Kivuskriktrast

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Bruntimalia)
Kivuskriktrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteSkriktrastar
Turdoides
ArtKivuskriktrast
T. chapini
Vetenskapligt namn
§ Turdoides chapini
AuktorSchouteden, 1949
Synonymer
  • Bruntimalia
  • Chapinskriktrast
  • Kupeornis chapini

Kivuskriktrast[2] (Turdoides chapini) är en fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Kivuskriktrast är en udda knubbig brun skriktrast. Den har ljusare strupe, mörkt kastanjebrun hjässa, och varmare rostbrunt på bröstet, övergumpen och på vingen. Ungfågeln är mer lilaaktig hjässa. Den rör sig ofta med bulbyler och kan misstas för dem, men urskiljer sig genom sina rostbruna toner. Från flockar hörs hårda, raspiga läten uppblandade med mjukare ljud.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Kivuskriktrast förekommer enbart i östra Demokratiska republiken Kongo och delas in i tre underarter med följande utbredning:[4]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Kivuskriktrast placeras traditionellt i släktet Kupeornis. DNA-studier visar dock att skriktrastsläktet Turdoides är parafyletiskt visavi Kupeornis och Phyllanthus.[5][6][7] Olika auktoriteter behandlar dessa resultat på olika vis. Vanligen bryts en grupp med huvudsakligen asiatiska skriktrastar ut från Turdoides till det egna släktet Argya, medan Kupeornis och Phyllanthus inkorporeras i Turdoides i begränsad mening.[3][4] BirdLife International har dock valt att behålla dessa två som egna släkten.[1]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Kivuskriktrast hittas i städsegröna lövskogar på mellan 1000 och 1650 meters höjd. Där rör den sig i familjegrupper med mellan fem och tolv individer, snabbt och ljudligt genom trädtaket. Arten häckar mellan maj och juni.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Dr James Paul Chapin (1889-1964), amerikansk ornitolog, konstnär och samlare verksam i Belgiska Kongo.[8] Tidigare kallades den chapinskriktrast även på svenska, men tilldelades 2023 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2020 Kupeornis chapini . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  5. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  6. ^ Price, T.D., D.M. Hooper, C.D. Buchanan, U.S. Johansson, D.T. Tietze, P. Alström, U. Olsson, M. Ghosh-Harihar, F. Ishtiaq, S.K. Gupta, J. Martens, B. Harr, P. Singh, and D. Mohan (2014), Niche filling slows the diversification of Himalayan songbirds, Nature 509, 222-225.
  7. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  8. ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]