Carl Klingspor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl Klingspor

Carl Klingspor

Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod
1890-1911
Valkrets Skaraborgs läns valkrets
Uppdrag i riksdagen
Ledamot av första kammaren

Född 18 november 1847
Skärkinds församling, Östergötland
Död 1 februari 1911 (63 år)
Nationalitet Sverige Svensk
Politiskt parti Första kammarens protektionistiska parti
Yrke Godsägare

Carl Gustaf Adolph Klingspor, född 18 november 1847Skörtinge i Skärkinds socken, Östergötland, död 1 februari 1911 i Råbäck, Medelplana församling,[1] Västergötland var en svensk friherre och politiker, han var bror till Philip Klingspor och gift med friherrinnan Louise Silfverschiöld. Deras son Wilhelm Klingspor var förste hovjägmästare och medgrundare till Kinnevik.

Klingspor ingick 1868 som underlöjtnant vid Göta artilleriregemente och avancerade 1883 till kapten, men övergick 1885 till reserven och tog avsked 1893. Klingspor, som genom gifte blivit ägare till Råbäck i Västergötland samt flera andra stora egendomar, var intresserad av jordbruks-, industriella och andra affärsföretag och kom att inta en mycket framskjuten ställning bland de mest ihärdiga protektionisterna i riksdagen. Från 1890 års riksdag representerade Klingspor Skaraborgs läns valkrets i första kammaren och var därunder ledamot av statsutskottet (1896), bevillningsutskottet (1897-1909) samt särskilda utskotten för försvarsfrågan 1901 och för rösträttsfrågan 1907. 1894-1895 och 1905-1907 var Klingspor statsrevisor. Han var verksam vid stiftandet av Sveriges agrarförbund (senare Sveriges lantmannaförbund) och var i många år förbundets ordförande. Klingspor utnämndes 1907 till hovmarskalk.

Råbäcks turisthotell[redigera | redigera wikitext]

I början av 1880-talet lät Klingspor bygga Råbäcks turisthotell, av arkitekten Adrian C. Peterson. Det hade sin glanstid från invigningen till 1960-talet. 1982 revs de byggnader som fortfarande fanns kvar eftersom de hade fått förfalla.[2][3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 4 (Almqvist & Wiksell International 1990), sida 332

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ ”Turisthotellet i Råbäck, Kinnekulle Turisthotell”. Turisthotellet i Råbäck, Kinnekulle Turisthotell. kinnekulle hembygdsförening. http://www.kinnekullehembygd.nu/raback_tursthotell.htm. Läst 17 december 2011. 
  3. ^ ”Råbäck”. Råbäck. Råbäcks egendom AB. http://www.raback.se/default.asp?sid=5. Läst 17 december 2011. [död länk]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]