Hoppa till innehållet

Bredstjärtad labb

Från Wikipedia
Bredstjärtad labb
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Ljus/mellan-morf under andra kalenderårets sommar.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
UnderordningLari
FamiljLabbar
Stercorariidae
SläkteStercorarius
ArtBredstjärtad labb
S. pomarinus
Vetenskapligt namn
§ Stercorarius pomarinus
AuktorTemminck, 1815
Utbredning
Grönt: häckningsområde
Blått: övervintringsområde
Synonymer
  • Coprotheres pomarinus
  • Catharacta pomarina

Bredstjärtad labb (Stercorarius pomarinus) är en fågel i familjen labbar.[2] Den häckar cirkumpolärt i arktiska delar av Nordamerika, Europa och Asien. Vintern tillbringar den till havs på södra halvklotet. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]
Adult bredstjärtad labb, ljus morf i häckningsdräkt. Notera den breda stjärtavslutningen och att det mörka bröstbandet på denna individ är uppbrutet.

Bredstjärtad labb är större än de i övrigt liknande arterna kustlabb och fjällabb. Kroppslängden växlar mellan 42 och 50 centimeter och den har ett vingspann på mellan 110 och 125 cm. Trots sin storlek i luften ter den sig ganska liten på land. De förlängda stjärtpennorna är inte tillspetsade utan ser ut som en klubba som hänger efter fågeln. Dessa stjärtfjädrar ruggar fågeln två gånger om året, på vintern och våren, så när man ser bredstjärtad labb på flytten saknar den oftast dessa stjärtfjädrar.

Som hos andra labbar förekommer den bredstjärtade i tre morfer; ljus, mellan och mörk. Den adulta fågeln i ljus morf har en svart hätta på huvudet som sträcker sig ner under näbben. Den har gula fjädrar på sidorna av halsen och runt nacken. Halsen är annars vit och korsas av ett mörkt bröstband. Övre kroppsdelarna är svartbruna och bröstet och undersidan är vita. Den adulta fågeln i svart morf är helmörk så när som på den dubbla ljusa handbasfläcken på över och undersidan av vingen som syns i alla faser och åldrar. Vingarna är annars svartbruna och likaså stjärten. Näbben är brunaktig och fötterna svarta.

Bland lätena hörs skällande ljud och stigande serier med nasala ringande toner. Den hörs dock sällan utanför häckningsområdet.[3]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Bredstjärtad labb har en cirkumpolär utbredning och den häckar i norra Sibirien, norra Kanada och norra Alaska. På vintern flyttar den bland annat till områden i havet väster om Afrika, Arabiska havet, Karibiska havet, i havet nordväst om Sydamerika och söder om Australien. Denna art ses ibland vid den kallare årstiden i Sverige, både vid väst- och östkusten.

Ägg av bredstjärtad labb.
Video av bredstjärtad labb, ljus morf.

Bredstjärtade labbens släktskap med övriga labbar är omdiskuterad. Tidigare delades familjen upp i två släkten, Stercorarius för de mindre nordliga arterna bredstjärtad labb, fjällabb och kustlabb samt Catharacta för de större arterna på södra halvklotet samt storlabben. En genetiska studie från 1997 visade dock förvånande nog visat att bredstjärtad labb och storlabb är systerarter.[4] En annan studie ett år senare kom fram till ett annat resultat, att bredstjärtade labben skulle vara systerart till alla andra labbar.[5] Oavsett vad som är korrekt togs resultatet från de båda studierna som argument till att placera alla labbar i ett och samma släkte, där Stercorarius har prioritet. Vissa, som Birdlife International, behåller dock uppdelningen.

Bredstjärtad labb fotograferad vid Berings hav.

Labbarna är ganska bra på att gå de vilar stående på skären, oftast på den högsta klippan. De simmar ofta men kan inte dyka och de är dåliga störtdykare och kan inte själva fånga andra fiskar än sådana, som befinner sig alldeles under vattenytan. De flesta fiskar fångas istället genom parasitism, dvs den jagar akrobatiskt, mest måsar och tärnor, till de spyr upp fisk ur krävan som labben fångar i flykten. Under häckning tar den bredstjärtade labben även ägg och fågelungar samt fjällmöss och ryggradslösa djur.

Bredstjärtad labb och människan

[redigera | redigera wikitext]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa uppskattas 20 000 par häcka.[1]

I fågelskådarkretsar kallas den ibland för "brelle".

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Stercorarius pomarinus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 171. ISBN 0-679-45120-X 
  4. ^ Cohen, B.L., A.J. Baker, K. Blechschmidt, D.L. Dittmann, R.W. Furness, J.A. Gerwin, A.J. Helbig, J. De Korte, H.D. Marshall, R.L. Palma, H.-U. Peter, R. Ramli, I. Siebold, M.S. Willcox, R.H. Wilson, and R.M. Zink (1997), Enigmatic phylogeny of skuas (Aves: Stercorariidae), Proc. Royal Soc. B 264, 181-190.
  5. ^ Braun, M.J., and R.T. Brumfield (1998), Enigmatic phylogeny of skuas: an alternative hypothesis, Proc. Royal Soc. B 265, 995-999.
  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 165-166. ISBN 91-34-51038-9 
  • Lars Larsson (2001) Birds of the world, CD-rom

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Artportalen: Dagens fyndsenaste observationernabilder