Carl-Arne Breger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bregers vattenkanna

Carl-Arne Breger, född 1923, död 15 januari 2009, var en svensk formgivare och industridesigner som blev känd för formgivning av föremål i främst plast.

TV-kannan "Signatur" 1962

Carl-Arne Breger utbildade sig mellan 1943 och 1948 på Konstfack i Stockholm. 1953 anställdes han som mönsterritare av Stig LindbergGustavsbergs porslinfabrik. Breger gick snart över till design av sanitetsgods och plast. Han formgav bland annat Gustavsberges mest säljande handfat, modell 525, och mängder av vardagsföremål i plast som till exempel den fyrkantiga, lättburna hinken som det var lätt att vatten ur. Hinken fick 1960 priset som "femtiotalets plastprodukt" och Breger fick epiteten "Mister Plast" och "Han med hinken". Hans mest kända plastprodukt är en skulptural vattenkanna i styrenplast. Efter 18 månaders utvecklingsarbete presenterades den i februari 1959 i tre färger, svart, rött och benvitt. Kannan tillverkades bara något år eftersom det frigjordes farliga gaser vid limningen av kannans delar. Idag är "Breger-kannan" ett eftertraktat samlarföremål. 1959 kostade den 2:75 kr, idag (2007) får man betala från 1.200 kr och uppåt. Juicepressen Duett, ritad för Gustavsberg 1967 är en annan Breger-klassiker, som köptes in av Museum of Modern Art.

Åren 1957-59 var Breger designchef för Bernadotte & Bjørn Industridesign AB, (Sigvard Bernadottes och Acton Bjørns designkontor i Stockholm) och 1959 startade han ett eget kontor, Breger Design i Malmö. Här formgav han många föremål som är designklassiker idag och som fanns och finns fortfarande i många svenska hushåll: TV-kannan Signatur för Husqvarna Borstfabrik 1962, mikrovågsugnen Cupol för Husqvarna Vapenfabrik (1969) , glassförpackningen Bigpack 1970, barncykelsitsen Rex i helgjutet orange plast för Rex 1975, margarin-bordsasken Flora 1972. Breger har kallat sig själv "Det allmängiltigas mästare" och har ritat funktionella föremål till samhällets alla hörn: kabelvindor, tändare, kassaskåp, en likkista, väggkrokar, tandborstar, glasögon, våffeljärn, JEDEMATIC kaffeautomat, dammsugare, verktyg för Sandvik, nycklar, en symaskin, bensinpumpar, biltakboxar, mm mm. Mest nöjd var han själv med Diavoxtelefonen för LM Ericsson 1975. Kåpan var lätt avtagbar och kunde bytas ut mot andra färger. Diavox blev Televerkets första standard-knapptelefon och exporterades till många länder. Ett tekniskt krav var att den skulle vara aktuell till år 2000. Genom åren har närmare 3000 produkter lämnat ritborden på Breger Design. Breger var gift sedan 1940-talet med Bibi Breger som gjorde sig känd som dekorritare på Gustavsberg 1953-57. Breger finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[1] i Stockholm.

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk Industridesign, en 1900-talshistoria, Norstedts förlag, 1997
  • Sköna Hem, 1900-talets svenska formgivare
  • Residence, "Vardagens mästare", februari 2001.
  • Antik & Auktion, "Vassare vardagsvara", februari 2003

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalmuseum

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]