Stig Lindberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wilhelm Kåge och Stig Lindberg 1945

Stig Lindberg, född 17 augusti 1916 i Umeå, död 7 april 1982 i San Felice Circeo-Terracina i Italien, var en svensk formgivare och illustratör.

Uppväxt och studier[redigera | redigera wikitext]

Stig Lindberg föddes det yngsta av fem barn till Helof och Lydia Lindberg. Han tog studenten 1935 i Jönköping och började samma år på Tekniska skolan i Stockholm. År 1936, bara 20 år gammal, hade han sin första kontakt med Gustavsbergs porslinsfabrik. Fabriken gick dåligt och chefen för fabriken, Axel Odelberg, kunde inte ens lova en sommarpraktikantanställning, varpå den självsäkre unge Lindberg svarade: "Om ni anställer mig så skall jag se till att det blir jobb på fabriken". Under två sommarmånader fick han visa för Gustavsbergs konstnärlige ledare Wilhelm Kåge vad han kunde och blev därefter Kåges elev.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Gustavsbergs "Studio"
Gustavsbergs "Studio"

Under tidigt 1940-tal formgav Lindberg skulpturer i chamotte som Susanna i badet och trädkvinnan Daphne. Ett urval av dessa gjordes sedan i parian under 1970-talet. Redan 1942 blev Stig Lindbergs fajanser kända genom utställningen "Fajanser målade i vår". Åren 1947-1949 formgav han glas åt Målerås glasbruk och textilier åt Nordiska Kompaniet NK, och arbetade samtidigt som bokillustratör. 1949 efterträdde han Wilhelm Kåge som konstnärlig ledare på Gustavsberg. Under de följande åren introducerade han flera nya keramikserier som den eleganta Pungo (1953), den grafiska Domino (1955), den flamfasta Terma (1955) och en mängd vardagsporslin. På Gustavsberg tillverkades även föremål i plast som Lindberg formgav, till exempel serveringsbrickan Kvartett (1959), termosen Termic (1957) och sparbössanSkotten för Handelsbanken. Han ritade vidare spelkort, textilmönster och omslagspapper.

År 1957 lämnade Lindberg arbetet som konstnärlig ledare på Gustavsberg och blev huvudlärare i keramik vid Konstfack fram till 1972. Två av hans mera kända elever är glaskonstnärerna Ulrica Hydman-Vallien och Bertil Vallien. Under denna tid formgav han glas åt Kosta glasbruk och danska Holmegaard Glasværk, samtidigt som han designade vardagsporslin och mycket annat för Gustavsberg.

Några av hans mer kända serviser är Aveny, Berså, Birka, Coq, Kanton, Linnea, Löv, Spisa Ribb, Traktör och Åland. Han fortsatte att illustrera barnböcker, till exempel Lennart Hellsings Nyfiken i en strut och Krakel spektakel.

Stig Lindberg arbetade också som industridesigner. År 1959 formgav han en TV-apparat med vridbar skärm Lumavision för Luma och 1962 en transistorradio till samma företag. Han gjorde också ett antal offentliga verk, där hans sista arbete var två keramiska väggar i Hotell Al Rashid i Bagdad 1981.

Åren 1971-1980 var Stig Lindberg för en andra period konstnärlig ledare på Gustavsberg. Därefter flyttade han till Italien, där han, liksom i sin sommarbostad i Domsten, fortsatte att arbeta i egen studio. År 1974 insjuknade han i lungcancer, men återhämtade sig. År 1978 formgav Stig Lindberg två bronsskulpturer för Scandia Present AB, "Månfisken" och "Solfågeln". Han lämnade efter sig en rik produktion av former, färger och illustrationer som inte återspeglar det typiskt strama och svala skandinaviska, utan är mera lekfull, färgglatt och humoristiskt.

Offentliga verk i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Fasadmålningar i stål och emalj, 1963, Hagaskolan i Västerås (numera nedplockade)
  • Funderingar i väntrum, en 38 meter lång komposition i sandgjutet stengods, Nacka sjukhus 1962-64
  • Sekvens, förgyllt järn, Alfa Laval i Tumba, 1965
  • Mitt i Cirkus, Ekedalsskolan i Gustavsberg, 1969 (nedplockat)
  • Fontänskultur i kopparplåt, 1976, Renmarkstorget i Umeå

Utmärkelser i urval[redigera | redigera wikitext]

Stig Lindbergs signatur i början av 1940-talet.
  • 1948 Guldmedalj Triennalen
  • 1951 och 1954 Grand Prix Triennalen
  • 1954 Guldmedalj Konstindustriutställningen Madrid
  • 1955 Guldmedalj vid Första Internationella Keramikfestivalen i Cannes
  • 1962 Guldmedalj vid Första Internationella Keramikfestivalen i Prag
  • 1968 Prins Eugen-medaljen
  • 1970 Hedersprofessor av regeringen

Samlingar[redigera | redigera wikitext]

Lindbergs arbeten finns bland annat på:

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Larsdotter, Anna (2014) Stig Lindberg: människan, formgivaren, Lund Historiska media ISBN 9789175450353
  • Eronn, Gisela (2003). Tusenkonstnären Stig Lindberg. Stockholm: Prisma. ISBN 91-518-4100-2 
  • Stig Lindberg (utställningskatalog), Nationalmuseum, 2006
  • Stig Lindberg i Gustavsberg, Gösta Arvidsson, Gustavsbergs porslinsmuseum, 2006
  • Stig Lindberg – en Folkhemmets formgivare, Margareta Norlin, Plantago Media, 2007

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalmuseum
  2. ^ Röhsska museet

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]