Bronsdunbena

Från Wikipedia
Bronsdunbena
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteHaplophaedia
ArtBronsdunbena
H. aureliae
Vetenskapligt namn
§ Haplophaedia aureliae
Auktor(Bourcier & Mulsant, 1846)
Utbredning
Synonymer
Bronstofsbena

Bronsdunbena[2] (Haplophaedia aureliae) är en fågel i familjen kolibrier.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Bronsdunbenan är en rätt matt färgad grön kolibri med små vita duntofsar vid benen. Undersidan har ett diffust fjälligt utseende och stjärten är mörk. Näbben är relativt kort och rak. Könen är lika.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Bronsdunbena delas vanligen in i sex underarter med följande utbredning:[4]

  • Haplophaedia aureliae floccus – östra Panama och nordvästra Colombia
  • Haplophaedia aureliae galindoi – östra Panama (Cerro Pirre)
  • Haplophaedia aureliae caucensis – västra Colombia
  • Haplophaedia aureliae aureliae – centrala och östra Colombia
  • Haplophaedia aureliae russata – norra och centrala Ecuador
  • Haplophaedia aureliae cutucuensis – sydöstra Ecuador

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Bronsdunbenan är en ovanlig fågel i molnskog på mellan 1500 och 2500 meters höjd. Där kan den ses inne i skogen eller vid skogsbryn.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till mellab 336 000 och 570 000 vuxna individer.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2022 Haplophaedia aureliae . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 1 februari 2023.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]