Bottenskikt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med undervegetation.

Bottenskiktet är inom botaniken den del av vegetationen som utgörs av markväxande mossor och lavar.[1] Bottenskikt finns i de flesta naturtyper men kan saknas på exempelvis havsstrandängar och sanddyner, där vegetationen endast består av ett fältskikt.[2]

I Nordens skogar avspeglar bottenskiktets artsammansättning framför allt markfuktigheten. Det finns fem markfuktighetstyper: skarp, med mycket dålig vattentillgång, torr, med dålig vattentillgång, frisk, med god vattentillgång, fuktig, med riklig vattentillgång samt våt, med mycket riklig vattentillgång.[3] Lavar dominerar på skarp mark, medan lavar och mossor förekommer tillsammans på torr mark. På frisk mark växer nästan enbart mossor, främst husmossa, på fuktig mark även vitmossor. På våt mark dominerar vitmossor tillsammans med andra sump- och kärrmossor.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dahl Erik, Norén Börje, Sjörs Hugo, red (1971). Biologi. 10, Ekologisk botanik. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 8198391 
  2. ^ Sjörs, Hugo (1967). Nordisk växtgeografi. Scandinavian university books, 99-0103642-9 (2. uppl.). Stockholm: Svenska bokförlaget (Bonnier). Libris 28260 
  3. ^ Hamilton Henning, red (1986). Praktisk skogshandbok (12. uppl.). Stockholm: Sveriges skogsvårdsförb. Libris 7655501. ISBN 91-7646-009-6 
  4. ^ Arnborg, Tore (1945). Det nordsvenska skogstypsschemat.. Stockholm. Libris 785102