förekommer i Bondepraktikan ibland kan ha vetenskapliga orsaker som bakgrund, men att det mesta ska ses som kuriosa.[3]

Kvällstidningar har ibland långtidsprognoser, som kommer från "väderspåmän", enskilda personer som använder traditionella metoder, ofta hämtade från Bondepraktikan.

Texter med liknande innehåll och syften har en lång historia. Från det forntida Mesopotamien finns bevarat ett verk kallat för "Instruktioner för bönder" (se M. Civil, The Farmer's Instructions, 1987) i vilket en far ger råd till sin son och arvtagare om hur denne ska sköta jordbruket på bästa sätt.

Aftonrodnad vacker natt, morgonrodnad skvätt i hatt.
– Väderspådom ur Bondepraktikan som gäller hela året.

Referenser

Vidare läsning

Externa länkar