Vitmossor

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vitmossor
Sphagnum magellanicum.jpeg
Praktvitmossa (Sphagnum magellanicum)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionBladmossor
Bryophyta
KlassVitmossor
Sphagnopsida
OrdningSphagnales
FamiljSphagnaceae
SläkteSphagnum
Vetenskapligt namn
§ Sphagnum
AuktorL.
Hitta fler artiklar om växter med

Vitmossor (Sphagnopsida) är en klass av bladmossor som omfattar den enda familjen Sphagnaceae med det enda idag förekommande släktet Sphagnum. Det finns idag cirka 380 accepterade beskrivna arter av vitmossa.[1][2]

Anatomi[redigera | redigera wikitext]

Vitmossor är ett formrikt mossläkte som utmärks av att protonema i regel är bladlik, stammen saknar rhizoider, bladen saknar nerver och består av två celltyper, dels smala, klorofyllförande, som bildar ett slags nätverk, dels i detta nätverk stora, klara, klorofyllfria celler, kapillärceller, vars väggar har ring- och spiralformiga förtjockningslager och runda hål. Kapillärcellerna skymmer de andra cellernas gröna färg, så att mossan får på sin höjd en svagt grönvit, men vanligen nästan vit färg, hos vissa arter övergående till rödaktig eller brunröd. Även på stjälkarna finns sådana stora klara celler som ett slags bark. Genom kapillärcellernas hål sugs vatten upp, så att vitmossorna, när vatten finns tillgängligt, hela tiden är vattenfyllda som tvättsvampar.

Sporogoniet är klotrunt, saknar skaft, sitter på en bladlös förlängning av moderväxtens stjälk och saknar mössa och tandkrans, men har vid basen slida. Sporhuset öppnar sig med lock.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Vitmossa i våtmark.

Arterna växer i våtmarker som kärr och mossar, och på andra mycket fuktiga platser, bland annat i skogar. De växer inte där vattnet är kalkhaltigt. Genom kapillärcellerna och sin fortgående tillväxt kan de bilda ett sammanhängande vattengenomdränkt täcke, på vilket andra växter kan finna fäste, detta täcke kallas för gungfly. De nedre delarna av mossorna dör snart, men multnar inte bort helt, utan bildar torv, som till slut helt och hållet fyller det vatten de växer i och bildar en högmosse.

Vitmossa och människan[redigera | redigera wikitext]

Den mer eller mindre multnade vitmossan, torven, har ekonomisk betydelse bland annat som bränsle, som växtunderlag och som fyllning och isolering vid bygge. Vitmossa används också vid odling av epifytiska orkidéer och många köttätande växter, i synnerhet Nepenthes och Heliamphora.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Ordet vitmossa används ofta när man syftar på olika ljusa lavar, till exempel fönsterlav och andra renlavar, som används som dekoration i till exempel ljusstakar och julgrupper. Dessa lavar är alltså inte alls besläktade med vitmossor.

Eftersom vitmossa växer så långsamt är det inte tillåtet i Sverige att samla in stora mängder för vare sig privat eller kommersiellt bruk. Det finns domstolsbeslut att allemansrätten inte medger detta.[3]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Arter i urval (i bokstavsordning utifrån artepitet)[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]