Prakttofsvaktel

	Prakttofsvaktel; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hönsfåglar; Galliformes
Familj	Tofsvaktlar; Odontophoridae
Släkte	Callipepla
Art	Prakttofsvaktel; C. douglasii
Vetenskapligt namn
	§ Callipepla douglasii
Auktor	(Vigors, 1829)
Utbredning

Prakttofsvaktel^[2] (Callipepla douglasii) är en fågel i familjen tofsvaktlar inom ordningen hönsfåglar.^[3]

Utseende och läte

Prakttofsvaktel är en 25 cm^[4] lång hönsfågel med en karakteristiskt lång och rak tofs på huvudet, guldbeige hos hanen och grå hos honan. Fjäderdräkten är huvudsakligen grå med svarta, bruna och vita fläckar och streck, hos hanen även i rödbrunt. Näbben är svart, ögonen bruna och benen mörkgrå till svarta. Den skiljer sig från andra tofsvaktlar genom färgen på huvudtofsen och ljusare fläckning på flankerna.^[5]

Bland lätena hörs "chip-chip" som kontaktläte dagtid under födosökning och ett "cu-cow" när de samlas för nattkvist och återigen på morgonen.^[5]

Utbredning och systematik

Prakttofsvakteln är endemisk för Mexiko och delas in i sex underarter med följande utbredning:^[3]

Callipepla douglasii bensoni – förekommer i torra nordvästra Mexiko (Sonora)
Callipepla douglasii languens – förekommer i torra nordvästra Mexiko (västra Chihuahua)
Callipepla douglasii douglasii – förekommer i västra Mexiko (sydligaste Sonora till Sinaloa och nordvästra Durango)
Callipepla douglasii impedita – förekommer i torra västra Mexiko (Nayarit)
Callipepla douglasii teres – förekommer i torra västra Mexiko (nordvästra Jalisco)
Callipepla douglasii vanderbilti – förekommer på Islas Marias utanför västra Mexiko

Vissa behandlar languens som en del av bensoni.^[6]

Levnadssätt

Prakttofsvakteln hittas i bergstrakter upp till 1000 meters höjd^[4] i törnbuskmarker och lövskogar,^[5] men även på öppen mark och i odlade fält. När den störs fryrser den eller springer genom undervegetationen snarare än tar till vingarna.^[7]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den skotske botanikern David Douglas (1799-1834) verksam i Nordamerika 1824-1833.^[8]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2012 Callipepla douglasii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
^ [a b] Howell, Steve N.G.; Webb, Sophie (1995). A Guide to the Birds of Mexico and Northern Central America. OUP Oxford. sid. 233. ISBN 978-0-19-854012-0. https://books.google.com/books?id=Sklz7tAUa4IC&pg=PA233
^ [a b c] ”Callipepla douglasii: Identification”. Neotropical Birds. http://neotropical.birds.cornell.edu/portal/species/identification?p_p_spp=84551. Läst 21 juli 2016.
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
^ Payne, Harry Thom (1913). Game Birds and Game Fishes of the Pacific Coast. Library of Alexandria. ISBN 978-1-4655-1207-9. https://books.google.com/books?id=xBNWK0SgwSgC&pg=PT167
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Callipepla douglasii.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör prakttofsvaktel.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Callipepla douglasii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11

[Howell-4] [a b] Howell, Steve N.G.; Webb, Sophie (1995). A Guide to the Birds of Mexico and Northern Central America. OUP Oxford. sid. 233. ISBN 978-0-19-854012-0. https://books.google.com/books?id=Sklz7tAUa4IC&pg=PA233

[Cornell-5] [a b c] ”Callipepla douglasii: Identification”. Neotropical Birds. http://neotropical.birds.cornell.edu/portal/species/identification?p_p_spp=84551. Läst 21 juli 2016.

[IOC-6] Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.

[Payne-7] Payne, Harry Thom (1913). Game Birds and Game Fishes of the Pacific Coast. Library of Alexandria. ISBN 978-1-4655-1207-9. https://books.google.com/books?id=xBNWK0SgwSgC&pg=PT167

[8] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]