Capparis orientalis
| Capparis orientalis | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Capparales |
| Familj | Kaprisväxter Capparaceae |
| Släkte | Capparis |
| Art | Capparis orientalis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Capparis orientalis | |
| Auktor | Veill. 1800 |
| Synonymer | |
|
Capparis spinosa ssp. orientalis (Veill.) Jafri Capparis spinosa ssp. rupestris (Sm.) Nyman Capparis rupestris Sm. Capparis inermis Turra | |
Capparis orientalis är en art tillhörande släktet Capparis inom kaprisväxterna och beskrevs av Monsieur Veillard 1800 i första volymen av andra upplagan (en utökad postum nyutgåva) av Henri-Louis Duhamel du Monceaus Traité des arbres et arbustes[1].[2][3] Arten ansågs tidigare vanligen som underart till eller varietet av Capparis spinosa, men ges numera artstatus efter mera ingående morfologiska och molekylärfylogenetiska studier.[4][5]
Artnamnet orientalis betyder "orientalisk" (det vill säga "östlig").
C. orientalis skiljer sig från Capparis spinosa genom att sakna stipeltornar (eller, sällsynt, ha strax avfallande sådana).[4]
Arten växer på klippor (och gamla husväggar) från havsnivån upp till 600 m.ö.h. och förekommer, namnet till trots, kring Medelhavet (Albanien, Algeriet, Grekland, Italien, Kroatien, Libyen, Malta, Spanien, Turkiet) och inte i orienten.[4] Den odlas även och blomknopparna skördas som kapris.[6]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ H-L Duhamel du Monceau, 1800, Traité des arbres et arbustes qui se cultivent en France en pleine terre, andra upplagan, vol. 1, sid. 142. Chez Didot ainé, au Louvre, Paris.
- ^ Capparis orientalis på World Flora Online.
- ^ Capparis orientalis på The Plant List.
- ^ [a b c] Cristina Inocencio et al., 2006, A systematic revision of Capparis section Capparis (Capparaceae) i Annals of the Missouri Botanical Garden 93:1, sid. 122-149.
PDF 2,4 MB.
- ^ Haifa Aichi-Yousfi et al., 2016, Genetic diversity and population structure of six species of Capparis in Tunisia using AFLP markers i Comptes Rendus Biologies 239:11-12, sid. 442-453.
- ^ Jules Janick, Robert E. Paull, 2008, The Encyclopedia of Fruit and Nuts, sid. 231. ISBN 9780851996387.
